Tidigare forskning har visat att tid för samtal mellan elever om det de gör är viktigt för att laborationer ska gynna lärandet i naturvetenskap. Det kan påverka elevernas både praktiska och teoretiska kunskaper. I en ny studie har forskarna Jan Andersson och Margareta Enghag studerat gymnasieelevers samtal under fysiklaborationer.
De ville förstå hur karaktären på elevernas samtal hänger samman med hur väl de lyckas genomföra laborationer och vad de lär sig av dem. Forskarna fann att eleverna samtalade på flera olika sätt och att dessa olika typer av samtal verkade fylla olika funktioner.
Tre sätt att samtala
Under en laboration genomförde elever fyra praktiska uppgifter inom området likformigt accelererad rörelse. En grupp med fyra elever videoinspelades. Forskarna analyserade elevernas samtal utifrån tre kategorier som beskriver olika sätt att samtala i grupp. Kategorierna beskriver hur eleverna bemöter och tar vara på varandras bidrag under samtalen.
Den första kategorin, kumulativa samtal, innebär att deltagarna bekräftar och ofta okritiskt bygger vidare på varandras bidrag. Forskarna kunde se att kumulativa samtal hade en viktig funktion när det gällde själva genomförandet av de praktiska momenten. De kännetecknades av att eleverna gav instruktioner eller delade med sig av information till varandra för att kunna genomföra uppgiften.
Den andra kategorin, utforskande samtal, är samtal där deltagarna kritiskt och konstruktivt överväger varandras bidrag. Utforskande samtal verkade vara särskilt viktiga för elevers utveckling av begreppsförståelse. Dessa samtal kännetecknades bland annat av att eleverna bad om förtydliganden och förklaringar. Eleverna kunde jämföra och/eller ifrågasätta varandras resonemang och slutsatser. De utvecklade ibland resonemangen genom att lägga till information och dra paralleller till andra situationer.
Den tredje kategorin, disputerande samtal, kan beskrivas som samtal präglade av oenighet där deltagarna håller fast vid sina egna idéer. Disputerande samtal kännetecknades av att eleverna försökte hävda sin egen uppfattning och förkasta andras. De handlade mer om vem som har rätt eller fel än om att förstå olika resonemang kring begrepp. Därför verkade sådana samtal hindra eleverna från att utveckla sin begreppsförståelse. Forskarna understryker ändå att även denna typ av samtal kan vara gynnsamma om de tvingar eleverna att sätta ord på sin förståelse av olika begrepp.
Olika samtal ger olika möjligheter för lärande
Utifrån resultaten drar forskarna slutsatsen att laborationer bör stimulera till olika typer av samtal. Eleverna behöver också få gott om tid att diskutera med varandra under laborationerna för att utveckla sin kunskap. Ett viktigt syfte med laborationer är att eleverna får möjlighet att göra kopplingar mellan det de observerar och naturvetenskapliga begrepp och teorier. Lärare behöver därför ha strategier för att hjälpa eleverna att göra sådana kopplingar. Forskarna föreslår att ett sätt att främja utforskande samtal som kan stödja elevernas utveckling av begreppsförståelse kan vara att läraren ger större utrymme för varför-frågor under laborationer.
När det gäller så kallade ”kokboks”-laborationer så främjar de ofta kumulativa samtal. Forskarna poängterar att även sådana samtal kan vara betydelsefulla. De ger till exempel eleverna möjlighet att utveckla sin kompetens i att genomföra empiriska undersökningar och att samarbeta med andra. Vidare föreslår forskarna att lärare kan uppmärksamma disputerande samtal som tillfällen då elever behöver vägledning för att komma över svårigheter och kunna utveckla ny kunskap.
Ulrika Bossér
Andersson, J., & Enghag, M. (2017). The relation between students’ communicative moves during laboratory work in physics and outcomes of their actions. International Journal of Science Education, 39(2), 158-180. https://doi.org/10.1080/09500693.2016.1270478
