Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - 
Till CETIS startsida - 
Startsida -  kortkommando Alt + 1Startsida -   Anpassa - gör egna inställningarAnpassa -   Kontaktinformation - kortkommando Alt + 7Kontakt -   Översikt, webbkarta - kortkommando Alt + 3Webbkarta -   English - information about CETISEnglish -   Sök på CETIS webbplats - kortkommando Alt + 4Sök  - 
Startsida /Nyhetsbrev

Undervisningstips

Gå på ljudspaning efter tekniska ljud. Undersök lösningar för att

  • dämpa ljud
  • rikta ljud
  • skapa ljud
  • förändra ljud.

Dämpande tyg på vägg.
Dämpande tyg på vägg i lunchrum.

Fik med ljuddämpande plattor i taket.
Fik med ljuddämpande plattor i taket.

Miljö där ljud behöver dämpas och riktas.
Exempel på miljö där ljud behöver dämpas och riktas.

Ljuddesign – är det teknik?

Text och foto: Katarina Rehder
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2 maj 2014

Om man stannar upp en stund och lyssnar finns det ljud överallt. I naturen hör vi vinden, fåglarnas kvitter och möjligen en porlande bäck. På avstånd hörs en traktor och en fläkt i ladugården. Alla dessa ljud får oss kanske att minnas eller känna något. Det vi vet med säkerhet är att ljud påverkar oss, på gott och ont. CETIS pratade om ljud med ljudarkitekt Margareta Andersson på Lexter.

Ljuddämpande takplattor.

- Ljud har alltid funnits och är en stor del i människans sätt att kommunicera. Tidigare var naturens ljud en viktig navigator. I dag är ljudet fortfarande viktigt på samma sätt men ljuden är i dag många gånger producerade av människan för människan som mobiltelefonen, epost-ljudet, på övergångstället, hissen, väckarklockan…osv. Listan kan göras lång. Information, kommunikation, upplevelseljud, musik, navigation är också viktiga, och ljud hjälper t.ex. människor med synskador att få information genom att lyssna, berättar Margareta.

Förändringar

I staden hör vi helt andra ljud än i naturen. Här har ljuden också förändrats, speciellt under de senaste 200 åren. Motorljudet, musiken som strömmar ut från högtalare uppsatta i köpcentrum, kaffemaskinens brus och plinget från hissdörren har tillkommit. Det ständiga flödet av ljud kräver att vi kan hantera det på nya sätt. Ljuddesign är ett stort område, (BMW har patent på ljudet som uppstår när man slår igen deras bildörrar, Electrolux vill inte att deras dammsugare ska låta för lite eftersom den ska låta kraftfull…) och tittar vi på det centrala innehållet inom Teknik, människa, samhälle och miljö kanske vi glömmer bort ljudet. Men här finns delar att titta närmare på. Flera föremål har förändrats över tiden och har anpassats efter nya behov. Vi har de "medicinska/fysionomiska" lösningarna: glasögon fick vi på 1300-talet (riktigt bra först på 1600-talet), hörapparater har utvecklats från “Professor Kalkyl-struten” till dagens avancerade hörapparater och cochlea-implantat. En del ljud har förstärkts och vissa ljud har helt enkelt försvunnit. Modemet surrar lägre, skrivmaskinens knackande och snurrskivan på den analoga telefonen har i princip förvunnit, bilens ljud har förändrats och i fabrikernas lokaler har analoga och mekaniska ljud blivit digitala.

För mycket ljud

Ljudföroreningar är en annan sak. Nya tekniska ljud har uppstått och hur vi försöker lösa dem i hemmet (ljudabsorbenter), på jobbet (avskärmningar och ljudisoleringar), i samhället (järnvägsmurar och motorvägsväggar) är en utmaning. Flygplatser och de “bullermattor” som gör att samhällen inte kan expandera åt olika håll eftersom husen då hamnar under inflygningsstråket, är ett annat intressant storskaligt exempel på hur ljud påverkar människan och samhället. Positivt är att man lyckas dämpa ljud och ibland kan man med teknikens hjälp bo kvar i en bullrig miljö.

- Den tekniska utvecklingen har många gånger varit positiv då bullerdämpning fått nya former och lösningar, som bullervallar, ljudkåpor och textilier som dämpar och absorberar ljud, berättar Margareta.

Nu finns även bättre förståelse för hur buller och höga ljudnivåer påverkar oss negativt. Ett exempel är ljudmätare på förskolor, då får barnen återkoppling direkt och ser hur högt ljudet är, vilket i sin tur får dem att förstå hur höga ljudnivåer påverkar dem.

- Vad vi kan se är att de senaste tio åren har ljudet hamnat mer i fokus. Tyvärr ser vi fler bullerskador från konserter vilket ger ökad risk för tinnitus, mer trafikljud och så alla nya digitala ljud. För att få t.ex. en dräglig arbetsmiljö arbetar vi med ljudmaskeringar, ljudavledning och det riktade ljudet. Den unika tekniken med riktat ljud gör det möjligt att skapa och koncentrera ljud till en specifik plats utan att det stör omgivningen. Skillnaden mellan riktat ljud och traditionella högtalare kan bäst jämföras med en ficklampa kontra glödlampa. En glödlampa lyser upp hela rummet medan en ficklampa lyser upp endast en punkt man riktar den mot.

Hur ser framtiden ut?

På Lexter tror man på en växande marknad där rätt ljud på rätt plats blir ett krav. Nya generationer kommer vilja ha rätt upplevelseljud omkring sig och offentliga miljöer behöver se över detta i ren trivsel- och miljöaspekt. I dag är det brist på ljudarkitekter och yrket kommer att bli högaktuellt i framtiden. Ljudarkitekter och akustiker kommer att behöva arbeta närmare varandra.

- För oss är ljuddesign ett sätt att kommunicera något i en offentlig miljö. Bra ljuddesign adderar en spännande dimension och skapar positiva upplevelser, tillför funktion, dvs. ljud på rätt plats för rätt person vid rätt tillfälle. Det kräver att ljudinnehållet är rätt, volymer är rätt vid rätt tidpunkt och distribueras med rätt teknik, säger Margareta Andersson.

På Lexter utvecklas nya produkter hela tiden, som datoriseringar och appar så att kunden lätt kan förvalta sin ljuddesign, samtidigt som mer funktion och användartillgänglighet kommer att krävas. De ser en större utveckling av riktad ljudteknik och Margareta tror att man i framtiden själv får välja ljud i olika typer av miljöer.

- Absolut kommer vi att få välja ljud, troligtvis mer inom hemmet snarare än i den offentliga miljön. Ljudet i micron, dammsugaren osv. är sådana områden. Kanske kan vi t.o.m. välja bort dessa ljud.

Drivkrafter

- Generellt tycker vi att konstnärer bidragit mycket med sin nyfikenhet och lust att pröva nya saker. Vår hälsa har också varit en drivkraft, vi vill behålla vår hörsel så länge vi kan utan onödiga hörselskador. För oss är utmaningen att informera om fördelarna med bra ljuddesign, men också de nackdelar som finns om man gör på fel sätt. Många bitar ska vara i samspel och drivkraften för vår del ligger i att beskriva vikten av bra ljudmiljö då vi använder vår hörsel dygnets alla 24 timmar, avslutar Margareta.

Att ljud är en del av tekniken som spelar roll för människa, samhälle och miljö är helt klart.


Nyhetsbrev nr 2, maj 2014 - startsida

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -