Göm menyn

Viveka Adelswärd, professor i kommunikation. Foto: Vibeke MathiesenDags för fika?

Fika – det svenska ordet för kafferast – svetsar oss samman och gör oss kreativa. Viveka Adelswärd, professor i kommunikation på LiU, har studerat denna svenska tradition som fascinerar många utländska besökare.

Är det inte dags att fika snart?
Det finns inte en svensk som inte ställt den frågan. Fika är en svensk nödvändighet, långt mer än en enkel kopp kaffe.
Sådär halv tio-tio på förmiddagen och vid halv tre-tre på eftermiddagen töms universitetets undervisningssalar och tjänsterum, det blir surrigt och trångt i fikarum och på studenternas caféer.
Det är typisk fikatid.
Överallt i hela Sverige pågår samma sak, samtidigt. Folk tar en kopp kaffe och till det ibland en kaka, en bulle eller en smörgås.

Men vad är det egentligen vi gör när vi fikar?
– Vi träffas under informella omständigheter, utbyter information och kommenterar det som händer. Under fikapausen bryts hierarkierna och man fikar tillsammans oavsett makt och ställning.
Det berättar Viveka Adelswärd, professor i kommunikation, som har forskat kring det informella samtalet, småpratet och skvallret.
– Gemensamma fikapauserna är viktiga för en arbetsplats, det har företagsekonomer visat. De ger en paus i jobbet och både medarbetare och arbetsgivare får mycket tillbaka. Under fikat talar vi ofta om arbetet och får veta vad som är på gång i organisationen. Vi sonderar varandra och släpper fram lite av privatlivet, vilket kan skapa förståelse för kollegor som för stunden har det lite tufft och agerar därefter.
Nu har det gått några decennier sedan Tema-institutionen byggdes upp på Linköpings universitet med en för sin tid närmast unik tvärvetenskaplig forskning, men Viveka Adelswärd minns väl hur mycket den täta stämningen i fikarummet betydde för de unga forskarna:
– Vilka diskussioner vi hade över våra kaffekoppar! Det var en fantastisk tid.
Och fikapausen oss kreativa.
– Den ger en stunds vila. Vi hinner blåsa ut hjärnan, vi kan fylla på med inspiration från andra och får tillfälle att pröva tankegångar och idéer.

Vi dricker alltså inte kaffet bara för att dricka kaffe.
– Fikat har med tiden blivit en social institution, avböjer någon att fika idag väcker det ofta uppmärksamhet. Det ses närmast som oartigt, den som inte tycker om kaffe väljer te, läsk eller nöjer sig med ett glas vatten hellre än att inte fika alls, säger Viveka Adelswärd och berättar om en iransk forskare som efter några år i Sverige irriterade sig på en nytillkommen kollega som inte alls ville ”gå och fika”.
– Att han inte förstod att det var betydelsefullt? Hon var riktigt upprörd – vilket bara tolkas på ett sätt. Hon blivit så svensk man kan bli!

Kaffe är inte precis svenskt, men att dricka mycket kaffe är typiskt svenskt. Skandinaverna är världens största kaffekonsumenter.
Men hur började det? Någon gång måste någon ha börjat fika?
Ordet ”fika” finns dokumenterat sedan tidigt 1900-tal och man tror att det har sitt ursprung i något av de hemliga språk som kringresande handlare eller hantverkare utvecklat.
– Däremot vet vi att kaffedrickandet tog riktig fart i början av 1800-talet, efter förbudstiden då svenska kronan försökt begränsa importen av lyxvaror som kaffe och siden, säger Viveka Adelswärd.
Också ute i Europa hade det under 1700-talet gjorts många statliga försök att begränsa kaffedrickandet på kaffehusen. Opinionen mot förbuden tog ibland oväntade vändningar. I Leipzig, till exempel, gav Zimmermans kaffehus Johann Sebastian Bach uppdraget att komponera en lovsång till kaffet.
– Vilket han också gjorde, det blev det vi kallar ”Kaffekantatet”.
Fast i Europa, berättar Viveka Adelswärd vidare, var kaffedrickandet mest en manlig sysselsättning. Kaffehusen samlade konstnärerna, de intellektuella och de lärda, och där pågick de politiska diskussionerna.
– I England kallades kaffehusen Penny Universities, och det var också där männen diskuterade ihop sig om att ge ut tidningar.

Småkakor. Foto: Vibeke MathiesenI Sverige tog kvinnorna över kaffekopparna.
Runt mitten av 1800-talet blev det alltmer populärt med kvinnliga kaffekalas som arrangerades i hemmen.
Och när odlingen av betsocker något halvsekel senare satt fart på sockerkonsumtionen fick kalasen ett eget namn, kafferep, och bestämda former – det vill säga det serverades kakor till kaffet.
Kafferep med sju sorters kakor blev en viktig svensk institution och ett andhål för kvinnor att få byta erfarenheter.
– Kafferepen har alltid lite nedsättande förknippats med skvaller. Ur genusperspektiv är det intressant; mäns samtal över kaffet etiketteras sällan som skvaller.
Hur det skulle gå till på kafferep kunde man läsa i etikett- och kokböcker ända in på 1950-talet, säger Viveka Adelswärd som har några av dem i sina egna bokhyllor.
– Den här kom ut 1945, säger hon om boken ”Sju sorters kakor”.
– Den ges fortfarande ut med nya recept och är Sveriges mest sålda bok med sina 3 miljoner 732 000 exemplar.

Som på alla kalas gällde det att veta hur man ska föra sig. De som inte kunde de sociala koderna avslöjades obarmhärtigt redan när de tog av sig hatten i tamburen.
Och tog någon socialt uppsatt kvinna ett felsteg, gick det stundtals till och med till historien.
– Det berättas att Selma Lagerlöf efter sitt nobelpris en gång gick först fram till kaffebordet när värdinnan bjöd. Hon blev genast rättad: gifta kvinnorna först, tack!
Hur Selma Lagerlöf, som var ogift, tog uppsträckningen framgår inte av historien.
En som inte brydde sig det minsta var Pippi Långstrump, som bjuden på sitt första kafferep glatt roffade åt sig kakor och dessutom lade ansiktet i tårtan. Men det kalaset blev också det sista hon blev bjuden på.

Det var det om det svenska kafferepet.
Så – ska ni inte med på en fika nu?

Text: Gunilla Pravitz

Foto: Vibeke Mathiesen

2013-08-02

Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Corona-krisen påverkar den kommunala demokratin

Kommuner och regioner har fått ändrade förutsättningar för beslutsfattande, en del möten har ställts in och viktiga beslutspunkter har skjutits på framtiden. Statsvetaren Johan Wänström ser hur demokratin påverkas, på gott och ont.

I stället for Almedalen

Almedalsveckan är inställd, men Linköpings universitet bidrar även i år med aktuell samhällsforskning under vecka 27. Dessutom på ett sätt som alla kan ta del av – digitalt och i sina hörlurar. Den 29 juni-3 juli läggs varje dag ett nytt avsnitt ut av podcasten Fakultet.

Studenter presenterade designlösningar för internationell publik

Under normala omständigheter hade kursen kulminerat i en presentation med tillhörande nätverksträff och firande i Silicon Valley, USA. I stället fick en innovativ och kreativ digital lösning snabbt planeras och ersätta. "Det bästa event som vi haft" tycker Marie Bengtsson, som varit med som lärare och organisatör.

Elin använder Snapchat i undervisningen

Hon väljer kläder efter ämne och har gjort prov via appen Snapchat. ”Alla elever ska få chans att briljera”, säger läraren Elin Winberg.

Turism, vikingalajv och blot. Varför älskar vi vikingatiden?

Historiskt sett varade vikingatiden en kort period. Men den har satt djupa spår och gång på gång blossar intresset för vikingar upp. Religionshistorikern Fredrik Gregorius ska i ett nytt projekt undersöka vad vår fixering av vikingar handlar om.

De mäter bakteriens elektriska aktivitet

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har utvecklat en organisk elektrokemisk transistor med vars hjälp de nästan i detalj kan mäta och studera det fenomen som kallas extracellulär elektronöverföring - bakterier som skickar ut elektriska laddningar.

Internationella masterstudenter som stannade på LiU

Sarah Mitchell från Sydafrika och Ahmed Azeez från Irak kom till Linköpings universitet för att läsa masterprogram. De trivdes så bra att de stannade kvar och idag är båda doktorander på LiU.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2020-06-18