Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - 
Till CETIS startsida - 
Startsida -  kortkommando Alt + 1Startsida -   Anpassa - gör egna inställningarAnpassa -   Kontaktinformation - kortkommando Alt + 7Kontakt -   Översikt, webbkarta - kortkommando Alt + 3Webbkarta -   English - information about CETISEnglish -   Sök på CETIS webbplats - kortkommando Alt + 4Sök  - 
Startsida / Nyhetsbrev

Peter berättade om stadsomvandlingen.
Peter Niemi, kommunchef i Kiruna

 

Tjejer på Rymdgymnasiet.
Alva, Sofia och Josefin på Rymdgymnasiet pluggar det sista inför studenten.

 


Besök i en tekniktät region

Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, oktober 2017

Kiruna från ovan.
Kiruna från ovan. Foto: Christina Wallnér

Vart åker man om man vill uppleva rymd- och gruvteknik? Jo, Kiruna naturligtvis. CETIS åkte till Lappland på en fortbildningsresa och fyra dagar fylldes med fantastiskt teknikinnehåll.

Efter att ha bokat in resan och studiebesöken runt årsskiftet var vi äntligen framme vid avresedagen. Speciellt spännande skulle det blir att få se en stad som växt fram tack vare en naturtillgång och som nu kommer att förändras och flyttas. Två hus hade redan flyttats veckan innan vårt besök. Att få höra mer om stadsomvandlingen var en del av vårt besök och vi började med att träffa Friluftsskolan Vargen. Där hade man i åk 8 valt att göra ett projekt om vad Kirunas stadsomvandling innebär, samtidigt blev det en möjlighet för eleverna att tala om och visa vad de tyckte var viktigt att ta hänsyn till vid omvandlingen.

Pär, Thomas och Anna berättar om teknikundervisningen.
Pär Lundbäck, Thomas Jungsmark och Anna Möllerström Persson berättar om teknikundervisningen.

Inspirationen att göra ett projekt i klass 8 om stadsomvandlingen kom från Gnistan, som är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall, Science centers och Unga forskare. Lärarna Thomas Jungsmark, Anna Möllerström Persson och Pär Lundbäck berättade om hur eleverna arbetat i grupper och sedan visat upp resultaten med en utställning på stadshuset. Eftersom stadsflytten berör alla ville de koppla ihop verkligheten med ett temaarbete i klassen.

Bland annat har idéer kring återbruk med hjälp av ny teknik, sätt att minska matsvinn, planering av ett nytt resecentrum och ett nytt hotell tagits fram. De två sistnämnda byggnaderna har tagits fram för att smälta in i miljön och för att knyta an till kulturarv. Andra ämnen har integrerats i projektet och Anna som är språklärare tog hand om den skriftliga delen och den muntliga presentationen. Med hennes hjälp har ungdomarna också tittat på hur en artikel skrivs kring ett projekt. Eleverna har också skrivit en engelsk sammanfattning av sina arbeten, och en hel del teknikord har lags till ordförrådet.

Mot rymden

Studiebesök på Esrange

Vårt nästa stopp var Esrange. Där träffade vi Ann-Christin Grenevall. Besöket inleddes med en presentation av Esranges historia samt hur de arbetar med forskare när forskningsresultat undersöks i tyngdlöst tillstånd. Därefter gav vi oss ut till avskjutningsrampen "Launch Area" och till kontrollrummet. Här kunde vi konstatera att tekniken är både analog, digital, ganska enkel och mycket avancerad. Allt i ett! Vi kikade på kartor och upptäckte att raketernas nedslagsområde är enormt stort, 5 600 km2 och glesbebyggt, men visst måste allmänheten varnas före uppskjut. Det finns även högtalarsystem i vildmarken för att varna eventuella vandrare.

Att flytta hus

I stadshuset, som står på den mark där byggnader måste rivas, träffade vi kommunchef Peter Niemi. Peter som leder stadsomvandlingen berättade för oss om den noggranna planeringen, vilka konsekvenser den får samtidigt som en hel del saker ska förbättras. Det kanske är en dröm att få utveckla en helt ny stad, som de själva vill ha den! Han talade också om att det har tagit lång tid att hitta lösningar inom de flesta områden. Det finns inga lagar som styr hur en stad ska flyttas, med andra ord är det ett unikt projekt. Peter hoppas att arbetet med Kirunas stadsomvandling ska kunna hjälpa andra runt om i världen som kan hamna i en liknande situation.

Han berättar vidare att det är främst centrumkärnan som påverkas och att de äldre husen, byggda i trä, kan flyttas, en del av staden kommer helt enkelt att rivas.

Kommunen är i tillväxt med de specifika områdena gruvan, rymdindustrin och turismen som tillgång. Kiruna har en stor bostadsbrist och Peter Niemi är hoppfull inför möjligheten att bygga bort den. De nya delarna av staden kommer att utrustas med ny teknik och här tänker man sig att göra så stor del som möjligt av den till en smart stad.

Det planeras också för ett öppet dagvattensystem där vattnet i ledningarna ska bli en del av en trevlig friluftsmiljö. I planeringen har kommunen tagit del av elevers idéer och förväntningar inför den nya stadsplaneringen. Som vi skrev tidigare, berättade och visade klass 8 på Friluftsskolan Vargen sina idéer.

Ner i gruvan

Gruvan i Kiruna
Tekniska system i gruvan.

Vidare var ett besök i gruvan självklart. Vår guide Anders berättade om gruvans ursprung, hur den kommer att utvecklas de närmaste åren och om alla de tekniska system, ovan och under jord, som gör att man kan bryta och transportera malm varje dag, året runt. Redan 1888 kom det första malmtåget in på den nybyggda malmbanan för att frakta malmen till Luleå. Sedan dess har det tuffat på och från 1902 har malmbanan varit sammanlänkad från Luleå till Narvik, via Kiruna. Precis som på Esrange finns all sorts teknik, digital, analog, enkel och komplicerad. Som tur är, har gruvdriften blivit betydligt säkrare varefter automatisering och digital teknik har börjat användas. Gruvan är en stor arbetsgivare och många ungdomar går direkt från gymnasiet till en tillsvidareanställning hos LKAB, med god inkomst.

Rymdgymnasiet

På Rymdgymnasiet gjorde vi ett kort stopp innan flyget hem. De flesta av skolans elever var på en inspirationsdag på Luleå tekniska universitet, men vi hann träffa läraren Tage Grönberg samt några elever som berättade om undervisningen och utbildningens två inriktningar. Rymdteknikprogrammet har profilkurser som robotteknik, elektronikteknik och datorteknik medan Rymdvetenskapsprogrammet har astronautkunskap, astrobiologi samt astronomi. Tage berättade också att cirka 95% av eleverna kommer från andra delar av landet. Vilken dragningskraft Rymdgymnasiet har!

Teknik berör

Sammanfattningsvis kan vi säga att teknik berör många i Kiruna, på ett eller annat sätt. Både för dem som arbetar inom några av ovan näringar, men också för alla som blir påverkade av stadsomvandlingen. Onekligen har omvandlingen påverkat vardagen, och det är ett projekt som tar lång tid.

Förutom allt spännande vi fick se och uppleva upptäckte vi att olika utbildningar på flera platser, på grundskole-, gymnasie- och forskarnivå är involverade i de flesta av platserna vi besökte. Kul!

CETIS-gängetVi på CETIS åker gärna tillbaka i framtiden för att se hur det nya Kiruna utformats. Vi hoppas på tekniska innovationer som är hållbara  i framtiden. Tack alla som tog hand om oss under dessa fyra dagar!

 

 


Nyhetsbrev nr 3, oktober 2017 - startsida

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -