Forskargrupp vid CSAN för affektiva syndrom

Affektiva syndrom utgör en fortsatt betydande andel av den globala sjukdomsbördan. Baserat på både naturliga-historiska och experimentalmedicinska angreppssätt använder vi en bred repertoar av neurovetenskapliga metoder – från konventionella till de allra senaste – för att främja förståelse och intervention inom affektiva syndrom.

Forskningsledare Paul Hamilton.Forskningsledare Paul Hamilton.Under de senaste femtio åren har utvecklingen inom bioanalys och in-vivo-avbildningsteknik gett oss en unik inblick ”under motorhuven” bland psykiatriska sjukdomar. Merparten av denna forskning har varit av explorativ karaktär med hänsyn till komplexiteten hos de biologiska system som studeras. Inom fältet affektiva syndrom har däremot viktiga regelbundenheter kunnat beläggas inom områden som genetik, endokrin-cytokinsignalering, metabolomik och hjärnavbildning. Den ledande faktorn bakom nuvarande forskning inom vår forskargrupp för affektiva syndrom vid CSAN är att de här mönstren hänger samman på ett sätt som främjar utveckling av såväl teoretiska modeller som metoder för att subkategorisera affektiva syndrom, och skräddarsy deras behandling. Därför inbegriper våra studier ett mångfacetterat förhållningssätt till affektiva syndrom med en bred repertoar av metoder på olika nivåer, som till exempel hjärnavbildning, helgenomsekvensering, bioanalys av endokrin- och cytokinmarkörer i blod, och ryggmärgsvätskeprov. Vi använder dessa metoder i naturliga-historiska studier för att identifiera abnorma biologiska mönster inom affektiva syndrom, samt i experimentalmedicinska studier med syftet att utveckla en mer kausal psykiatrisk vetenskap.