Göm menyn

Sju steg mot en cirkulär ekonomi

Det fyraåriga forskningsprogrammet REES rivstartar med sju projekt. Målet är att underlätta svensk industris övergång till en cirkulär ekonomi för att därmed också öka industrins konkurrenskraft. Mattias Lindahl koordinerar programmet.

Den globala medelklassen består snart av närmare 5 miljarder människor och soptipparna runt om i världen dignar. I det fyraåriga Mistra-programmet REES, Resource Efficient and Effective solutions, ska forskare vid tre universitet, tillsammans med 12 stora och små företag, två kommuner och ett par organisationer, ta fram kunskap, metoder och affärsmodeller som underlättar övergången till en cirkulär ekonomi.

Mattias Lindahl- En mer cirkulär ekonomi är ett måste. Vi kan minska den totala genomströmningen av resurser kraftigt om vi istället utformar produkter och infrastruktur för hållbarhet, återanvändning, uppgradering, reparation och återvinning, säger biträdande professor Mattias Lindahl, Avdelningen för industriell miljöteknik vid LiU som är koordinator för programmet.

Intresset från industrin är stort, fem storföretag deltar, bland dem Volvo Cars.

-  Vi deltar dels för att kunna forma den interna utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, men också för att vi har stora förhoppningar att kunna köra ett case i verklig miljö. Det handlar om en ny generation laddhybrider där vi vill kombinera ny teknik i form av ett batteripack med en cirkulär affärsmodell, säger Gunnar Magnusson, Volvo Cars, som hoppas mycket på samarbetet.

Allt fler företag intresserar sig också för återtillverkning, tar tillbaka en använd produkt, plockar ner den i delar, byter ut det som är utslitet och säljer den igen, billigare och i skick som ny eller bättre. Återtillverkade mobiltelefoner finns på marknaden, liksom motorer, truckar och mycket annat. För inte nog med att vi hittills har hanterat resurser som om de vore oändliga, tidigare forskning har också visat att en övergång till ett mer cirkulärt förhållningssätt inte bara är miljömässigt utan ofta även ekonomiskt lönsamt.

En diskmaskin som återtillverkas förbrukar 44 procent mindre energi under livscykeln, jämfört med att producera en ny.  En återtillverkad växellåda minskar de samlade koldioxidutsläppen med 34 procent.

HylspluggPolyplank, ett av de deltagande företagen jobbar redan med cirkulära produktions- och affärsmodeller. De tillverkar bland annat hylsplugg av återvunnen termoplast och träfibrer som används till pappersbruken pappersrullar. Pluggen kan används om och om igen, vilket minskar koldioxidutsläppen med närmare 90 procent jämfört med traditionella plugg. Även den totala livscykelkostnaden minskar.

- Vi hoppas kunna dela med oss av den erfarenhet vi byggt upp under de 20 år som vi producerat våra kompositprodukter. Vi har en infrastruktur på plats för att återköpa våra använda produkter som vi rekonditionerar och säljer igen, säger Annika Fernlund, Polyplank AB.

Men mer forskning behövs och REES-programmet, som samlar forskare från Chalmers, Lunds och Linköpings universitet,  är indelat i sju sammanhängande projekt. Den första delen ska reda ut inom vilka sektorer cirkulära produkter och tjänster är mest resurseffektiva och under vilka förutsättningar. Studeras ska också vilka affärsmässig och policymässiga drivkrafter de företag har som börjat gå mot en cirkulär ekonomi. Därefter följer tre projekt som ska ta fram konkreta metoder för att ta fram produkter och tjänster, nya affärsmodeller och policys med utgångspunkt i den cirkulära ekonomin. Så småningom ska också resultaten samlas till en helhet för att kunna spridas så effektivt som möjligt. Bland annat ska en bok tas fram som kan användas i undervisningen vid universitet och högskolor, men också i företagens internutbildning.

Förutom de seniora forskarna har programmet rekryterat nio doktorander, tre vid varje lärosäte, som också fick tillfälle att träffas när programmet nyligen hade sin startkonferens.

Sara Nilsson-  Det var intressant att lyssna till de seniora forskarnas diskussioner och att träffa och lära känna de andra doktoranderna. REES-programmet är så stort att vi tillsammans kan ta ett helhetsgrepp. Då blir det också möjligt att bidra till en förändring, säger Sara Nilsson, nyrekryterade doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik, LiU.

Relaterade länkar

Mistra REES


Monica Westman Svenselius 2015-11-02
monica.westman@liu.se



Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Bristningar vid förlossning kan upptäckas tidigt med ny metod

Med hjälp av en ny, enkel metod och tidig upptäckt kan förlossningspersonal förhindra problem efter bristningar i underlivet. Kvinnor som fött barn kan annars få besvär av det långt efter förlossningen.

Forskning om barns kulturarv får 16,6 miljoner kronor

Linköpings universitet får ytterligare 16,6 miljoner från Vetenskapsrådet. Bidraget, som följer med Anna Sparrman när hon återvänder till LiU från en tjänstledighet, går till ett projekt om barn som kulturarvsskapare.

Hon får partiklarna att röra sig lätt

Professor Kajsa Uvdal är fysikern som rör sig mellan kemi, biologi och medicin. Materialforskningen hör hemma i alla dessa discipliner, anser hon. Något som har öppnat för samarbeten inom både vård/hälsa och industri.

Hör Christer Sturmark och Fredrik Heintz prata om AI

Den 2 december hålls den årliga konferensen KVIT. På grund av coronapandemin kommer KVIT i år vara digital, vilket ger alla som vill möjligheten att gratis lyssna på när några av Sveriges mest intressanta forskare och debattörer diskutera AI i dag och i framtiden.

Vilken roll har idrotten för social hållbarhet?

Olika typer av idrottsinsatser har blivit allt vanligare i socioekonomiskt utsatta områden under de senaste två decennierna. Den politiska förhoppningen, både på nationell och internationell nivå, är att idrotten ska främja integration och fungera brotts- och drogförebyggande. Men andra insatser krävs i ett långsiktigt arbete för social hållbarhet, visar forskning.

FN:s generalsekreterare utser LiU-forskare att utvärdera de globala målen

Åsa Persson, forskare inom klimatpolitik, har valts ut av FN att ingå i en oberoende expertgrupp som ska utvärdera arbetet med de globala målen. Bland annat ska gruppen undersöka vad det är världen behöver göra för att nå målen till år 2030.

Glömda minnen - en utställning om demens

För människor som lever med en demenssjukdom går minnets tidsmässiga ordning förlorad. Det som tidigare varit sammanhängande minnen av ett liv, blir till berättelsefragment. I utställningen Glömda minnen, som finns att se i Kåkenhus på Campus Norrköping, vill professor Lars-Christer Hydén genom fotografier och texter fånga det poetiska i berättelsefragmenten.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2020-11-27