Det sägs ibland att folkbildningen utgör Sveriges största arbetsmarknad för kulturarbetare. Folkbildningsorganisationer i form av folkhögskolor, studieförbund och folkbibliotek, är spridda runt om i landet och bildar en institutionell infrastruktur som är central för både bredd och spets inom svenskt kulturliv. Syftet med projektet är att undersöka och analysera empiriskt folkhögskolornas plats i det kulturella ekosystemet.
De kurser på folkhögskolorna som har estetisk profil och som ligger på eftergymnasial nivå har vuxit under en längre tid. Idag utgör de så kallade ”särskilda kurserna” en klart större verksamhetsgren i antal deltagare än de allmänna kurserna som syftar till att läsa upp motsvarande grundskole- eller gymnasiekompetens. Ämnesmässigt dominerar särskilda inriktningar mot musik, bildkonst, slöjd och teater. Men trots att de estetiska profilerna vuxit i omfång och volym vet vi förhållandevis lite om dessa verksamheter.
De bärande frågeställningarna i detta forskningsprojekt gäller (i) vilka deltagarna och lärarna på kulturella kurserna är, (ii) vilka motivbilder som präglar deltagares och lärarkårens engagemang i utbildningen samt (iii) vilka karriärvägar och kopplingar som finns mellan utbildningarna och olika former av kulturellt yrkesutövande.
I. Aktörerna
Med detta tema vill vi titta närmare på skillnader mellan de olika kurstyper och kursprofiler på folkhögskolorna. Tidigare forskning har pekat på att utbildningsformen har en heterogen social rekrytering och att det är viktigt att jämföra de olika skolorna och profilerna åt, eftersom verksamheterna vänder sig och appellerar till olika målgrupper (Nylander & Dalberg, 2015).
Men kulturkurserna på folkhögskola är inte bara en central arena eller inkubator för blivande och aspirerande kulturarbetare. Det är också en viktig arbetsplats för kulturarbetare som vill förena olika former av konstnärskap med lärarrollen. Men vilka lärarna i det kulturella kursutbudet är och hur deras arbete och tjänstesituation ser ut är inte kartlagt i tidigare folkbildningsforskning. Frågan har också kulturpolitisk relevans eftersom folkbildningen i allmänhet och folkhögskolorna mer specifikt, åtminstone hypotetiskt, bidrar till kulturpolitiska ideal och målsättningar.
II. Motivbilderna
En andra tema i projektet undersöker hur deltagarna motiverar sig själva till att gå kulturellt inriktade kurser. I tidigare forskning är ett vanligt tema att de som deltar i dessa utbildningar siktar mot att bli professionellt verksamma inom sitt kulturellt område. I detta projekt, som täcker folkhögskolornas ytterst variationsrika verksamhet, utforskas även andra motivbilder såsom kulturell verksamhet med kuratorisk, amatöristisk eller mer personlig grund. Vi föreställer oss att vi genom att förstå variationen av motiv får en fördjupad kunskap om dessa kursers roll i deltagarnas liv, utbildningslandskapet och samhället i stort.
III. De kulturella karriärvägarna
Ett tredje tema fokuserar på deltagarnas (ut)bildningsvägar och lärarnas plats i det kulturella ekosystemet. Vi vet att många blir antagna till folkhögskolans utbildningar i konst, musik och skönlitterärt skrivande. Men vi vet inte riktigt vilka utbildnings- och karriärvägar som är vanligast hos de som engagerar sig i verksamheterna som deltagare och lärare. Som del i projektet undersöks de utbildningar som föregår och följer på folkhögskolestudierna. Vi har också för avsikt att avtäcka kombinationen av kultur och utbildning som arbetsmarknad för personer verksamma inom kulturen, till exempel hur lärarrollen förenas med eget kulturutövande av professionell och amatöristisk art.
Finansiär: Folkbildningsrådet, Linköpings universitet
