The Heidenstam Chair

Biblioteket på Verner von Heidenstams Övralid.
Övralids bibliotek.

The Heidenstam chair är Sveriges enda doktorandstol och syftar till att stimulera forskning kring förrförra sekelskiftets svenska litteratur och kultur.

Vi, som mötas några korta stunder,
barn av samma jord och samma under,
på vår levnads stormomflutna näs!
Skulle kärlekslöst vi gå och kalla?
Samma ensamhet oss väntar alla,
samma sorgsna sus på gravens gräs”
 

Så låter det i Verner von Heidenstams dikt ”Vi människor” ur Nya dikter från år 1915. Det är kanske en av hans vackraste dikter, men det är också typisk: den handlar om ett av hans författarskaps stora teman, att dödens närvaro ger livet innehåll. Det är i dess närhet vi förstår att vi alla är lika, har samma värde, att kärleken och humanitet är livets essens. På sin gravsten vittnar han om sin tacksamhet, att det ”förunnades honom att genomleva ett liv på jorden som människa”.

Forskning i Heidenstams anda

Albert Engström, Verner von Heidenstam och Gustaf Fröding i det gröna.Heidenstam testamenterade sin förmögenhet till Stiftelsen Övralid. Stiftelsen tog år 2000 tillsammans med Linköpings universitet initiativet till att stödja den kulturvetenskapliga forskningen. Det ledde till inrättandet av The Heidenstam chair – vars verksamhet finansieras av stiftelsen och universitetet gemensamt – och som finns placerad på Tema Kultur och samhälle med professor Martin Kylhammar som forskningsledare. Syftet är att stimulera till forskning om och folkbildande förmedling av förrförra sekelskiftets svenska litteratur och kultur. Forskningen handlar såväl om litteraturen som om vetenskapen och kulturen och i böcker och föredrag möts personer som Alfred Nobel, Selma Lagerlöf, Anders Zorn, Gustaf Fröding, Ellen Key, Carl Larsson, Gustaf af Geijerstam, August Strindberg och många andra.

The Heidenstam chair står på fyra ben:

  • En doktorandtjänst som finansieras gemensamt av Linköpings universitet och Stiftelsen Övralid.
  • Stiftelsen Övralids pris till Kate Bangs minne på 100 000 kronor, Sveriges största pris till yngre kulturforskare. Det har hittills tilldelats Anders Burman (2009) och Julia Nordblad (2013).
  • Övralidssymposierna som anordnas vartannat år i Linköping för en stor publik.
  • Övralidstipendierna á 100 000 kr till yngre forskare. Kan sökas varje vår. 

Övralidssymposierna arrangeras av Stiftelsen Övralid och lockar varje gång en publik på över 500 personer. Symposierna är populärvetenskapliga och har ett sammanhållande tema där kända forskare och författare möter regionens kulturintresserade. Bland tidigare teman märks ”Heidenstam och politiken”, ”Heidenstam, Birgitta och vår tid”, ”Påhittat och påvisat”, ”Sekelskiftets modernitet”, ”Nobel och hans pris”, "Svensk kultur sedd utifrån" och ”Platsens mystik”. 2018 års tema är "Stugsittare och vagabonder: Platsen, resan och skapandets villkor".

Ett möte mellan forskning och författarskap

På symposierna medverkar både författare och forskare. Bland författarna märks bland andra Kerstin Ekman, Per Wästberg, Lars Andersson, Margareta Ribbing, Anders Ehnmark, Ernst Brunner, Agneta Pleijel, Carola Hansson, Carina Burman, Ulf Peter Hallberg; bland forskarna Bengt Erik Eriksson, Eva Österberg, Frédérique Toudoire Surlapierre, Hans Henrik Brummer, Martin Kylhammar, Per I Gedin, Jean-François Battail, Sylvain Briens, Bernd Henningsen och Anders Bárány.

Parallellt med dessa öppna symposier arrangeras alltid ett vetenskapligt seminarium på ett anslutande tema och med deltagande forskare från hela landet. Det är avsett att stimulera svensk kulturvetenskaplig forskning och utgöra ett forum inte minst för yngre forskare och många av våra främsta humanistiska forskare har medverkat genom åren.

Mer information
Visa/dölj innehåll

Doktorer och avhandlingar
Visa/dölj innehåll

Kort om avhandlingarna

Gustaf Marcus: Paris: Brottslingen och normaliseringen av människan i Strindbergs, Hanssons och Geijerstams författarskap (2018)

I litteraturen från sekelskiftet 1900 möter vi ofta mördare, mordbrännare och barnamördare. Vad är brottslingen för en typ av människa? Detta blir en brännande fråga i en kultur med nya, prestigefulla vetenskaper, mät- och avbildningstekniker och sociala kartläggningsmetoder. Här utarbetas ett typgalleri av oönskade individer och en vision av ett hygieniskt tillrättalagt samhälle. Vad är egentligen en normal människa? De texter den här avhandlingen undersöker kretsar kring har alla den frågan i fokus och litteraturen blir en skådeplats för en vidsträckt kulturell dialog om seende, vetande och identitet.

Gustav Källstrand: Medaljens framsida: Nobelpriset inpressen 1897-1911 (2012)

Nobelpriset delades ut för första gången 1901 och har sedan dess varit en institution i svenskt kulturliv. I denna undersökning visas hur Nobelpriset var omskrivet, och omdebatterat, i pressen. Rapporteringen om priset handlade om allt från reportage från den festliga prisutdelningen till notiser om pristagarnas utseende. Det genomgående i pressens bild av priset var att det var en källa till nationell stolthet, eller i varje fall borde vara det. Även om pristagarna presenterades som populära genier så fanns et invändningar mot såväl festen som mot vissa prisutdelare. Det var inte alltid som verkligheten levde upp till de högt ställda förväntningar som väcktes när testamentet publicerades i januari 1897.

Andreas Nyblom: Ryktbarhetens ansikte: Verner von Heidenstam, medierna och personkulten i sekelskiftets Sverige (2008)

Kring sekelskiftet 1900 blev författare ofta föremål för personkulter. Deras namn och ansikten var varumärken som sålde mycket annat än litteratur. Ryktbarhetens ansikte handlar om författaren som celebritet, en tidigare outforskad aspekt av vår kulturhistoria. 

Boken visar hur Verner von Heidenstam (1859-1940) synliggjordes i medierna, från författardebuten 1888 till och med döden 1940. Han skildrades i uppslagsböcker och andra författares romaner, och hans ansikte avbildades på allt från målningar till spelkort. För den samtida publik som sällan läste lyrik eller lärda tidskrifter var Heidenstam en mediepersonlighet snarare än en författare definierad av sina egna verk. Studien presenterar nya perspektiv på litteraturhistorien och bidrar samtidigt till förståelsen av vår egen tids medie- och kändiskultur.

Nyhetsartiklar
Visa/dölj innehåll

Medarbetare
Visa/dölj innehåll

Mer forskning från Tema Q
Visa/dölj innehåll