Göm menyn

Förändrad syn på föräldraskap

Roger Klinth

Samhällets syn på hur det goda föräldraskapet ska se ut har varierat under de senaste hundra åren.  I den nyutkomna boken Föräldraskapets politik fördjupar sig historiker och samhällsvetare i frågan.

Roger Klinth, (bilden) docent vid Tema Genus, är en av bokens redaktörer.

- Föräldraskap är inte bara något som med automatik är, utan det formas genom politik, lagstiftning, vetenskaplig expertis och normer, säger Roger Klinth som själv bedriver forskning om mäns föräldraskap och föräldraledighet.

I boken lyfts flera exempel fram, däribland hur synen på adoptivföräldrar, assisterad befruktning, homosexuella familjer, föräldraledighet och skilsmässa har förändrats  - men också i vissa fall varit relativt konstant.

- Sammantaget kan man nog säga att en person född i början av 1900-talet förmodligen skulle känna igen sig i mycket av dagens syn på föräldraskap, men också kunna hitta en hel del som har förändrats, säger Roger Klinth.

En förändring han pekar på rör övergången från en könsuppdelad familj med mannen som familjeförsörjare och kvinnan som hemmafru, till att båda föräldrarna nu i betydligt större utsträckning är både försörjare och omvårdare.

- Barnen själva har också fått högre status och självbestämmande i relation till föräldrarna än de hade för cirka 100 år sedan. Samhället har även blivit mer mångkulturellt vilket skapat mer mångfacetterade former av familj och föräldraskap .

bild på barn

1974 infördes föräldra-
försäkringen
i Sverige, då fick både mammor och pappor möjlighet till betald föräldraledighet. Jämställdheten blev ett ideal som det var svårt att ställa sig kritisk till. Det kopplades intimt samman med bilden av svenskhet.

- I debatten fick den svenska pappan lite av ikonstatus och blev bärare av idén om modernitet och upplysning. Även om det i praktiken inte skedde så stora förändringar. Under de första åren efter 1974 var det få pappor som tog ut föräldraledighet, det handlade om promillenivåer. Ända sedan 70-talet har det varit den välutbildade medelklassens män som tar ut mest pappaledighet.

Mödrarna förväntades på 70-talet gå ut på arbetsmarknaden. Att vara hemmafru blev kontroversiellt och lite skamfyllt, man skulle inte ligga samhället till last, var den allmänna normen.

Fortfarande betraktas hemmafrun ofta med lite misstänksamma ögon.

- De som väljer en sådan väg måste nästan försvara sitt val, det är en livsstil som är kopplad till en annan strukturell samhällsidé. Ända sedan 70-talet har jämställdhet varit starkt sammankopplat med svensk arbetsmarknadspolitik.

Dagens idéer om det goda föräldraskapet härrör i stor utsträckning från jämställdhetsidealet, menar Roger Klinth.

- Vi har en stark bild av att både män och kvinnor ska vara engagerade föräldrar. Men i realiteten ligger ansvaret fortfarande mest på kvinnan och det innebär att kvinnor ofta kämpar med känslor av skuld och otillräcklighet. Papporna har inte samma känsla av huvudansvar och känner därmed inte heller skuld på samma sätt.

Sammantaget tycker Roger Klinth att dagens syn på föräldraskap och familjer präglas av tolerans och öppenhet.

- Folk i gemen är toleranta vad gäller till exempel homoäktenskap och adoption. Men det finns också många exempel på hur det som avviker från normen fortfarande väcker känslor och aktiverar motstånd.

Vad tror då Roger Klinth om framtidens föräldraskap?

- Trots att boken har getts ut av Institutet för framtidsstudier  är det inte framtiden som står i fokus. Den här boken blickar bakåt och ger perspektiv på nutiden, blir svaret.

"Föräldraskapets politik – från 1900 – 2000-tal" utkommer på Dialogos förlag, Institutet för framtidsstudier. Redaktörer är Helena Bergman, Maria Eriksson och Roger Klinth.


Eva Bergstedt Wed Jul 24 10:48:36 CEST 2013



Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Höjda anslag till LiU

Förstärkta forskningsresurser och fler utbildningsplatser. Totalt föreslås Linköpings universitet få 98 miljoner kronor mer 2018 jämfört med i år i budgetpropositionen, varav ungefär hälften är kompensation för höjda priser och löner.

Exploranation gör vetenskap tillgänglig för alla

Vi står inför ett nytt vetenskapligt paradigm eftersom avancerad grundforskning nu kan göras tillgänglig för besökare. Vi kallar det Exploranation. Det sa Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid KAW:s stora jubileumssymposium.

Utmaning för AI att skilja friskt från sjukt

Vilken roll kan artificiell intelligens spela i framtidens sjukvård? Det var ämnet när den amerikanske radiologiprofessorn Eliot Siegel talade på Röntgenveckan 2017 i Linköping. Han sa att medicinsk bildanalys är ett av de svåraste områdena för AI.

Flytande bostäder och översvämningsbara torg – om klimatförändringar i våra städer

När klimatet omkring oss förändras påverkar det våra städer. Om ett plötsligt skyfall eller en värmebölja drar fram, måste invånarna ändå kunna hantera sin vardag. I Sverige arbetar man på flera sätt för att klimatanpassa städerna.

Bo kvar eller inte - de äldre på bostadsmarknaden

Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Skall det i framtiden finnas lämpligt boende för alla måste städerna trygga tillgången till bra bostäder som vi kan åldras i. Marianne Abramsson har undersökt hur och varför äldre flyttar.

"Det går inte att bara förbjuda dubbdäcken"

Trafik, och framför allt dubbdäck, river upp partiklar från vägbanorna. Vi andas in dem. Vad vet vi om deras effekter på hälsan? Och vilka strategier är bäst för att komma åt problemet i städerna?

Vallastaden kan bli en smart stad

Linköpings nya stadsdel Vallastaden har potential att bli en smart stad eftersom man tänkt på resurseffektivitet och det sociala. I förlängningen skulle det även kunna ge ekonomisk hållbarhet, säger Malin Granath, informatikforskare vid LiU.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Sep 21 14:44:30 CEST 2017