Lärares professionella identitet - att vara och utvecklas som lärare för kortutbildade vuxna inom andraspråksundervisningen

Språkträning för nyanlända i en tysk flyktingförläggning. Kvinna undervisar en grupp unga nyanlända.
Foto: killerbayer

Att tillägna sig läs- och skrivförmåga i vuxen ålder är ofta en utmaning, särskilt då ett andraspråk ska utvecklas på samma gång och mycket energi samtidigt går åt att finna sig till rätta i ett nytt samhälle. Trots detta finns mycket lite forskning om lärare som arbetar med just alfabetisering för vuxna.

Min forskning syftar till att synliggöra vad det innebär att vara lärare för kortutbildade vuxna inom sfi, samt hur denna yrkesidentitet utvecklas. Det handlar om lärare med elever/deltagare, vilka i liten utsträckning har utvecklat sin förmåga att läsa och skriva. Förutom att undervisa i grundläggande litteracitet, undervisar läraren även i svenska, och stöttar ofta indirekt eleven/deltagaren i att etablera sig i det svenska samhället.

I mitt forskningsprojekt intervjuas och observeras lärare som jobbar på skolor drivna av olika aktörer. Lärarna, som arbetar som sfi-lärare eller modersmålslärare har också olika bakgrund i fråga om utbildning och tidigare yrkeserfarenheter. Fokus ligger på att förstå hur deras identitet formas av de många olika yrkesmässiga praktikgemenskaper de tillhör och hur de själva aktivt konstruerar den. Som teoretisk utgångspunkt används framförallt situerat lärande (se Lave & Wenger 1991).

Även om all formell språkundervisning (inklusive alfabetisering) sker inom ramen för sfi, finns många olika anordnare, till exempel kommunala och privata. Utöver den sfi-verksamhet som kommunen ytterst ansvarar för, men som ofta upphandlas av andra företag och organisationer, kan dessutom Folkhögskolan driva en variant av sfi motsvarande den reguljära. Därav finns lärare från olika skolformer representerade i urvalet.

Kontakt

Publikationer

Relaterad forskning