Svenska som enhetsspråk?

Svenska som enhetsspråk

Inom projektet ”Svenska som enhetsspråk? Nation, ekonomi och mångkultur i dagens svenska skola” ansvarar Tünde Puskás för en intervjustudie som fokuserar på hur skolledare och skolpolitiker tolkar samhälleliga språkplaneringsprinciper och hur de mot bakgrund av dem förhåller sig till användningen av svenska och andra språk i den kommunala skolans vardag. 

Genom att undersöka planering av och perspektiv på språkanvändning på det lokala planet vill man få kunskap om hur den kommunala skolpolitiken och skolan möter de genomgripande sociala och kulturella förändringar som immigrationen och den växande språkliga mångfalden inneburit i Sverige. Huvudfrågan för studien är hur skolledare och skolpolitiker förhåller sig till sådana språkideologiska ståndpunkter och hur de hanterar språkfrågorna i sitt dagliga arbete. 

Material till undersökningen har samlats in i 6 olika kommuner Norrköping, Linköping, Jönköping, Eskilstuna, Umeå och Helsingborg. I varje deltagande kommun gjordes en gruppintervju med kommunens skolpolitiker och individuella intervjuer med 5-8 skolledare och tjänstemän som har erfarenhet av flerspråkighet i skolans vardag. Intervjufrågorna kretsar kring hur man ser på det svenska språkets roll i den flerspråkiga skolans vardag. Urval av skolor i enskilda kommuner sker på basen av skolornas kvalitetsredovisningar.

Frågor om språkanvändning i skola och undervisning har i stor utsträckning tagits för givna, men i dagens läge har praxisen problematiserats och kommit under debatt. Syftet med denna studie är att undersöka hur språklig och etnisk mångfald diskuteras och administreras i högstadieskolor med relativt hög andel flerspråkiga barn. Enligt studiens preliminära resultat har språkfrågan i dagens kommunala högstadieskola hamnat inom ramen för två till synes skilda uppfattningar. Å ena sidan framhåller skolledare vikten av hemspråksundervisning för barn som har ett annat modersmål än svenska, å andra sidan diskuterar de hur undervisningen av svenska som andraspråk skall göras till en mer accepterad form av svenskundervisning bland barn och föräldrar till barn med ett annat modersmål än svenska. Dessa två dimensioner av flerspråkighetsfrågan möts sällan eftersom undervisningen i hemspråk i de flesta skolorna ligger utanför schemat och rektorerna har därför lite koll på dess kvalitet och djup. En annan fråga som kommer att spela en viktig roll i analysen är vilken roll som tilldelas modersmålslärare och lärare med ett annat modersmål än svenska i flerspråkiga skolor. Enligt de preliminära resultaten kopplas i både i skolpolitikernas och skolledarnas utsagor språk, kultur och etnicitet samman och som en följd anställs lärare med ett annat modersmål än svenska och hemspråkslärare i synnerhet ofta som brobyggare vars huvuduppgift är att förmedla mellan ”den svenska skolan” och de icke-svenska barnen och dess föräldrar.

Visa/dölj innehåll

Relaterat projekt

Etnicitet i förskolan, socialt samspel och institutionell praktik

Denna studie inom forskningsprojektet har viktiga beröringspunkter med det ovan beskrivna projektet, eftersom även den studien fokuserar på hanteringen av flerspråkighet. Syftet med studien är att undersöka strategier förskolans personal utvecklar för att hantera flerspråkighet. Fokus ligger vid hur förskolepersonal reflekterar kring och bemöter barns flerspråkighet samt hur detta kopplas till etnicitet.






Fältstudien genomfördes i två olika förskolor vilka representerar en variation i avseende å personalens uppmärksamhet på barns språk och språkutveckling. Insamlingen av materialet inleddes med deltagande observationer i syfte att kartlägga hur förskolans personal uppmärksammar språk i olika aktiviteter och interaktioner med barnen. Därefter gjordes ett urval av händelser, rutinaktiviteter och samspel mellan personal och barn som videoinspelas.





Efter en preliminär analys av videoinspelningarna gjordes ett urval av exempel som jag inom ramen av en fokusgruppintervju diskuterade med deltagande personal. Diskussionen kretsade kring varför de gör som de gör, alternativa handlingssätt, hur de tänker kring flerspråkighet, dilemman i relation till flerspråkighet e t c. Min förhoppning är att informanternas deltagande i studien även resulterar i värdefulla lärprocesser, vilka mynnar ut i en fördjupad medvetenhet om förhållningssätt i arbetet med flerspråkighet. 

Forskningsprojektet
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Ansvarig forskare
Visa/dölj innehåll