Göm menyn

"Asperger - förbannelse och gåva"

Det kan vara tufft med högskolestudier. Särskilt för studenter som inte är helt med på noterna vad det gäller det "normala" sociala samspelet med andra. Bland studenter är det gruppen med neuropsykiatriska funktionshinder som växt allra snabbast de senaste åren. Med till exempel Asperger syndrom, autism, DAMP och ADHD.
Möt Johan Pregmo, som pluggar engelska på LiU.

- Delvis är det en förbannelse - men på sätt och vis också en gåva, säger Johan, 19 år, om att ha Asperger syndrom.
En förbannelse eftersom vardagshändelser plötsligt kan bli tröttande obegripliga. Eller för att vardagliga studentmåsten som att hålla rätt på scheman, planera veckan eller regelbundet läsa mejlen bara inte vill fastna i minnet och bli rutiner som för de flesta andra.

Gåvan, då? Johan ler.
- Är det något som intresserar mig kan jag lära mig hur mycket som helst och kan hålla på hur länge som helst.

Johan Pregmo

För tillfället är det engelska som är kul. Och dataspel, men framför allt Warhammer som är ett strategiskt figurspel. Genrelitteratur och regelböcker på engelska för spelen är en andra höjdare i Johans liv.
- När jag var elva kunde jag allt om dinosaurier, säger han och skrattar.

Förmågan till extrem fokusering har gjort att en del stora forskare förmodas ha haft Asperger, Ludwig Wittgenstein och Albert Einstein, till exempel. Och det är ju inget dåligt sällskap. Ovanlig tankeskärpa, klarsynthet och envishet ingår i "symptombilden" för personer med AS och som har hög intelligens.

Johan sitter över en fika på Zenit tillsammans med sin coach från Aspergergymnasiet, Ulla Bjerke. Hon har tidigare lotsat in elever i studentlivet under ett frivilligt, fjärde gymnasieår där universitetsstudierna går parallellt med en gymnasiekurs i kommunikation, då man kan diskutera personlig utveckling. I övrigt gäller stödet bara det praktiska upplägget runt studierna, innehållet får studenterna ta ansvar för själva.

Johan har valt att läsa engelska på halvfart och det är knappast studierna han oroar sig för, hittills har han klarat sina tentor.
- Jag funderar mer på hur de andra i gruppen uppfattar mig. Om jag ställer för många frågor. Om de andra blir störda.

Som vid senaste seminariet. Det handlade om brittisk historia, intressant tyckte Johan som ställde fråga på fråga.
- Hur slutade det då, undrar Ulla Bjerke.
- Min lärare sa att jag fick spara mina frågor till pausen, annars skulle han aldrig hinna med att berätta allt han tänkt.

Rakt på sak, det är det som gäller. Inga omskrivningar, undermeningar eller små fina vinkar. När Johan började på LiU mejlade han genom Ulla Bjerke alla lärare för att berätta om de svårigheter han har. Men Johan har valt att inte säga något till de övriga i kursen.
- De vet nog, jag döljer det inte. Jag brukar jag göra när det är mindre grupper som jag ska jobba med. Den här gruppen är så stor, det skulle kännas lite omotiverat och konstigt.

- Det är så mycket av det sociala samspelet som bygger på mimik, blickar, satsmelodier och gester, på att det underförstådda är en gemensam erfarenhet, säger Ulla Bjerke.

Människor med Asperger syndrom, AS, har svårt att tolka sociala situationer. De missuppfattar ofta andra och blir ofta själva missuppfattade.

Johan Pregmo och Ulla Bjerke

- Min mamma brukar säga att vi som har Asperger väljer sanningen före det socialt lämpliga. Det har hon rätt i, säger Johan. Han har ofta fått uppleva att han "gjort bort" folk genom säga precis som det är, till exempel att hans föräldrar tyckte skolpjäsen några bekantas barn medverkade i var urusel.
- Det sa jag förstås rakt ut när mina föräldrars kompisar senare frågade om pjäsen. Inte så bra, konstaterar Johan.

På Aspergergymnasiet får eleverna träna sig i social kompetens och lära sig att tolka andra människors beteenden och förstå hur de själva uppfattas.

- Är det något folk hatar att ta itu med, så är det sociala olämpligheter. Istället undviker de kontakt, säger Johan.

Han känner sig själv ganska bra vid det här laget och försöker vara uppmärksam på andras signaler. Men det är ingen lätt sak att försöka föreställa sig vad andra menar när något saknar innebörd för en själv eller när meningen är svårtolkad.

Den konkreta uppfattningen av omvärlden och språket är en annan del av Asperger syndrom. Finns innanför dörren skylten "Här tar vi av oss skorna" gör de flesta människor det; tar av sig skorna, alltså. Den som har AS kan göra en annan tolkning: varför skriver de en skylt som talar om var de brukar ta av sig skorna? Är de inte riktigt kloka?

Likaså kan det inledande småpratet när man träffar någon upplevas som påträngande av människor med AS. De går inte till studievägledaren för att svara på frågor om hur de mår. De vill ha svar på sina frågor!

- Det är vanligaste är väl att man tror de som har Asperger saknar empati. Det är helt fel. Däremot behöver de hjälp att uppmärksamma och tyda tecknen, då kan de också själva uttrycka empati, säger Ulla Bjerke.

Hon letar efter ord för att generalisera det som kännetecknar vardagen för personer med AS och som gör det extra jobbigt för dem att läsa på universitetet.

- Tillvaron är intressestyrd, vilket innebär att det de uppfattar som ointressant blir oviktigt. Det lagras helt enkelt inte in i minnet. Andra kan lära sig saker om de måste, även om de inte är motiverade. Det är jättesvårt för någon med Asperger. Och man kan ju inte tycka att alla kursmoment är intressanta, även om ämnet i sig är det.

Intressestyrningen påverkar även samvaron med andra, som ur ett "Aspergerperspektiv" ofta tycks prata på om totalt oviktiga saker.

Det är tröttande att leva i en värld man inte riktigt kan tolka. Ofta blir sinnesintrycken förstorade och ovidkommande ljud och rörelser stör. Då blir det svårt att hålla koncentrationen, både under lektioner eller vid en tenta.

Att bedöma vad som är relevant i olika sammanhang är ett annat problem. Det kan också vara jobbigt att orientera sig rent geografiskt.

Johan, till exempel, har gått Corson på Valla många gånger utan att alls lägga märke till byggnader och annat han passerar. För honom är det en ointressant transportsträcka fram till Key-huset, där han har sina lektioner.
- En gång skulle jag till biologiavdelningen i B-huset och fick vägbeskrivning per telefon. Det tog mig en halv timme att hitta. För mig kändes det som en oombedd skattjakt eller något sådant!

Studenter med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionshinder har rätt till särskilt stöd från universitetets sida och om en stund ska Ulla Bjerke vidare till Studentcentrum för att ta reda på vad som kan gälla för Johan i framtiden.
- Jag kan inte förstå varför du inte kan få fortsätta stötta mig, säger Johan, plirar mot henne och funderar på vilken hjälp han egentligen behöver.
- Mest är det att organisera pluggandet. Och gå igenom schemat. Jag kan till exempel helt peppad åka till Valla för att tenta men väl här blir jag stående. Oops! Var tentan ska vara? Det har jag aldrig kollat…

I sådana lägen underlättar det att ha humor, och det har Johan.
- Jag vet att jag uppfattas som en nörd och det är ok. Det är ju det jag är och det trivs jag med. Och jag vet att det finns sådant som jag är väldigt bra på.

Engelska vill han lära sig så han kan använda språket yrkesmässigt.
- Kanske som översättare. Översättare av mastiga regelsamlingar för dataspel, det vore väl något!

Text och bild: Gunilla Pravitz

2009-02-05

 

Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Nytt material för framtidens minnen

Martijn Kemerink, professor vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor i Spanien och Nederländerna, tagit fram det första materialet någonsin som har en ledningsförmåga som kan slås av och på via den ferroelektriska polarisationen.

Utmaningar och möjligheter i matematiklärarens vardag

Hur ska matematiklärare bäst hantera olika undervisningssituationer? Hur kan nyanlända elever ges hjälp att utveckla ett språk kring matematik? Dessa frågor är utgångspunkten för två forskningsprojekt vid Linköpings universitet. Forskningen har gjorts i nära samarbete med lärare för att kunna användas direkt i klassrummet. Den 20 oktober presenteras resultaten på Katedralskolan i Linköping

Kortison bra för läkning om tidpunkten är den rätta

Kortison kan förbättra läkning av senskador, om det bara ges vid rätt tidpunkt, enligt en ny studie från Linköpings universitet. Hos råttor blev den läkande senan dubbelt så stark. Fynden presenteras i tidskriften Scientific Reports.

Här väcks intresset för vidare studier

Omkring 50 forskare och 3000 elever deltar i Populärvetenskapliga veckan på Linköpings universitet. Med flertalet seminarier och en utställning hoppas man kunna väcka intresset för vidare studier.

Samhällsnyttan får inte glömmas bort i kommunala bolag

För att få ut det mesta av kommunala bolag krävs kunskap. Samtidigt finns det stora möjligheter att nå goda resultat genom att driva dem som ett kommunalt företag. Det menar Anna Thomasson som föreläste på ett CKS-seminarium i Boxholm.

Bok om svenska migranter får nytt liv

År 2014 utkom Catrin Lundströms bok White Migrations: gender, whiteness and privilege in transnational migration. En bok som är internationell i ordets rätta bemärkelse. Den handlar om svenska kvinnor i Spanien, Singapore och USA, är skriven av en svensk och utgiven på engelska. Nu får boken nytt liv av en översättare – till författarens modersmål.

16,5 miljoner till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd

Gaypappors familjeliv, polisarbete i socioekonomiska områden och palliativ vård. Det är några av de forskningsområden som tilldelas pengar i Fortes årliga utlysning.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Oct 19 12:24:02 CEST 2017