Göm menyn
Tyra Kleen, La Chevelure, deltalj
Karin Ström Lehander under en visning på utställningen
Monter med en portfölj arbeten från Bali/Java
Litografi, de ännu inte tillfredställda
Litografi Vila
Bokomslag Lek, roman från Roms bohemevärld
Bokomslag, Ni-si-pleng
Karins hand pekar på jugenstilens motiv är utfallande ur ramen

Egensinnigt konstnärskap lyft ur glömskan

Rena slumpen ställde Karin Ström Lehander, konstvetare på IKK, inför en herrgårdsflygel full av det orörda arvet efter konstnären Tyra Kleen. Nu har det blivit en bok och en aktuell utställning på Östergötlands museum.

– Det var en fantastisk känsla av att få gå rakt in i jungfrulig mark och få börja gräva i ett jättelikt material som stått i det närmste orört i 50 år. Dagböcker, brev, målningar, teckningar, grafik … och av en konstnär född 1874 som konsthistorien marginaliserat, säger Karin Ström Lehander med tillägget: som så ofta när det gäller kvinnligt konstnärskap.

Boken Tyra Kleen, uppslag med hennes porträttI början av sommaren öppnade Östergötlands museum utställningen ”Två konstnärskap i vår tids ljus” med verk av Tyra Kleen (1874-1951) och Elsa Danson Wåghals (1885-1977).
Samtidigt kom boken ”Tyra Kleen” ut, en produktion med klar LiU-anknytning. Förord av nyblivne hedersdoktorn och museiintendenten Stefan Hammenbeck och med två kapitel skrivna av LiU:s konstvetare Karin Ström Lehander och Niclas Franzén på Institutionen för kultur och kommunikation.
Ett lyckligt sammanträffande då konstvetenskapen på LiU dessutom firar 30 år i år.

– Det var inte jag som hittade Tyra Kleen, det var hon som hittade mig, säger Karin Ström Lehander.
Och hon drar kortversionen: om hur LiU för några år sedan hade noder för samverkan ute i länet och hur LiU:s Emma Hansson i Nyköping, hamnar på en Rotarylunch bredvid Lars Hermelin på Valinge Gård … och han berättar att de har en gårdsflygel full av material som de förvaltar åt Riddarhuset – och kände Emma Hansson kanske till någon på LiU som kunde ta sig an detta outforskade arv …?

Karin Ström Lehander, porträttDet är sådant som kallas serendipity.
Det kommer att dröja rätt länge innan Karin Ström Lehander är klar med Tyra Kleen.
– Hon ger nya och ganska överraskande perspektiv på variationen i nordiska konstnärskap vid förrförra sekelskiftet. Hon är en av få kvinnliga nordiska symbolister med uttryck som vi kan känna igen i new age-rörelsen, i fiction och i dagens fantasyvärldar.
– Men Tyra drogs också till exotismen, gav sig ut på långa resor och kunde lika väl ge sig i kast med att illustrera javanesisk hovdans och de balinesiska prästernas rituella handrörelser på ett etnografiskt sätt som aldrig tidigare gjorts och som till och med renderade henne en medalj.

Vem blir inte nyfiken på en konstnär som 1924 ger ut ”Ni-Si-Pleng. En historia om svarta barn berättad och ritad för vita barn”?
Tyra Kleens liv är ett enda intensivt, närmast maniskt, produktivt flöde av målningar, guacher, teckningar, romaner, noveller, dikter.

Hon blir känd och uppmärksammad med framgångsrika utställningar, i London, Paris, Rom, New York och S:t Petersburg. På hemmaplan intervjuad av Elin Wägner i tidningen Idun (som påpekar att Tyra Kleen har en manlig blick på kvinnliga kroppar) och nära vän med Ellen Key, vars idéer och radikala kvinnosyn hon delar.

Hur kommer det sig att en erkänd och färgstark konstnär som Tyra Kleen kunde försvinna i glömska?
– Kanske för att hon kom i kläm i stilskiftet mellan tidigt 1900-tal och den framväxande modernismen som hon ogillade, säger Karin Ström Lehander.
– Hon var egensinnig och värnade sin frihet, hon valde sitt konstnärskap och tog konsekvenserna av det.

I sin dagbok från 1897 skriver Tyra Kleen en inköpslista för sin kommande tid i konstnärernas Paris: balskor, vinterhatt, sidenblus och dödskalle. Hon låter sitt alter ego i sin roman Lek (1900) utlova att spränga alla som begränsar hennes frihet i luften med dynamit. Och hon håller bestämt på att det går bättre att cykla på den franska landsbygden om man bär byxor – och inte bara när hon cyklar.

– Tyra Kleen blir mer europé än svensk. Hon är sexton när hon skickas till konststudier i Tyskland, fyra år senare fortsätter hon utbildningen i Paris. Och hon hänger med engelska och amerikanska konstnärskolonier, inte bara med de samtida svenska konstnärerna i Frankrike, berättar Karin Ström Lehander.

Illustration Blodets fontänEn frihetslängtande tjugoåring mitt i de virvlande stämningarna i sekelskiftets Paris. Fin de siècle: motstånd, civilisationskritik, anarkism, dekadens, ockultism.
Det är klart Tyra Kleen tar intryck.
Det passar henne, hon som gärna dras till det opassande.
Men här finns också nyandliga tankegods hon känner sig hemma i och som hon mött redan under tiden i Tyskland, i teosofin och symbolismen.
– Hennes konstnärskap speglar tidsströmmarna och det gör henne intressant ur så många aspekter. Dagböckerna, skrivna från 1890 till 1950, innehåller allt från inköpslistor till filosofiska noteringar och dagskommentarer om sensationen med rörlig film. De är ett fantastiskt källmaterial i sig. Problemet är bara att hon lärt sig stenografera, så rätt mycket måste dechifreras, säger Karin Ström Lehander.

Efter Paris bär det av mot Rom 1898. Delvis i protest mot att teosoferna i Paris inte släpper in kvinnor i sitt samfund. Här skaffar hon egen ateljé, hon är bara 24 år men finner sig väl tillrätta i såväl den europeiska kultureliten som den ditresta svenska. Hon kan sin franska, därtill tyska, engelska och italienska och hon har sitt säkra underhåll från familjen i Sverige.
Vittomtalade fester och romanser varvas med intensiv konstnärlig produktion.
– Tiden i Rom är i mitt tycke den mest intressanta perioden, säger Karin Ström Lehander.

I Dahlgrenssviten på Östergötlands museum visar hon exempel i utställningen.
Influenserna löper in från alla håll. Japansk teknik med motiv i förgrund och stiliserad bakgrund. De traditionella europeiska perspektiven som utgår från centrum. Och spåren av jugend, förstås, med böljande linjer, dekorationer och motiv som faller lite ur ramen.
Lite fantasy-harmoniskt.

Illustration till Baudelaires dikt Amor och dödskallenEn dödskalle på inköpslistan. Vid närmare betraktan blir den helt begriplig. Och, i likhet med sina konstnärskollegor, använde sig Tyra Kleen både av levande och döda modeller.
– Här är Amor och dödskallen, visar Karin Ström Lehander, en illustration till Baudelaires ”De ondas blommor” gjord 1902.
– Och där hänger ”La Peur”, från året innan.

”Blodets fontän” gör hon 1903. Edgar Allan Poe illustreras i litografin ”Nevermore”.
Den fria kärleken har också sin plats, väl representerad av gryningsparet i ”Sed non satiati”, de är ännu inte tillfredsställda.

Först 1909 återvänder Tyra Kleen till Sverige, ritar och hinner låta bygga ett funktionellt Lidingöhus med podier och rätt ljusinfall innan hon återigen drar ut i världen. Denna gången med sitt etnografiska ritstift i packningen.

– Hon avsatte senare pengar och tänkte att huset skulle kunna användas av kvinnliga konstnärsstipendiater, ungefär som Ellen Keys Strand. Men så blev det bara en kort tid.

Tyra Kleen testamenterade sin kvarlåtenskap till Riddarhuset och stipulerade att allt skulle förbli orört i femtio år efter hennes död.
Riddarhuset ansökte i sin tur om regeringens tillstånd att sälja konstnärshuset och allt material flyttades till vinden på Riddarhuset i Gamla stan och blev liggande. Tills sprängningarna för järnvägsspåren intill fick Riddarhuset att skaka i sina grundvalar.
Vinden måste tömmas.
- Frågan gick till hennes släktingar på Valinge gård, där också Tyra varit mycket som ung. Så Lars Hermelin, som satt där på Rotarylunchen i Nyköping, är alltså gift med Tyras brors barnbarn. Solklart?
Karin Ström Lehander skrattar åt den invecklade bakgrundshistorien.

Och att Tyra Kleen hittade just Karin Ström Lehander är nästan lika invecklat. Hon började på LiU som jurist med inriktning på varumärkesfrågor och för att jobba med samverkan.
Men steget från varumärken till symbol- och bildspråk är inte så långt.
Numera är Karin Ström Lehander en av studenterna på teknisk fakultet nyligen prisad lärare, hon har en fil.mag. i konstvetenskap från LiU och försöker som bäst hitta utrymme för mastersexamen parallellt med jobbet som koordinator och lärare på IKK.

Utställningen är en del i hennes mastersarbete och vem vet – kanske slutar det hela med en doktorsavhandling om Tyra Kleen.

– Hela konsthistorien håller faktiskt på att skrivas om, konstaterar Karin Ström Lehander.
– Över hela världen dras förbisedda eller bortglömda konstnärinnor fram i ljuset. Kanske får de äntligen den plats som de hela tiden borde ha haft.

 

Fotnot: I boken ”Tyra Kleen” medverkar också Kerstin Gullstrand Hermelin samt Elisabet Lind, intendent vid Etnografisk museet.

 

Text och bild: Gunilla Pravitz
2016-07-05

 


Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Nytt material för framtidens minnen

Martijn Kemerink, professor vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor i Spanien och Nederländerna, tagit fram det första materialet någonsin som har en ledningsförmåga som kan slås av och på via den ferroelektriska polarisationen.

Utmaningar och möjligheter i matematiklärarens vardag

Hur ska matematiklärare bäst hantera olika undervisningssituationer? Hur kan nyanlända elever ges hjälp att utveckla ett språk kring matematik? Dessa frågor är utgångspunkten för två forskningsprojekt vid Linköpings universitet. Forskningen har gjorts i nära samarbete med lärare för att kunna användas direkt i klassrummet. Den 20 oktober presenteras resultaten på Katedralskolan i Linköping

Kortison bra för läkning om tidpunkten är den rätta

Kortison kan förbättra läkning av senskador, om det bara ges vid rätt tidpunkt, enligt en ny studie från Linköpings universitet. Hos råttor blev den läkande senan dubbelt så stark. Fynden presenteras i tidskriften Scientific Reports.

Här väcks intresset för vidare studier

Omkring 50 forskare och 3000 elever deltar i Populärvetenskapliga veckan på Linköpings universitet. Med flertalet seminarier och en utställning hoppas man kunna väcka intresset för vidare studier.

Samhällsnyttan får inte glömmas bort i kommunala bolag

För att få ut det mesta av kommunala bolag krävs kunskap. Samtidigt finns det stora möjligheter att nå goda resultat genom att driva dem som ett kommunalt företag. Det menar Anna Thomasson som föreläste på ett CKS-seminarium i Boxholm.

Bok om svenska migranter får nytt liv

År 2014 utkom Catrin Lundströms bok White Migrations: gender, whiteness and privilege in transnational migration. En bok som är internationell i ordets rätta bemärkelse. Den handlar om svenska kvinnor i Spanien, Singapore och USA, är skriven av en svensk och utgiven på engelska. Nu får boken nytt liv av en översättare – till författarens modersmål.

16,5 miljoner till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd

Gaypappors familjeliv, polisarbete i socioekonomiska områden och palliativ vård. Det är några av de forskningsområden som tilldelas pengar i Fortes årliga utlysning.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Oct 19 12:24:02 CEST 2017