Vem är vem på nätet?

Att identifiera sig på nätet är långt ifrån lika oproblematiskt som att sätta en nyckel i låset, även om funktionen ibland är den samma. eID ställer många frågor på sin spets, visar sju LiU-forskare i boken Vem är vem på nätet.

Boken är resultatet av ett större forskningsprojekt som pågått sedan 2011 och som finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Sju forskare inom informatik och statsvetenskap på  LiU har varit engagerade i projektet
Foto: Peter Modin

– Utvecklingen av e-legitimationen och hur vi använder den har visat sig få stora konsekvenser i samhället och därför ville vi ställa ett antal frågor som är viktiga att diskutera, säger Karin Axelsson, professor i informatik och en av författarna till boken.

Ingen lösning verkar passa i alla sammanhang. Rollen man har påverkar vilka val man gör när man ska identifiera sig elektroniskt. Ska du godkänna din deklaration kanske du kräver en större säkerhet än om du ska in i skolans system och kolla när dottern ska ha gymnastik nästa gång. Även din tilltro till den organisation eller myndighet som kräver din inloggning påverkar hur väl du är beredd att identifiera dig. Är du teknikkonsult uppfattar du problemen på ett sätt och som användare av exempelvis försäkringskassans tjänster på ett helt annat.

Inget quick fix

– Även de säkra lösningarna måste vara enkla att använda. Är det för krångligt hittar man vägar runt för att få vardagen att fungera och då har vi ingen säkerhet alls, konstaterar Karin Axelsson.

I boken beskrivs också framväxten av de system som finns i dag. Skatteverket har varit tidigt ute och drivit på utvecklingen, liksom bankerna. Statliga e-legitimationsnämnden har sedan 2011 i uppdrag att ta fram en nationell samordnad lösning, men den dröjer och under tiden har allt fler kommersiella system tagit plats, som MobiltBankID eller smarta kort för både inpassering och tillgång till datasystem på arbetsplatserna.
Säkerhet på nätet
Även integriteten diskuteras i boken. För samtidigt som olika e-tjänster fokuserar på identifiering, något som kan uppfattas som ett hot mot integriteten, innebär det också en möjlighet till en mer rättvis behandling eftersom en stor del av personligheten döljs. Ingen ser om du har tatueringar över hela kroppen, är piercad, har lortiga kläder eller slaviskt följer det senaste modet. I siffrornas och personnumrens värld är vi alla lika.

eID i konkreta exempel

I boken finns också konkreta exempel från skolans webbaserade kommunikation med föräldrar och elever, kortlösningar för tillgång till IT-system inom vården och hur privatpersoner uppfattar säkerhet och användbarhet av eID i kontakt med myndigheter.

Forskningsprojektet Framtidens säkra elektroniska identifiering – framväxt och användning av e-legitimationer avslutades officiellt i somras, men ett seminarium med anledning av boken hålls också den 1 december på Linköpings universitet kl 13.00-14.00 på Universitetsklubben.

Deltagit i projektet har förutom Karin Axelsson även Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap, Ulf Melin, biträdande professor i informatik, samt tre doktorander Mariana S Gustafsson, Ester Andréasson och Fredrik Söderström, alla vid Linköpings universitet, samt Karin Hedström, docent i informatik vid Örebro universitet.

Publikationer

2014

Ester Andréasson, Karin Axelsson, Mariana S Gustafsson, Karin Hedström, Ulf Melin, Fredrik Söderström, Elin Wihlborg

Vem är vem på nätet?: en studie av elektronisk identifiering

Bok

2010

Malin Tillmar, Karin Axelsson, Elin Wihlborg, Ida Lindgren

IT systems in Public Administration: A Multi-disciplinary Perspective on Trust

Konferensbidrag

Karin Axelsson, Malin Tillmar, Elin Wihlborg

Kundval – dilemman i gränssnittet mellan privata och offentliga organisationer

Ingår i Samtal pågår… från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner

Kapitel i bok, del av antologi