Onsdagens teman är naturvetenskap, teknik, data och medicin. Här kan du läsa om de föreläsningar som ges denna dag. För att så många som möjligt ska ha kunna se det de mest är intresserade av har vi under hela dagen fyra parallella föreläsningar, som går två gånger.
Förutom föreläsningar, bjuder denna dag även på möjlighet till rundvandringar på Campus tillsammans med studenter. Kika efter studenter med blåa rundvandringsskyltar, så kommer du rätt.
Här har vi samlat den praktiska information du behöver när du besöker Populärvetenskapliga veckan med din klass →
Hur gör man ett datorminne?
Läs mer om föreläsaren Henrik Pedersen
Varje dag genereras enorma mängder data som måste lagras, marknaden för att göra datorminnen är enorm. Jag vill förklara hur dagens datorminnen är konstruerade och hur man kan tillverka ett minne som rymmer flera terabyte utan att det kostar speciellt mycket. För att göra det kommer jag ta er med på en resa till gränslandet mellan kemi, fysik och elektronik, där varje atom måste veta sin plats.
Cirkulära produkter och komponenter!
Läs mer om föreläsaren Erik Sundin
Alla saker som du köper behöver inte vara sprillans nya och kan innehålla delar som redan har använts. Om du vill vara smart och handla billigt och cirkulärt kan du välja att köpa återtillverkade produkter t.ex. smartphones, datorer och bildelar. Men hur går det till när företag samlar in och återtillverkar produkter för att möta nästa kunds behov? I denna föreläsning får ni reda på det och hur tillverkare arbetar för att bli mer cirkulära genom tjänstefiering och återtillverkning av produkter och komponenter.
Vad kan ditt DNA säga om dig – och för polisen?
Läs mer om föreläsaren Andreas Tillmar
Visste du att DNA inte bara används för att lösa brott i filmer, utan också i verkliga rättsfall? Med dagens DNA-teknik kan vi analysera små mängder DNA för att identifiera personer, förstå deras ursprung eller säga något om deras utseende. Men hur går det egentligen till? I den här föreläsningen får ni veta mer om hur DNA-teknik hjälper polisen att lösa brott och identifiera kvarlevor från avlidna. Kom och upptäck hur vetenskapen bakom DNA kan avslöja hemligheter och hjälpa till att skapa rättvisa!
Synproblem efter COVID-19: att ställa vetenskapens kraft mot en osynlig tjuv
När brottsplatsen börjar prata – AI i framtidens kriminalteknik
Läs mer om föreläsaren Lena Klasén
Lena har med sig Mikael Lilja, poliskommisarie, Polisregion Öst
Hur kan AI hjälpa oss att förstå vad som egentligen har hänt på en brottsplats? I detta föredrag visar vi hur modern kriminalteknik kombinerar bildanalys, sensordata och artificiell intelligens för att rekonstruera händelser i en tredimensionell miljö. Genom avancerad visualisering kan man följa människors rörelser, analysera skottskador och steg för steg återskapa ett händelseförlopp. Vi visar också en ny demonstrator från Visualiseringscentrum i Norrköping där användaren kan arbeta i en digital brottsplatsmodell och interagera med den via en språkmodell. I praktiken innebär det att man kan ställa frågor direkt till modellen, till exempel vad som kan ha hänt, vilka spår som stödjer en hypotes och hur ett händelseförlopp kan ha utvecklats.
AI
Läs mer om föreläsaren Mattias Tiger
Mer information kommer inom kort.
Lek och emotionella tillstånd hos kycklingar
Läs mer om föreläsaren Rebecca Oskarsson
För att säkerställa att djur mår bra krävs validerade indikatorer på positiv djurvälfärd. Här kommer vi titta närmare på lekens potential som en sådan indikator. Är du intresserad av biologi, djur och beteende så är den här presentationen för dig.
Jakten på den nya narkotikan
Läs mer om föreläsaren Henrik Green
I dag säljs mängder med nya droger via internet, där man flyttat en atom i strukturen för att undgå narkotikalagstiftningen. Risken när man flyttar en atom eller ändra en del av molekylen för att få en ny förening, är att man kan få extremt farliga och starka droger som kan orsaka allvarliga biverkningar och död. Vid LiU jobbar vi med att förstå hur nya internetdroger verkar och följer dess utveckling i jakten på den nya narkotikan.
Möt studievägledare, studenter och personer som arbetar på LiU.
Under lunchen fyller vi uppehållsytan i C-huset med prylar som tål att testas och du får träffa representanter från verksamheten och studentsektioner.
OBS! Se till att vara på plats kl. 12:40 för en underhållande stund.
Konstitutivbeteende strategi för utmattningsfrågor
Läs mer om föreläsaren Daniel Leidermark
Hur beter sig en struktur under belastning? Vad har materialet för inverkan? När går strukturen sönder? Dessa är några av frågorna som vi håller på och analyserar och undersöker inom hållfasthetsläran. Inom materialmekaniken studerar vi materialets beteende (konstitutivbeteende) vid olika lastförhållanden. Vi särskiljer mellan elastisk (återfjädrande), plastisk (kvarvarande) och cyklisk deformation.
Logistik – viktigt för oss men utmanande för miljön
Läs mer om föreläsaren Maria Huge-Brodin
Logistik är att styra varuflöden så att de når kunder i rätt tid och är effektiva. Logistiken är central för att få hem varor via butik eller direkt, och för att möjliggöra produktion. Logistiken genererar en stor mängd transporter, som har negativa konsekvenser för miljön. Föreläsningen förklarar hur det hänger ihop, och hur man kan utforma system som är mer skonsamma för miljön.
Idrott utan skador - är det möjligt?
Läs mer om föreläsaren Ida Åkerlund
Att drabbas av skador, eller att besväras av smärtor vid idrottande, är inte ovanligt. Hos ungdomar kan det till exempel ske under snabba växtperioder, när man ökar sin träningsmängd, eller spelar fler matcher. Hör Ida berätta om sin forskning om idrottsskador hos barn och ungdomar. Dessutom ger hon tips om effektiva metoder för att minska risken för skador när du tränar.
Transportplanering och fördelning av co2-utsläpp
Läs mer om föreläsaren Stefan Engevall
Alla kan tjäna på effektiva transporter, men det finns också en intressant fråga om hur fördelning av transporternas utsläpp skall fördelas. Hur kan man räkna ut hur mycket just *ditt* paket orsakade i utsläpp? Om du blir mer flexibel i när och var du får paketet, kan både totala och ditt utsläpp då minskas? Detta diskuteras utifrån ett aktuellt forskningsprojekt, och med matematiska metoder.
