I klassrummet med teknikhistoria, konsekvenser och lösningar
Teknikhistoria, konsekvenser och lösningar I Jokkmokks kommun finns en röd tråd i teknikundervisningen. Ann-Charlotte Wimyr undervisar i teknik på Västra skolan och studiebesök, teknikhistoria och tekniska system ligger henne varmt om hjärtat. Här berättar hon hur fångar elevernas intresse för teknikämnet.
Västra skolan är en grundskola med elever i förskoleklass, åk 1–3, anpassade grundskolan samt fritidshem. Ann-Charlotte är lärare i åk 1–3 och har även arbetat på Teknikens Hus i Luleå. Där har hon bland annat tagit fram materialet Magiska mekanismer.
–I mitt arbete som tekniklärare vill jag visa olika aspekter av teknikämnet och gärna med en teknikhistorisk ingång. Jag har haft flera spännande områden där teknikhistorien får ta plats, samtidigt som vi behandlat teknikutveckling, konsekvenser av teknikval och så kommer vi till nutid, säger Ann-Charlotte.
Vattenledningar och skisser
Tidigare år i åk 4–5 undervisade Ann-Charlotte om tekniska system och vattenledningar.
Här blandades studiebesök med att eleverna fick skissa olika system.
Men Ann-Charlotte menar att det riktigt spännande kommer när de historiska delarna diskuterades.
–Vi pratade om utedassen och att de tömdes för att använda innehållet som gödsel till åkrarna. Senare utvecklades tekniska system där man renar vatten för att först använda till toaletten och sedan renar det igen för att släppa ut i samma vatten som många kommuner använder till att hämta dricksvatten ifrån. Här tog vi Luleå älv som exempel på hur många kommunala reningsverk släpper ut sitt avloppsvatten i den och sedan Luleå kommun som hämtar sitt dricksvatten från samma älv. Det här arbetet om älven ger också eleverna en känsla över hur viktigt det är att använda miljövänliga produkter, för allt är ett kretslopp.
Bilarna, konstruktioner och konsekvenser
I undervisningen i åk 3 är bilar ett moment där konstruktioner har sin givna plats. Men det stannar inte vid det. Teknikhistorien är lika viktig här. Inte bara hur utvecklingen gick till utan också varför.
Okänd
FOTOGRAFI
Latrinvagn dragen med häst. 1896-1896
FOTOGRAF: Okänd.
BILDNUMMER: C 1368
Stadsmuseet i Stockholm
–Jag berättar om häst och vagn, om hjulet och det som faktiskt var ett problem med hästar i städerna. Gatorna fylldes med hästspillning som staden behövde ta hand om. Och det var inte lite spillning. Hästarna var ett transportmedel och hästkrafterna var en helt avgörande arbetskraft under industrialiseringen. Men, det hade ett pris, hästarna behövde göra sig av med sitt avfall. Det blev ett sanitärt problem med lukt, sjukdomar som spred sig och man var tvungen att få bort det från gatorna. Här kommer alltså konsekvenstänk, teknikutveckling, historia och samhälle in i bilden. Och mot slutet av undervisningen kring detta får eleverna även konstruera, berättar Ann-Charlotte.
Sätt dig en stund
Ann-Charlotte Wimyr
Gammal stol med förvaring
En annan del i undervisningen som också innefattar ett samarbete med slöjden är en konstruktionsuppgift att tillverka en pall.
Ann-Charlotte Wimyr
Elevarbete i teknikundervisning
Det historiska perspektivet är viktigt även här. Pallen, gamla trästolar, köksstolen, gungstolen, kontorsstolen, rullstolen, fåtöljen, listan kan göras lång.
–Nyttan med stolen ska vara i fokus här. Varför har vi olika typer av stolar, hur har stolen utvecklats genom åren och vad ska den användas till.
–Jag menar att i teknikundervisningen finns så många olika perspektiv att ta hänsyn till och det är viktigt att man ser bredden, djupet och vilka drivkrafter om leder fram till teknikutvecklingen och de olika lösningar som finns, avslutar Ann-Charlotte.