Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - 
Till CETIS startsida - 
Startsida -  kortkommando Alt + 1Startsida -   Anpassa - gör egna inställningarAnpassa -   Kontaktinformation - kortkommando Alt + 7Kontakt -   Översikt, webbkarta - kortkommando Alt + 3Webbkarta -   English - information about CETISEnglish -   Sök på CETIS webbplats - kortkommando Alt + 4Sök  - 
Startsida / Nyhetsbrev

Hannele
Hannele Junkala


Hallå Hannele Junkala!

Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, maj 2018

Du är universitetsadjunkt på Högskolan Dalarna, inom Teknik och Naturvetenskapsdidaktik. Berätta lite kort om ditt arbete.

- Jag undervisar på lärar- och förskollärarprogrammet, samt på uppdragsutbildningar för verksamma lärare. Mest är det inom Teknik men även Fysik, Kemi och Biologi.

Elever och karta.

Genusfrågan inom teknik och naturvetenskap intresserar dig, vilka tankar vill du dela med dig av?

- Det första kapitlet i läroplanen, Skolans värdegrund och uppdrag, ger tydliga direktiv om människors lika rätt och möjligheter oavsett kön och att skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Tillsammans med ett historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv samt etiskt perspektiv ger det viktiga och spännande möjligheter i undervisningen eftersom dessa perspektiv så att säga ska genomsyra innehållet från kursplanerna för ämnena. Det är lätt hänt att skolans värdegrund och uppdrag hamnar i skuggan av förmågorna och det centrala innehållet medan det snarare är en grund eller ett paraply för resten av läroplanens intentioner.

Hur uppfattar du att verktyg, läromedel och annat pedagogiskt material ser ut? Kan du ge exempel?

- På senaste Rikskonferensen i Teknik belyste Lars Björklund intressanta aspekter när det gäller rekrytering till IT- och databranschen samt det historiska perspektivet kring programmering. Kvinnors andel har från mitten av 1980-talet minskat inom datavetenskap jämfört med t.ex. medicin, juridik och fysik. Vad beror det på? På 1940-50- talet dominerades datorindustrin av innovativa och välutbildade kvinnor som skapade program, designade och reparerade datorer. Det finns en lång lista över exempel på Wikipedia under rubriken
Women in computing - Wikpedia

Från att under lång tid varit osynliga i historien har kvinnor samt vad de åstadkommit senare lyfts fram igen. Det historiska perspektivet i läroplanen kommer väl till pass här tillsammans med uppdraget att eleverna utvecklar sin förmåga till att kritiskt granska information. Historien skrivs alltid av någon och är inte huggen i sten, utan den behöver tyvärr kompletteras och nyanseras i efterhand.

Robotmatta

När det gäller lärmaterial har jag ett exempel på en robotmatta utformad som en världskarta. På den kan minirobotar som programmeras av elever förflytta sig mellan olika världsdelar. Samtidigt är det tänkt att elever kan lära sig geografi och med hjälp av detaljer på kartan bättre förstå vår värld. Eftersom fokus är på robotar och programmering så kanske kartans detaljer inte väcker större uppmärksamhet vid en första anblick. Om man däremot antar uppdraget om att kritiskt granska informationen som valts ut på just den här kartan framträder en del när det gäller genus och mångfald. Av figurerna på kartan ser nitton ut som män, två som barn av obestämt kön samt fyra som kvinnor. En av dessa är en kvinna i bikini och de resterande tre är ryska dockor, dessutom målade med sura miner. Man kan gå ännu längre i analysen och notera funktionsvariationer, etnicitet, om figurerna är aktiva eller passiva osv. Slående är även hur det på Afrikas kontinent saknas människor över huvud taget, men däremot finns många exotiska djur, olja, diamanter och guld. Med hjälp av postkolonial teori, som studerar effekter i olika delar av världen av den europeiska industrialismens och kolonialismen, kan man kritiskt analysera framställningen på kartan och även få med det historiska perspektivet i läroplanen.

Ska man då slänga ut liknande material? Tvärtom! Här ges konkret material med rika möjligheter att analysera ur genus- och mångfaldssynpunkt, och även att utmana. Man kan utveckla elevernas kunskaper och förståelse av vår värld genom att gå vidare med att skapa egna kartor eller komplettera med andra bilder och figurer som breddar perspektiven.

Kan man prata om kvinnlig eller manlig teknik? Uppfattas symaskinen som kvinnlig teknik och borrmaskinen som manlig?

- Ja, men det bör poängteras att det är föränderligt. Att sticka har under min uppväxt setts som mer kvinnligt men anses i Peru vara manligt. Ridning var tidigare vanligt bland män medan det i dag är övervägande kvinnor som ägnar sig åt det. Lärare var förr ofta män och numera är det vanligare med kvinnliga lärare i grundskolan. Det förändras alltså och är olika mellan tider och platser.

Hur tror du att man kan motverka den traditionella synen på kvinnors och mäns teknikanvändning? Vem eller vilka har ett ansvar tycker du?

- Det är alltid lättast att börja med sig själv genom att söka kunskap, försöka utmana sina tankar och försöka se fler möjligheter. Karin Ehrnberger diskuterar i sin avhandling Tillblivelser: en trasslig berättelse om design som normkritisk praktik (2017) hur design bidrar till och upprätthåller normer. Hon visar med normkritisk eller normkreativ design hur artefakter skapar berättelser om vår värld. Att ta del av hur hon gått till väga och se hennes exempel fungerar som ögonöppnare. Bland annat byter hon yttre design, hölje, mellan en stavmixer och en borrmaskin. Ytterligare exempel är Androstolen, en gynstol för män, samt en brandbilsröd top som skydd för överkroppen åt brandpersonal oavsett kön. Genom att pedagoger aktivt arbetar med sin medvetenhet och sitt seende ökar möjligheterna att öppna upp för fler och oförutsedda möjligheter i undervisningen.

Hur kan vi med teknikämnets hjälp jämna ut skillnaderna mellan kvinnors och mäns yrkesval?

- Om pedagoger ökar sin egen medvetenhet kan man välja aktiviteter och material som är lika inbjudande oavsett elevernas kön eller tidigare tekniska kunskaper. Att synliggöra vad tekniken gör i form av lagring, omvandling, transport och styrning i artefakter och tekniska system vid gruppaktiviteter och diskussioner går enligt min erfarenhet hem lika bra hos de flesta elever oavsett tidigare tekniska erfarenheter. Genom att "queera" kan man tillföra dimensioner som traditionellt inte förekommit inom teknik. Det kan innebära att utmana normer om familjer, funktionsvariationer och annat vid konstruktioner. Ett annat exempel är att ta med material i hela färgskalan att välja på eller aktivt utmana genom att enbart välja ut färger tvärtemot dem man slentrianmässigt brukar ha till hands. Att tillföra okonventionellt material för design och dekoration erbjuder också fler möjligheter för olika elevers fantasi och kreativitet. Det finns ypperliga möjligheter genom att undervisa i helheter och använda skönlitteratur för att analysera språk, teknik, genus och mångfald. Där utgör bland annat Cecilia Axells forskning om teknik i barnlitteratur värdefull inspiration.

Tror du att nyheterna i centrala innehållet med digitalisering och programmering kommer att påverka yrkesval och jämna ut förhållandena?

- Det här är verkligen något jag skulle vilja vara med och ta reda på mer om i framtiden. Jag hoppas att olika forskningsprojekt kommer igång för att se i vilka sammanhang datalogiskt tänkande och programmering kommer in i undervisningen, hur pedagoger tar med perspektiv från skolans värdegrund och uppdrag, samt om och i så fall hur de kritiskt utmanar och kreativt går vidare för att bättre uppfylla läroplanens olika syften.

 


Nyhetsbrev nr 2, maj 2018 - startsida

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -