Det saknas forskning om elever med intellektuell funktionsnedsättning som beskriver språkliga och kognitiva förmågor som är viktiga för läsning. Elever med intellektuell funktionsnedsättning har per definition svagt IQ, men relationen mellan läsning och IQ är inte stark för elever med typisk utveckling, speciellt inte när det gäller de tekniska aspekterna av läsning. Det finns därför anledning att anta att elevernas förmåga att lära sig läsa tidigare har undervärderats.
Storskalig studie med elever i särskolan
I vår studie undersöker vi vilka individuella förmågor (kognition och språk) och miljöfaktorer (skola och socioekonomisk status) som påverkar läsning hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Många års forskning på elever med typisk utveckling har visat att identifiering av enskilda ljud i ett ord, hastigheten på informationsbearbetning, ordförråd, socioekonomisk status och skolrelaterade faktorer är viktiga för att förklara läsförmågan. Men hur ser det ut för elever med intellektuell funktionsnedsättning? Vårt projekt om läsning hos dessa ungdomar innefattar det hittills mest omfattande testbatteriet av potentiella förklarande variabler och en av de största undersökningsgrupperna; 150 ungdomar mellan 12 och 19 års ålder.
Relevant för undervisning
Svag läsförmåga begränsar möjligheter i vår digitala tidsålder där läsning är en viktig faktor för att kunna vara delaktig och inkluderad i både sociala aktiviteter och arbetsliv. Därför är kunskap om läsutvecklingen hos elever med intellektuell funktionsnedsättning nödvändig då det är en förutsättning för att skolan ska kunna stödja dessa elevers läsning på ett bra sätt. Ett första steg för att utarbeta framgångsrika arbetssätt för att stötta läsutvecklingen är att förstå vilka underliggande faktorer som förklarar nivån på läsförmågan vilket vår studie kan bidra med. Studiens resultat kan också användas för att bekräfta eller ge upphov till nya teorier om mekanismerna för läsning generellt.
