Näringslivets utmaning ligger i att hitta en balans mellan samhälleliga och företagsekonomiska mål, snarare än att betrakta målen som motsträviga. Alltmer fokus läggs på företags frivilliga och långsiktiga arbete för att stödja en miljömässigt-, socialt- och ekonomiskt hållbar utveckling. CSR-aspekter kommer att få allt större betydelse vid utformning och styrning av logistiksystemen.
Ökat internationellt samarbete med öppnare marknader medför ett hårdare konkurrensklimat och ökad specialisering som i sin tur medför fler underleverantörer och komplexare försörjningskedjor. Media bevakningen har ökat och information färdas allt längre och snabbare, vilket medför att företags rykte står på spel om ohållbara sociala eller miljömässiga tillstånd uppdagas hos företaget, dess samarbetspartners eller underleverantörer.
Informations- och kommunikationstekniken skapar nya möjligheter för innovativa sätt att samla in, analysera och kommunicera information. Samtidigt ökar kraven från kunder, beslutsfattare, myndigheter, medarbetare, finansiärer och ägare på information kring hur tjänster och produkter uppkommit och dess påverkan på miljön och samhället. Trots vetskapen om vikten att inkludera sociala dimensioner vid logistiska beslut är kunskapen och forskningen inom området mycket bristfällig.
Mot hållbara försörjningskedjor
På LiU har vi arbetat med CSR-forskningen sedan 2006. Vi har varit med i VINNOVA finansierad projekt om mer hållbara försörjningskedjor och kartlagt alla logistiska aspekter i ett försörjningsperspektiv. En produkts miljömässiga och sociala hållbarhet är inte starkare än den svagaste länken i dess försörjningskedja.Företags hållbarhetsarbete sträcker sig allt längre ut i försörjningskedjorna då de mer konsumentnära företagen ofta av marknaden ses som ansvariga för all påverkan relaterad till produktens uppkomst. Den största negativa påverkan är sällan hos dessa företag utan i tidigare led i försörjningskedjan.
Kraven på social hänsyn vid logistiska beslut kommer att öka. Globaliseringstrenden med ökad upphandling från länder med avvikande lagstiftning och kultur, finansiärers ökande intresse för ”etiska företag” och mediers allt hårdare företagsbevakning utgör bara några exempel på varför.
