Regeringen har gett Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att, i nära dialog med Barnafrid, se över både de nationella riktlinjerna för samverkan när barn misstänks ha utsatts för våldsbrott och kriterierna för barnahusverksamhet.

Mötesrum med avlångt bord, flera stolar och stora bildskärmar.

I uppdraget "Stärkt samverkan vid misstanke om att barn har utsatts för våldsbrott" ingår att ta reda på vilka barn och yrkesgrupper som bör vara en del av samverkan och om det finns behov av att använda ett annat begrepp än riktlinjer.

Myndigheterna ska också beskriva viktiga aspekter som likvärdighet, tillgång till stöd, barns möjlighet att vara delaktiga, information till barn och vårdnadshavare, medhörning, medicinska undersökningar, stöd och behandling, dokumentation, informationsutbyte och utvärdering.

Vidare omfattar uppdraget att titta på hur andra länder och internationella aktörer arbetar med att följa upp, kvalitetssäkra och godkänna barnahus eller liknande samverkansformer. Myndigheterna ska även undersöka för- och nackdelar med att införa lagar eller bindande regler på området.

I arbetet ska myndigheterna ta tillvara Barnafrids kunskap på området samt samla in synpunkter och erfarenheter från bland andra:

  • Barnombudsmannen
  • Brottsoffermyndigheten
  • Folkhälsomyndigheten
  • Jämställdhetsmyndigheten
  • Länsstyrelserna
  • Myndigheten för delaktighet
  • Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)

Erfarenheter ska även inhämtas från exempelvis

  • Sveriges advokatsamfund
  • Stiftelsen Allmänna Barnhuset
  • Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
  • Barnahussamordnare, barnskyddsteam och yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård

Polismyndigheten samordnar uppdraget, som ska redovisas gemensamt till Regeringskansliet senast 15 februari 2027.

Ta del av uppdraget (S2025/01365) i sin helhet på regeringens webbplats