Bakgrunden till projektet är att barn med omfattande rörelsehinder som saknar tal är involverade i få aktiviteter som ofta är begränsade till hemmiljön. Det är därför viktigt att prioritera interventioner som möjliggör för barnen att ta del av fler aktiviteter och även aktiviteter utanför hemmet. Ögonstyrning är ofta det enda sättet barnen kan styra en dator på och ögonstyrd dator har potential att överbrygga aktivitetsnedsättningar och delaktighetsbegränsningar för barnen. Men utvärderingar saknas om användbarhet i verkliga livet för barn med omfattande rörelsehinder och om det är möjligt att integrera ögonstyrd dator i vardagen för barngruppen.
Interventionsprogram
Ett interventionsprogram uppbyggt på evidensbaserade strategier har utarbetats för hur stöd kan ges till barn, föräldrar och närmiljön för integrering av ögonstyrd dator i barnets vardag. Interventionsprogrammet som syftar till att öka barnets möjligheter att använda dator i skolan och på fritiden, utvärderas i flera studier inom projektet. Dessutom studerar vi lärares erfarenhet av att undervisa barn med ögonstyrning samt etiska frågor i anknytning till utprovning av ögonstyrning till barn med omfattande funktionsnedsättning.
Ögonstyrd dator i lek och skola
Preliminära resultat visar att samtliga barn regelbundet använder ögonstyrd dator i dagliga aktiviteter efter att de deltagit i interventionen och att alla har en fortsatt pågående användning även vid uppföljningen. Användning av den ögonstyrda datorn i vardagen har medfört att barnens repertoar av datoraktiviteter har utökats, och datorn användes bland annat för att kommunicera med andra, till lek och spel samt till lärande i skolan. Forskningen visar också att barnen förbättrades i sin förmåga att styra datorn med ögonen över tid. Barn i olika åldrar (1-15 år) förbättrades i sin förmåga att styra med ögonen och resultatet visar att även barn som har omfattande rörelsehinder, med kognitiva svårigheter eller strabism, kan lära sig styra en dator med ögonen.
Mer kunskap
Ögonstyrd dator används både nationellt och internationellt som hjälpmedel men det finns få studier kring användbarhet i verkliga livet för barn med omfattande rörelsehinder. Hittills har studier om användbarhet fokuserat på laboratoriemiljö eller nyttan för vuxna personer med rörelsehinder. Den kunskap vi bidrar med kan därför vara till nytta både för barn, föräldrar och för professioner som handhar hjälpmedel och insatser för barngruppen.
Fortsatt forskning
I ett framtida projekt planeras för att inkludera ett större antal barn, för att studera vilken effekt användning av ögonstyrd dator har på delaktighet i aktivitet, självständighet och kommunikation för barn med omfattande rörelsehinder som saknar tal. I projektet kommer även olika interventionsmetoder för att integrera ögonstyrd dator i vardagen att jämföras.
Ökad aktivitetsnivå
Vi visar här andel dagar barnet använder dator för den aktuella aktiviteten. Vid uppföljningen ser vi att användningen av den ögonstyrda datorn kvarstår och också har ökat vid samtliga aktiviteter.
Diagrammen visar tre olika aktiviteter som ett barn genomfört med en ögonstyrd dator. Barnet är 6 år och har omfattande rörelsehinder utan tal.
Anslag och finansiering
Vetenskapsrådet
Jimmy Dahlstens Fond
Stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond
Stiftelsen Drottning Silvias Jubileumsfond
Landstinget i Uppsala läns riktade FoU-medel
RBU:s forskningsstiftelse
Linköpings universitet
Nätverk
Communication by Gaze Interaction (COGAIN)
