Lärarskap och ledarskap i föräldragrupper

Mammor och barn

Detta forskningsprojekt handlar om att förstå hur föräldragrupper fungerar, hur de leds och vilka konsekvenser det får för blivande och nya föräldrar. Stöd i övergången till föräldraskapet är viktigt där mer kunskap om barnet och föräldrarollen, samt möjlighet att skapa nya nätverk påverkar hur trygg man känner sig som förälder i denna nya roll.

Det övergripande syftet med vårt projekt handlar om att förstå hur lärarskap och ledarskap formas i föräldragrupper, och att se hur det påverkar det kollektiva lärandet samt i slutändan hur det påverkar deltagande föräldrars upplevelse av sitt föräldraskap och sin förmåga att vara förälder. 

Föräldragrupper finns för blivande föräldrar via mödravårdscentralen (MVC) och för nyblivna föräldrar via barnavårdscentralen (BVC) och leds av sjuksköterskor (barnmorskor och BVC-sjuksköterskor). Det finns ca 15000 MVC och BVC-enheter i Sverige och föräldrautbildning upptar 10-15% av deras tid. Det paradoxala är att trots att det är en väletablerad hälsovårdsinsats saknas forskning om dess effektivitet och metoder (Socialstyrelsen, 2009).

Även om ingen formell utbildning som lärare eller som gruppledare finns för sjuksköterskor förväntas de bidra till att nya föräldrar uppnår tre övergripande nationella mål: (a) öka nyblivna föräldrars kunskap om barns utveckling och behov, och förhållandet mellan föräldrar och barn, (b) skapa möjligheter för utökad kontakt mellan föräldrar och mellan föräldrar och sjuksköterskor, och (c) få en inblick i samhälleliga villkor för barn och föräldrar.

Att studera föräldragrupper innebär att studera sjuksköterskornas två roller, som lärare och som gruppledare, men också att studera gruppen föräldrar och interaktionen mellan föräldrar och sjuksköterskor. Det finns ett fokus på uppgiften, hur den förmedlas och tas emot, på mångfald i föräldragruppen, på identifiering med gruppen, på förtroende, samt på kollektiv tilltro till gruppens förmåga att bidra till lärandet. Leder föräldragruppen till önskad måluppfyllelse? Påverkar föräldragruppen föräldrarnas tilltro till sin egen föräldraroll samt till funktionen och kompetensen som förälder? 

Föräldragruppens roll i övergången till föräldraskap

Övergången till föräldraskapet upplevs som en stor förändring i livet och föräldrar beskriver stress och oro. Övergången kan underlättas om föräldrar har realistiska förväntningar och känner sig väl förberedda, om det finns ett socialt nätverk, om man känner stöd från hälso- och sjukvård, samt genom deltagande i välfungerande föräldragrupper som attraherar både kvinnan och hennes partner. Hindrande faktorer i övergången till föräldraskapet är orealistiska förväntningar och en upplevelse av stress och minskad kontroll, krävande amning och dålig sömn samt upplevt dåligt stöd och tillgänglighet från hälso- och sjukvård.

Ledarrollen i föräldragrupper är viktig och kan beskrivas både ett didaktiskt och socialt ledarskap. Ett didaktiskt ledarskap handlar om hur ledarna bearbetar ämnesinnehållet. I föräldragrupper handlar det framförallt om (a) förmedling av kunskap genom föreläsningar och (b) i samspel med föräldrarna diskutera utvalda ämnen i gruppen. Det sociala ledarskapet handlar om hur ledarna samspelar med föräldrarna. Här framkom exempel på både (a) ett instrumentellt och (b) ett undersökande förhållningssätt. Utgångspunkten för ett instrumentellt förhållningssätt kan vara en manual eller egen tidigare erfarenhet och kunskap medan i ett undersökande förhållningssätt blir den aktuella gruppen och de specifika förväntningar och behov som finns utgångspunkten för hur föräldragruppen hanteras och läggs upp. 

När ledare beskrev sin roll kunde gruppen mer eller mindre inkluderas eller exkluderas. Beskrivningarna kunde handla om att fungera som processtöd i diskussioner (inkludering) eller att vara förmedlare av kunskap (exkludering). När ledarna berättade vad som var roligt med föräldragrupper och vad som var utmanande eller svårt framkom ett likande mönster. En del inkluderade gruppen och beskrev det som roligt när de kunde bidra till välfungerande grupper, men såg även svårigheter eller utmaningar att hantera grupprocesser. Andra exkluderade gruppen och beskrev det roliga i termer av egen vinning eller utveckling. Svårigheterna som framförallt framkom utifrån ett exkluderande perspektiv handlade om att man kände sig obekväm i rollen. 

Hur når man de nationella målen? 

Utifrån våra resultat framträder en bild där ledare för föräldragrupper bara till viss del lyckas uppnå de fastställda nationella målen. Vidare visar det på vikten av att föräldrar får möjlighet att delta i välfungerande föräldragrupper där interaktion och diskussioner är centrala men där föräldrarna även får ta del av ledarnas kunskaper kring föräldraskap och barns utveckling. Hur kan detta uppnås? Utifrån våra studier följer några praktiska implikationer och rekommendationer.

• Barnmorskor och barnsjuksköterskor behöver tillgång till formell utbildning i gruppledarskap där kunskap om grupprocesser och ledarrollen lyfts fram tillsammans med pedagogiska verktyg och kommunikationsteknik. I detta kan med fördel även aspekter av jämställdhet och genus komma in för att öka möjlighet att inkludera papporna i föräldragrupper. Detta är viktigt för att kunna ge stöd till båda föräldrarna i den nya rollen.
• Rutiner för kompetensutveckling i vardagen behöver utvecklas och resurser behövs för att det ska gå att genomföra. Kollegial handledning i grupp kan hjälpa barnmorskor och barnsjuksköterskor att reflektera kring och utveckla medvetenhet om sin roll som ledare för föräldragrupper avseende hur föräldrarnas förväntningar och behov bäst tillgodoses, hur stimulerande diskussioner och kontakt mellan föräldrarna skapas.
• I planering och genomförande av föräldragrupper är det viktigt att undersöka den specifika gruppens förväntningar och behov och att forma aktiviteter som bäst motsvarar dessa. Att endast utgå från i förväg fastställda teman och information man själv tror föräldrarna behöver är troligtvis inte det bästa för att stärka föräldrarna i sin nya roll eller för att få välfungerande grupper. En god balans mellan förmedlande av information föräldrar kan behöva och diskussion i mindre grupper är att föredra, men där gruppdiskussioner är den mest framträdande aktiviteten. I detta blir ledarrollen framförallt den som bjuder in till diskussion utifrån något man har presenterat och att man sedan finns där som stöd i processen när gruppen själva jobbar vidare med området.
• Ett fokus på gruppdiskussioner ökar möjligheter för föräldrarna att utveckla sociala nätverk. Föräldragrupperna behöver också träffas vid flera tillfällen för att det ska finnas förutsättningar att bygga upp en trygg miljö där föräldrar och barnmorska eller barnsjuksköterskan tillsammans kan bygga kunskap utifrån den specifika gruppens förutsättningar och behov och ge de bästa förutsättningarna för en lyckad övergång till föräldraskapet.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och löper 2013-2015.

Kontakt

Relaterade forskare

Externa forskare

Relaterad forskning