Projektet fokuserar på hur människor exponeras för olika sociala grupper i flera centrala miljöer i livet – i grannskap, skolor och på arbetsplatser. Denna så kallade exponeringssegregation påverkar vilka resurser, nätverk och möjligheter individer möter under livet.
Tidigare forskning har ofta studerat segregation inom en enskild domän, till exempel bostadssegregation eller skolsegregation. Detta projekt analyserar i stället hur segregation i olika sammanhang hänger samman och förstärker varandra över tid. Forskarna studerar även hur sådana mönster kan överföras mellan generationer.
Projektet använder omfattande svenska registerdata för att analysera individers livsbanor från barndom till vuxenliv. Genom avancerade statistiska metoder och simuleringsmodeller undersöks hur olika erfarenheter av segregation påverkar människors framtida möjligheter och hur segregation utvecklas på samhällsnivå.
Genom att identifiera både mekanismer som reproducerar segregation och situationer där sådana mönster bryts kan projektet bidra med kunskap som är relevant för politiska åtgärder som syftar till att minska social ojämlikhet och segregation.
Syfte
Syftet med projektet är att öka förståelsen för hur segregation i olika samhällsområden – bostadsområden, skolor och arbetsplatser – samverkar över livsloppet och mellan generationer, samt hur dessa processer bidrar till att skapa och upprätthålla social ojämlikhet.
Mål
Projektet har som mål att:
- analysera hur exponeringssegregation uppstår och reproduceras mellan olika livsområden och över tid
- identifiera grupper och livsbanor där typiska segregationsmönster bryts och där social rörlighet uppstår
- undersöka hur individuella livsbanor och erfarenheter av segregation påverkar segregation på samhällsnivå
- bidra med ny teoretisk och metodologisk kunskap om segregation och social ojämlikhet
- ge forskningsbaserade insikter som kan bidra till mer effektiva policyåtgärder mot segregation.
