Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - 
Till CETIS startsida - 
Startsida -  kortkommando Alt + 1Startsida -   Anpassa - gör egna inställningarAnpassa -   Kontaktinformation - kortkommando Alt + 7Kontakt -   Översikt, webbkarta - kortkommando Alt + 3Webbkarta -   English - information about CETISEnglish -   Sök på CETIS webbplats - kortkommando Alt + 4Sök  - 
Startsida /Undervisningsexempel

Digitalisering och programmering

Vi lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och regeringen har beslutat om förändringar i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen.

Skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster m.m. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018.
Läs mer på via länkarna:

CETIS tycker

CETIS välkomnar de nya skrivningarna i kursplanen men här står vi också inför utmaningar och möjligheter. Tekniklärare ska kunna utgå från sådant som redan står i kursplanen och som kopplar till digital kompetens som t.ex. digitala möjligheter och risker, hur den digitala tekniken förändrar samhället, sätt att mäta och återkoppla, om tekniska (digitala) system, om digitalt styrd produktion, den digitala teknikens historia och förändring och om vad vi uträtta eller producera med digital teknik. Lägg till vilka för- och nackdelar det finns inom dessa områden.

Vi har 200 tillgängliga tekniktimmar i grundskolan och då hinner vi kanske lägga ca 15-20 timmar totalt på digitalisering. Därför behöver skolans personal vara noggranna i valet av teknikundervisningens innehåll. Inget undervisningsinnehåll får dominera! Ed Tech vs Tech Ed i engelskt språkbruk framstår det tydligt att vi som undervisar om Teknik måste vara på det klara med när fokus ligger på ”Educational Technology”, digitala resurser (IKT) och när vi fokuserar på ”Technology Education”, innehåll, (teknikundervisning). Självklart ska skolans teknikundervisning ta stöd av IKT. Men det är inte för- och grundskolans uppdrag att inom teknikens ram utbilda eleverna i IKT.

Artiklar om digitalisering ur CETIS nyhetsbrev

Förmågor, centralt innehåll – 200 timmar

Vågen kring digital kompetens i skolan sveper över landet. För teknikämnets del innebär det att de förändringar i kursplanen som skrevs in i samband med läroplansrevisionen 2016/17 måste tolkas och transformeras till didaktisk handling i klassrummen. Detta sker samtidigt som teknikämnet (äntligen!) tilldelats ett eget utrymme om 200 timmar inom den stadieindelade timplanen. Hur kan man tänka om detta? Läs mer:
Förmågor, centralt innehåll - 200 timmar, Claes Klasander - Tekniken i skolan nr 2, 2018

Digital kompetens

För ett par tre år sedan började ryktet gå om att digital kompetens, programmering och datalogiskt tänkande skulle skrivas fram i läroplaner och kursplaner. Nu är det verklighet. Både före och efter förslaget har fokus varit på programmering. Det som i andra ämnen, fr.a. matematik, var ett medel för att nå ett annat mål, datalogiskt tänkande, framstod i teknikämnet som själva målet i sig. Läs mer:
Digital kompetens är så mycket mer än programmering! - Claes Klasander - Tekniken i skolan nr 2, 2017  

Teknikämnet och IT-strategin

Nu har Skolverket börjat överlämna sina förslag kring skolans IT-strategi till regeringen. Helheten berör allt från förskolechefers och rektorers strategiska arbete med digitala stödfunktioner till likvärdig tillgång till IKT och förändringar i läroplanerna. Syftet är förbättrad skolutveckling. Kursplanen för teknikämnet i grundskolan kommer att påverkas framöver. Läs mer:
Teknikämnet och IT-strategin, Claes Klasander - Tekniken i skolan nr 2, 2016


Undervisningsexempel

Digitalisering - Skolverket
Utveckla din digitala kompetens! Material som ger dig som lärare fördjupade kunskaper kring hur digitala verktyg stödjer lärande.

Alla åldrar

Teknik i staden med användning av IKT
Seminarium med Roger Andersson, universitetsadjunkt, MDH, på TiS 2016. Roger ger exempel på hur staden kan studeras utifrån många aspekter. Kommunikationer är centrala i en stad och det finns många lösningar att studera. Han använder Instagram i undervisningen och han har själv skapat #teknikenistaden.

Förskola och skolår 1-3

Den digitala ateljén på Bifrostens förskola
På Bifrostens förskola i Västerås har man sedan augusti 2017 en digital ateljé. Här möts barn och vuxna från de olika avdelningarna. De har valt att fokusera på fyra fördjupningsområden: mikroskopi, animering, 3D-modellering och programmering. Hämtat från Tekniken i skolan nr 1, 2018.

Programmering och datalogiskt tänkande i förskolan och skolan
Workshop med Mikael Palin, Tekniklärare grundskolan och Anna Bergdahl‐Gustafsson, Tom Tits Experiment AB på TiS 2017. Workshopen ger exempel på hur man kan jobba med programmering och datalogiskt tänkande med de yngre barnen.

Programmera med barn - ScratchJr workshop
Workshop med Linda Ökvist Johansson och David Broström, Teknikens Hus på TiS 2015. Deltagarna fick lära sig hur det går till att programmera på iPads i programmet Scratchjr.

Skolår 4-6

Inkluderande koppelkodning - Workshop
Workshop på TiS 2017 med Tomas Jonsson och Maria Adlerborn, utbildare på Teknikens Hus. De har valt att arbeta med micro:bit. Med hjälp av den lilla minidatorn micro:bit och några elektronikkomponenter byggs och programmeras enkla konstruktioner på ett sådant sätt att det ger eleverna möjlighet att utveckla sitt teknikintresse oavsett kön.

Skolår 7-9 och gymnasium

Här styr vi trafikljus!
Nynässkolan i Gävle är en högstadieskola som har tilldelats medel från Ljungbergsfonden inom projektet Teknikerjakten. Det har skapat förutsättningar för att arbeta med digitalisering och inköp av micro:bit. Hämtat från Tekniken i skolan nr 2, 2018.

Digitalisering ökar - så här gör vi
Karin Boiardt är lärare på högstadiet och undervisar i Teknik och Matematik och Bengt Uddbom är gymnasielärare i Datavetenskap och undervisar i programmering och webbutveckling. Här berättar de om sina tankar och hur de arbetar med programmering i skolan. Hämtat från Tekniken i skolan nr 3, 2017.

Programmera i teknik ‐ Kreativa projekt med Arduino
Workshop med Staffan Melin och Martin Blom på TiS 2017. Martin och Staffan vill att eleverna får arbeta med riktig elektronik och därför har de valt att arbeta med Arduino.

Inkluderande koppelkodning
Workshop på TiS 2017 med Tomas Jonsson och Maria Adlerborn, utbildare på Teknikens Hus. De har valt att arbeta med micro:bit. Med hjälp av den lilla minidatorn micro:bit och några elektronikkomponenter byggs och programmeras enkla konstruktioner på ett sådant sätt att det ger eleverna möjlighet att utveckla sitt teknikintresse oavsett kön.

3D-visualisering
Workshop på TiS 2016 med Nils Winge. Han har jobbat både på grundskola, i näringslivet och på gymnasiet, och har själv erfarenhet av många olika CAD- och visualiseringsprogram.

Science fiction – i var individs mobil
Hur kan skolan använda sig av detta globala spelfenomenet Pokémon Go, som en del av sin undervisning? Tekniklärare inom grundskolan kan via spelet glädjas över att de får en ingång till undervisning om tekniska system. Patrick Schooner, doktorand Te kNaD, LiU berättar hur det kan gå till. Hämtat från Tekniken i skolan nr 3, 2016.

Den smarta staden – fortfarande en vision
Vid en föreläsning berättade Malin Granath, lektor vid avdelningen för informatik vid Linköpings universitet om sin forskning och vad den smarta staden är, i nuläget och i framtiden. Tips inför din undervisning: Under rubriken Teknik, människa, samhälle och miljö för årskurs 7-9 finns områden att titta på där ovan kan diskuteras. Internet och andra globla tekniska system – systemens fördelar, risker och sårbarhet samt konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Hämtat från Tekniken i skolan nr 1, 2017.


 

Fler artiklar

 

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -