Detta uttrycks inte minst genom dessa institutioners uppdrag att fostra barn till medborgare. De olika utbildningsinstitutionerna är både resultat och bärare av en rad olika normer.
Det handlar exempelvis om normer om:
- barndom
- kunskap
- demokrati
- nation
- genus
- klass
- etnicitet
- sexualitet
- funktionalitet
Genom att studera hur normer framstår som dominerande samt vilka normer som tillåts dominera, kan vi förstå vilka individer och grupper som inkluderas och vilka som utesluts i olika utbildningssammanhang. De normer vi framför allt intresserar oss för är de som knyter an till genus, etnicitet, ålder, sexualitet, klass och funktionalitet. Ett centralt mål för vår forskning är att kritiskt granska hur dominerande diskurser inom utbildningssektorn, inte minst med avseende på utbildningens innehåll och syfte, upprepar, befäster och förändrar aktörers möjligheter att utöva delaktighet. På så vis vill vi synliggöra att verksamheter i förskola, fritidshem och skola och andra utbildningskontexter alltid inbegriper maktaspekter.
Inom området använder vi oss av ett brett spektra av teoretiska redskap såsom:
- queerteori
- kritisk rasteori
- kritisk pedagogik
- diskursteori
- poststrukturalism
- posthumanism
Gemensamt för dessa teoretiska ingångar är ambitionen att dekonstruera och kritiskt granska hur normer, kategorier och olika sätt att förstå tillvaron konstrueras inter/intra-aktivt i relationer mellan olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer och institutioner.
