Biologi F-3

Ormar

Ormen har sedan urminnes tider varit symbolen för ondska och ond bråd död, medan den i vissa kulturer har dyrkats. Än idag är ormar en djurgrupp som berör människan på ett alldeles särskilt sätt. Ingen verkar vara likgiltig – antingen avskyr man dem eller så finns där en skräckblandad förtjusning.
Syftet med programmet ”ormar” är att bekanta sig med djurgruppen ur ett biologiskt perspektiv. Anpassning, systematik och fysiologi berörs samt vilka egenskaper som kan göra dem farliga för människan.
Det viktigaste budskapet är dock att förmedla vad de INTE kan. Få djurgrupper är så förknippade med så många myter och vanföreställningar som ormar. OBS! I programmet används levande djur.


Vad blir det för väder?

Hur uppstår väder och vad är det för skillnad på väder och klimat? Hur uppstår växthuseffekten och vilka är växthusgaserna? Varför är inte alla gaser i atmosfären växthusgaser? Programmet tar även upp metoder för att beskriva väder, olika instrument samt omtalade väderfenomen som orkaner, cykloner och tyfoner. Kan människor påverka vädret och i så fall hur? Projektet Earth Hour är ett spännande försök att motverka negativa klimatförändringar där alla kan bidra.


Läskiga kryp!

Många människor bor i städer och kommer mer eller mindre aldrig i kontakt med några djur. På landsbygden får man sedan barnsben vänja sig vid både små och stora djur och därför kunde man kanske förvänta sig en något större acceptans.
I takt med att människan med teknikens hjälp fått möjlighet att färdas vart som helst i världen öppnas möjligheter att få uppleva djurgrupper som man normalt sett aldrig stöter på i sin hemmamiljö.
I massmedia framställs dessa ”farliga” djur på ett ofta överdrivet sätt för att på så sätt väcka intresse. Men hur är det egentligen? Vad är sannolikt att man skulle kunna träffa på i olika situationer och hur stora är riskerna egentligen?
Programmet handlar om spindlar, skorpioner, kackerlackor, skolopendrar, nässeldjur, ormar och annat som kan upplevas som obehagligt. OBS! I programmet används levande djur. 

Från köttbulle till bajs

Alla steg i matspjälkningen både inifrån och utifrån – vad händer egentligen med köttbullen som man stoppar i sig?

En värld full av intryck

Människan har 5 olika sinnen….eller 6, enligt nyare rön.
Vi utforskar och utmanar människans olika sinnen på ett lustfyllt sätt där det finns gott om utrymme för frågor och egna funderingar. I vår utforskning väver vi in människans eget huvudkontor: hjärnan. Vad har den för roll i att vi ser, hör och känner? Programmet anpassas efter ålder på elevgruppen.

Giftiga djur

Hos oss på Fenomenmagasinet lever ett flertal olika djur som är giftiga.  Vi har koralldjur, paddor, grodor, skolopendrar, skorpioner, spindlar och ormar som är mer eller mindre giftiga.

Men hur bildar de sitt gift och vad använder de det till? Är giftet farligt för människor och vad gör man om man får giftet i sig. Ta chansen att få veta mer om dessa djur och att få möta dem i verkligheten. Det är inte så farligt som många tror. Kunskap och erfarenhet är Dina redskap att hantera Din eventuella rädsla.

Mitt liv som skalbagge

Av alla NTA-teman som används i skolan så är Fjärilens livscykel det som kanske är det mest uppskattade av alla. Att få följa ett djurs hela livscykel tycker många är både roligt och intressant.

På Fenomenmagasinet har vi inga fjärilar, men däremot en hel del skalbaggar. Dessa insekter med sina hårda täckvingar kan vara både härliga och förfärliga. Många uppskattas för sina fantastiska färger och mönster, men man kanske inte är lika förtjust när de äter upp hus, kläder och mat. Precis som fjärilarna så har de en så kallad fullständig förvandling. Det betyder att man hos oss kan få se ägg, larver, puppa samt den färdiga insekten som då kallas imago.

Skalbaggar är en gigantisk ordning inom insekterna och man räknar med att det finns mer än 300 000 olika arter.  Man hittar dem i de mest skilda miljöer och det finns allt från rena växtätare till de som livnär sig av as.

Välkommen att möta skalbaggar – kanske någon vågar hålla en i handen?

 Gröna påsen

I Linköping och på många andra ställen kastar man vissa saker i en grön påse och resten i någon annan soppåse. Varför gör man det egentligen? Vad händer med påsen när den sedan hamnat i soptunnan?

Vi lär oss lite mer om källsortering och hur man kan skilja på olika material. En del saker kan man inte kasta i gröna påsen, men det kanske kan återvinnas eller användas som bränsle?

I Linköping hamnar den gröna påsen hos Tekniska Verken. Vi följer påsens väg för att se vad som händer med den – kanske kommer den till nytta till slut i alla fall?

 

 

 

 

 

Vårt viktiga vatten

Utan vatten – inget liv! Vad vi vet kan inga livsformer leva utan vatten. Visst kan det finnas olika former av vilstadier, men till slut måste det till vatten för att sluta en livscykel. Trots att det finns vatten överallt på Jorden är vatten på många ställen ändå ett problem. För att kunna använda vatten som livsmedel måste det vara rent.

Tyvärr är vattnet ojämnt fördelat och det mesta är faktiskt odrickbart saltvatten och tropiska stormar och andra naturfenomen kan också göra vatten som tidigare var användbart till en hälsorisk! I folktäta områden räcker grundvattnet inte till och då måste man hitta sätt att göra vatten från sjöar och floder drickbart.

Låt oss titta lite närmre på hur det kan gå till. Vi lär oss mer om begrepp som dekantering, sedimentering, filtrering, desinficering och flockning.

Programmet anpassas utifrån elevernas ålder.

Vi skräddarsyr även program utifrån era önskemål t.ex. om ni ska starta upp eller håller på med något tema som ni vill fördjupa er i lite extra.