Hem

Antonios Pantazis forskargrupp vid LiU

Bannerbild för Antonios Pantazis forskarsida


Vår forskning

Jonkanalfunktion, struktur och reglering vid hälsa och sjukdom

Jonkanaler är fascinerande proteiner som genererar och känner av elektriska signaler i cellen. I Pantazis-laboratoriet använder vi banbrytande experimentella tekniker och beräkningsmetoder för att förstå jonkanalernas funktion i relation till deras komplexa struktur.

Vi studerar också hur proteinpartners och signalmolekyler reglerar jonkanalaktivitet, förändrar deras struktur och ger nya funktionella egenskaper. Slutligen strävar vi efter att förstå, på molekylär nivå, livshotande sjukdomar som uppstår till följd av jonkanaldysfunktion (kanalopatier). Vi använder tekniker som elektrofysiologi, fluorescensspektroskopi, konfokalmikroskopi, flödescytometri och datorsimulering—dessutom utvecklar vi nya metoder för att tackla experimentella utmaningar inom fysiologi.

Klicka på spela för att se hur fluorometritekniken med spänningsklämma "belyser" ett spänningsstyrt kalciumkanalkomplex (struktur #7MIY av Yan-labbet).

Forskargruppen

Fotografi av Antonios Pantazis

Antonios Pantazis

Universitetslektor, Docent

Fotografi av Michelle Nilsson

Michelle Nilsson

Postdoktor

Fotografi av Serena Pozzi

Serena Pozzi

Doktorand

Fotografi av Kaiqian Wang

Kaiqian Wang

Postdoktor

Fotografi av Amaya Jauregi Miguel

Amaya Jauregi Miguel

Förste forskningsingenjör

Pei Xin Boon
Fotografi av Sümeyye Süheda Yasarbas

Sümeyye Süheda Yasarbas

Forskningsassistent

Nyheter

Nyheter från LiU

Forskaren Antonios Pantazis sitter på sitt kontor och visar sin 3D-modell av jonkanaler i olika färger.

20 november 2023

Antonios Pantazis kanaliserar sin passion för jonkanaler

Antonios Pantazis tilldelas Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Han försöker reda ut de molekylära mekanismerna för jonkanaler och deras roll i olika sjukdomar, såsom epilepsi och hjärtrytmrubbningar.
Kvinnlig forskare, porträttfoto.

20 november 2022

Michelle Nilsson kartlägger signalering av smärta - inne i cellen

Doktoranden Michelle Nilsson har fått ett anslag från Lions. Hon studerar en molekyl som reglerar smärta, i ryggmärgen. Målet är att bidra till att beroendeframkallande läkemedel kan bytas ut.
Hand med latexhandske som håller pippet i labbmiljö.

03 november 2022

LiU-forskning inom medicin och hälsa får 39 miljoner

Forskare inom medicin och hälsa vid LiUfår tillsammans 39 miljoner kronor från VR för totalt tio forskningsprojekt. Projekten handlar bland annat om opioidberoende, tuberkulosbehandling och förebyggande av allergiutveckling.

Externa nyheter

Forskargruppen står samlad framför mikroskopen i labbet.

Enkelt felslag i dna-koden gav epilepsi

En enda utbytt ”bokstav” i en gen kan ge allvarlig sjukdom. Nu visar svenska forskare hur ett sådant felslag kan ge epilepsi – och också hur man kan komma ett steg närmare ny behandling.

Till artikeln
Ett schema.

En ny epilepsiassocierad mutation i en kaliumkanal orsakar multigenetisk funktionsförlust

Excitopatier, såsom epilepsi, hos barn orsakas ofta av genetiska mutationer. Michelle Nilsson, doktorand vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet, berättar mer i denna artikel.

Till artikeln

Publikationer

2023

Teresa Mínguez‐Viñas, Varsha Prakash, Kaiqian Wang, Sarah Lindström, Serena Pozzi, Stuart A. Scott, Elizabeth Spiteri, David A. Stevenson, Euan A. Ashley, Cecilia Gunnarsson, Antonios Pantazis (2023) Two epilepsy‐associated variants in KCNA2 (KV1.2) at position H310 oppositely affect channel functional expression Journal of Physiology, Vol. 601, s. 5367-5389 Vidare till DOI

2022

Michelle Nilsson, Sarah H Lindström, Maki Kaneko, Kaiqian Wang, Teresa Minguez-Viñas, Marina Angelini, Federica Steccanella, Deborah Holder, Michela Ottolia, Riccardo Olcese, Antonios Pantazis (2022) An epilepsy-associated KV1.2 charge-transfer-center mutation impairs KV1.2 and KV1.4 trafficking Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, Vol. 119 Vidare till DOI

2021

Marina Angelini, Arash Pezhouman, Nicoletta Savalli, Marvin G. Chang, Federica Steccanella, Kyle Scranton, Guillaume Calmettes, Michela Ottolia, Antonios Pantazis, Hrayr S. Karagueuzian, James N. Weiss, Riccardo Olcese (2021) Suppression of ventricular arrhythmias by targeting late L-type Ca2+ current The Journal of General Physiology, Vol. 153, Artikel e202012584 Vidare till DOI

2020

Antonios Pantazis, Maki Kaneko, Marina Angelini, Federica Steccanella, Annie M. Westerlund, Sarah Lindström, Michelle Nilsson, Lucie Delemotte, Sulagna C. Saitta, Riccardo Olcese (2020) Tracking the motion of the K(V)1.2 voltage sensor reveals the molecular perturbations caused by ade novomutation in a case of epilepsy Journal of Physiology, Vol. 598, s. 5245-5269 Vidare till DOI

2019

Antonios Pantazis, Riccardo Olcese (2019) Cut-Open Oocyte Voltage-Clamp Technique Encyclopedia of Biophysics Vidare till DOI
Sharmila Venugopal, Soju Seki, David H. Terman, Antonios Pantazis, Riccardo Olcese, Martina Wiedau-Pazos, Scott H. Chandler (2019) Resurgent Na+ Current Offers Noise Modulation in Bursting Neurons. PloS Computational Biology, Vol. 15, Artikel e1007154 Vidare till DOI
Soju Seki, Toru Yamamoto, Kiara Quinn, Igor Spigelman, Antonios Pantazis, Riccardo Olcese, Martina Wiedau-Pazos, Scott H. Chandler, Sharmila Venugopal (2019) Circuit-Specific Early Impairment of Proprioceptive Sensory Neurons in the SOD1(G93A) Mouse Model for ALS Journal of Neuroscience, Vol. 39, s. 8798-8815 Vidare till DOI

2018

Antonios Pantazis, Karin Westerberg, Thorsten Althoff, Jeff Abramson, Riccardo Olcese (2018) Harnessing photoinduced electron transfer to optically determine protein sub-nanoscale atomic distances Nature Communications, Vol. 9, Artikel 4738 Vidare till DOI

Labbalumner

Fotografi av Sarah Lindström

Sarah Lindström

Förste forskningsingenjör
Fotografi av Teresa Minguez Vinas

Teresa Minguez Vinas

Postdoktor

Giraldez lab, University of La Laguna

Fotografi av Varsha Prakash

Varsha Prakash

Forskningsassistent
  • LinkoCare

Forskningsområde

Hjärnan

Hjärna, nervsystem och sinnesorgan

Forskningen om nervsystemet har tagit stora kliv på senare år. Vid Linköpings universitet satsar vi bland annat på forskning om beroendesjukdomar, demenssjukdomar och hörselsjukdomar.
Blodkärl

Hjärta, kärl och blodcirkulation

I Sverige står hjärt-kärlsjukdomar för nästan vartannat dödsfall. Tack vare intensiv forskning på flera fronter har chanserna att överleva hjärt-kärlsjukdomar ökat kraftigt under de senaste 20 åren.
En 3D-visualisering av en mänsklig cell.

Cell- och molekylärbiologi

I den cellbiologiska forskningen undersöker vi hur de olika celltyperna fungerar och samverkar. Molekylärbiologin studerar främst samspelet mellan molekyler och system inuti cellen.

Organisation

Bild föreställande molekyler som tar dig till WCMM:s sida.

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM)

WCMM är ett forskningscentrum i molekylär medicin vid LiU som i samarbete med Region Östergötland och med stöd av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ska stärka Sveriges position inom medicinsk forskning.

Avdelningen för cell- och neurobiologi (CNB)

Avdelningen för cell- och neurobiologi (CNB) är en dynamisk och innovativ miljö där vi bedriver forskning och undervisning om både olika cellers uppbyggnad och funktion samt nervsystemet och de sensoriska organen.

Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV)

Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) är en av LiU:s största institutioner. Vår målsättning är att bedriva utbildning, forskning och samverkan inom medicin och biomedicin, med hög internationell kvalitet.

Taggar