Prediktiv och individualiserad vård för svårt sjuka äldre

Äldrevård

De största vårdbehoven finns hos gruppen äldre, 80 år eller mer, som utgör 15% av befolkningen men använder 60% av kostnaderna. Gruppen beräknas de kommande 15 år öka med 50 % i antal. Denna utveckling ställer stora krav på ökad kapacitet och kvalitet i vården av äldre. Idag beskrivs äldrevården som fragmenterad, ineffektiv och i stort behov av utveckling.. 

Ny miljö för tvärvetenskaplig äldreforskning

Vi har etablerat en tvärvetenskaplig miljö för äldreforskning inriktad på att ta fram nya verktyg och arbetsmodeller för att utveckla den framtida äldrevården. Vi fokuserar på diagnostik och behandlingsmetoder (inte på beskrivande forskning) med en tydlig koppling till patientnytta och sjukvårdens sätt att arbeta. De akademiska ämnesområdena är geriatrik, allmänmedicin, klinisk farmakologi, medicinskt statistik samt implementeringskunskap.

Forskningsmiljön har en stark förankring inom sjukvårdens styrsystem, från politisk nivå till primärvårdens och kommunernas verksamhetsnivå. Givetvis finns en tydlig förankring till målgruppen äldre. Samtliga intressenter har fått inflytande i valet av forskningsfrågor, där kravet på patientnytta och överförbarhet till praktisk sjukvård är stort.

Möjlighet för studentarbeten

Forskningsmiljön är en viktig struktur även för LiUs grundutbildningar, då studenter kan göra sina uppsatser med anknytning till våra projekt och på så sätt få en introduktion till forskningsområdet.

Den centrala frågeställningen som forskningsmiljön på kort och lång sikt ska besvara är:
Hur kan vi utveckla vården för äldre med tillräcklig kvalitet och kapacitet för att klara av de framtida utmaningarna med allt fler äldre?

I ett första projekt över två år 2018-2019 genomför vi ett stort äldre-sjukvårdsprojekt på 20 vårdcentraler i Östergötland (9 med intervention och 11 kontroller).

Nytt verktyg för att förutsäga vårdbehov? 

Vi har utvecklat ett verktyg för att förutsäga (predicera) vilka individer bland äldre personer som har störst vårdbehov och som löper störst risk att hamna i slutenvården. Verktyget kan i bästa fall användas i rutinmässig sjukvård framöver, varför vi nu genomför en tvärvetenskaplig forskningsstudie kring modellens hållbarhet i praktisk sjukvård.

Nytt evidensbaserat arbetssätt för äldrevård?

Vi har även utvecklad en ny arbetsmodell för individualiserad vård av äldre. Den skiljer sig från de flesta nu existerande modeller, så till vida att den omfattar alla vård- och omsorgsinsatser kring den äldre personen. Målet med studien är studera om individualiserad vård till de äldre med störst behov ger en mer effektiv och kvalitativt bättre vård än den som ges idag. I multi-centerstudien över två år på vårdcentraler i Region Östergötland jämför vi dagens vård med framtidens individualiserade vård (sjukvård och omsorg) för äldre, där en ”trappstege” av differentierade vårdåtgärder ges till de allra mest behövande. I denna del samverkar flera delprojekt, t ex kring rehabilitering, läkemedel, primärvårdens arbetssätt, patientsäkerhet, sköterskans roll etc.

Vilken roll spelar vårdens ledningssystem?

Utöver interventionsstudien studeras också förutsättningar och faktorer på olika nivåer, från politisk nivå till vårdcentralspersonal, som kan förklara den bristfälliga uppkomna situationen för dagens äldre vård och hur vi i framtiden snabbare och bättre ska kunna implementera nya vårdmodeller. Här samverkar organisations- och implementeringsforskare med medicinska forskare.

Distriktsläkarens perspektiv på projektet

 

 

Delprojekt
Visa/dölj innehåll

Riktad vård för svårt sjuka äldre

Vi undersöker om och hur en digital prediktion av sköra (svårt sjuka) äldre kan förbättra vården för dem. Dels studerar vi vilken digital modell som är effektivast, men också hur den uppfattas och används i praktisk sjukvård. Vi har dessutom utvecklat och forskar vidare på ett bedömningsstöd för vården av sköra äldre.
Det prövas nu i projektet och vi håller på att vetenskapligt validera instrumentet. Förhoppningen är att det ska kunna implementeras i praktisk sjukvård så snart den vetenskapliga värderingen är klar.
Slutligen så studerar vi om ett nytt teambaserat arbetssätt för vården av äldre inom närsjukvården (hemsjukvård, primärvård, specialistvård) kan leda till en bättre och mer effektiv vård.
Jan Marcusson, projektledare, överläkare vid Medicinska och Geriatriska Akutkliniken, Region Östergötland, professor i geriatrik, IKE, Linköpings universitet
Magnus Nord, klinisk projektledare, distriktsläkare vid Valla vårdcentral, Linköping, forskarstuderande, IKE, Linköpings universitet
Maria Johansson, leg. Arbetsterapeut, med dr., Medicinska och Geriatriska Akutkliniken, Region Östergötland, forskarstuderande, IKE, Linköpings universitet

Läkemedelsoptimering hos äldre

Vi studerar risken för biverkningar och läkemedelsinteraktioner i högriskgruppen av äldre jämfört med i lågriskgruppen, och om studieinterventionen kan påverka den.
Kan risken för biverkningar och interaktioner reduceras genom läkarens tillgång till ett datorbaserat beslutsstöd för läkemedelsgenomgångar i interventionsgruppen?
Likaså studeras vilken utsträckning läkemedelsrelaterade problem bidrar till sjukhusinläggning i högriskgruppen och om kan man här se någon skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen
Ylva Böttiger, överläkare vid Klinisk Farmakologi, Region Östergötland, professor i klinisk farmakologi, ISV, Linköpings universitet

Rehabilitering av sköra äldre

Rehabilitering av sköra äldre är uppdelad på flera huvudmän och leverantörer. Området är komplext både ur den äldres, men också ur det inblandade vårdgivarnas perspektiv. Delprojektet avser att belysa båda de äldres samt vårdgivarnas perspektiv på rehabiliteringsprocessen.
Några frågeställningar är: Vilken effekt har riktad rehabilitering (arbetsterapi och fysioterapi) i primärvården på de mest sjuka äldre? Hur upplever de äldre rehabiliteringen ur ett tillgänglighets och delaktighetsperspektiv, får man den rehabilitering man anser sig ha behov av?
Maria Johansson, leg. Arbetsterapeut, med dr., Medicinska och Geriatriska Akutkliniken, Region Östergötland, forskarstuderande, IKE, Linköpings universitet
Anneli Peolsson, professor, avdelningen för fysioterapi, IMH

Implementering och organisation

Syftet är att analysera komponenter i modellen för riktad äldrevård samt utvärdera underlättande och försvårande faktorer (determinanter) av betydelse för implementering av modellen.
Hur kan modellen beskrivas med avseende på dess olika komponenter? Vilka av dessa komponenter är särskilt viktiga (”core components”)? På vilka sätt implementeras modellen på olika vårdcentraler och med vilken fidelity (”trohet”) till planerad modell?
Vilka determinanter för implementering av modellen finns med avseende på olika nivåer, professioner och utförare på medverkande vårdcentraler? Hur tas modellen emot av vårdcentralernas ledning och bland olika utförande professioner?
Bonnie Poksinska, biträdande professor, Logistik och kvalitetsutveckling, IEI, Linköpings universitet
Petra Dannapfel, enhetschef, Kvalitet och Patientsäkerhet, Karolinska universitetssjukhuset, post-doc, IKE, Linköpings universitet
Kristin Thomas, post doc, Avdelningen för samhällsmedicin, IMH, Linköpings universitet

Sjuksköterskans roll

Syftet med projektet är att utveckla kunskap om sjuksköterskans yrkesutövning inom riktad primärvård för äldre.
Hur ser samspelet ut mellan anhöriga, primärvård, sjukhusvård och kommunal äldreomsorg (hemtjänst) och andra aktörer t ex frivilligorganisationer som möter äldre personer som bor i eget boende ur sjuksköterskans professionella perspektiv?
Hur fördelas ansvar och vård/omsorgsuppgifter mellan de olika aktörerna (anhöriga, vård-/omsorgspersonal, frivilliga) inom vård och omsorg av äldre personer i eget boende ur sjuksköterskans professionella perspektiv?
Ingrid Hellström, biträdande professor, Avdelningen för omvårdnad, ISV, Linköpings universitet
Agneta Kullberg, universitetslektor, Avdelningen för omvårdnad, ISV, Linköpings universitet

Multisjuka äldres erfarenheter och delaktighet

Studien syftar till att utforska hur äldre, som är multisjuka och bor i hemmet, resonerar kring erfarenheter av interventionen riktad primärvård. Ytterligare en avsikt är att studera hur dessa äldre ser på och förhåller sig till framtiden och att åldras med vård och omsorg och bevarat välbefinnande.
Annette Sverker, Socionom/ Medicine doktor Socialmedicin, Avdelning Socialt arbete, ISV, Linköpings universitet
Anna Olaison, Fil. Dr. Äldre och åldrande, Avdelning Socialt arbete, ISV Linköpings universitet
Elisabet Cedersund, professor emerita, NISAL-Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Avdelningen Åldrande och social förändring, ISV, Linköpings universitet

Patientsäkerhet vid vård av äldre i hemmet

Projektets syfte är att generera kunskap om patientsäkerhet vid hemsjukvård av äldre mot bakgrund av av flera kunskapsluckor. Denna kunskap är angelägen både ur ett vetenskapligt perspektiv och med avseende på att utveckla och förbättra hemsjukvården.
En intervjustudie syftar till att generera kunskap om vilka åtgärder som genomförs för att öka patientsäkerheten vid hemsjukvård och i vilken utsträckning åtgärderna har forskningsstöd. En annan studie kartlägger patienters och närståendes bild över patientsäkerhet i hemsjukvård.
Annica Öhrn, med dr, leg sjukssköterska, bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Östergötland
• Jenni Fock, leg.sjuksköterska, forskarstuderande, Linköpings universitet

Sociologiska aspekter på vården av sköra äldre

Delprojektet inriktar sig på att studera hur en en riktad vård för äldre kan ges och påverkar individen i ett vidare individuellt och socialt perspektiv, utifrån de äldre själva, deras sociala nätverk, vårdens strukturer och utifrån ett socialt (o)jämställdhetsperspektiv.
Andreas Motel Klingebiel, professor, avdelningen för åldrande och social förändring, Linköpings universitet
Susanne Kelfve, postdoktor, avdelningen för åldrande och social förändring, Linköpings universitet

Medarbetare
Visa/dölj innehåll

Relaterad forskning
Visa/dölj innehåll

Organisation
Visa/dölj innehåll