Göm menyn

Näringspolitiken måste med i klimatdiskussionerna

Ett nytt klimatavtal räcker inte för att hejda den globala uppvärmningen. Det behövs näringspolitik som stöder ”kreativ förstörelse” och ger plats för industriell omvandling. LiU-professorn Christian Berggren är en av författarna till en rapport om entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling.

– Klimatfrågan kan inte isoleras till miljöpolitik om OECD-länderna ska klara kravet att minska sina utsläpp med 80 procent till 2050. Det måste finnas ett samspel med närings- och skattepolitik, säger Christian Berggren som är professor i industriell organisation vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

– Så varför är inte också världens näringsministrar på plats när ett nytt klimatavtal ska diskuteras, frågar han retoriskt.

Christian BerggrenInför Köpenhamnsmötet nu i december kom lägligt den första Swedish Economic Forum-rapporten på temat ”Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling”. Christian Berggren är en av åtta författare och bidrar med ett kapitel om ”utmaningens vidd och behovet av en kombinerad närings- och klimatpolitik”.

Kostnaderna för att hejda klimatuppvärmningen fram till 2050 är jämförbar med de totala kreditkostnaderna som finanskrisen gav upphov till under två år. Eller motsvarar en årlig satsning på en till två procent av BNP, påpekar rapportens redaktör, professor Pontus Braunerhjelm i sin inledning.
Låter inte det överkomligt?

– Räknat i pengar, kanske. Men det ligger en enorm vidd i utmaningen. Det krävs en enorm industriell omvandling och den måste koncentreras till utsläppsintensiva områden som också är kapitalintensiva. Till exempel transportsektorn eller energi- och industriproduktion.

En omställning mot en lågfossilekonomi är egentligen inte ett val utan ett måste. Christian Berggren talar om nödvändigheten av att samhället bejakar en ”kreativ förstörelse”, ett begrepp som myntats av ekonomen Joseph Schumpeter:

– Det innebär att en del gamla företag, tekniker och branscher måste gå under för att lämna plats för nya entreprenörer. Men ska resultatet inte främst bli förstörelse utan förnyelse, krävs att politikerna har kunskap om hur de kan stödja och driva på omställningen.

I rapporten listar forskarna åtgärder:
• Kostnadseffektivitet och energieffektivisering, mod att avveckla subventioner till högutsläppande sektorer.
• Globala innovationscenter för teknikutveckling som kan kombinera bredd med kritisk massa, dagens satsningar inom snävt avgränsade områden och på det man uppfattar som ”säkra kort” leder ofta in i kostsamma återvändsgränder.
• Utsläppsrätter bör auktioneras ut för att ge intäkter till globala satsningar, taken bör dessutom sänkas successivt över tiden.
• Ökad transparens kring miljöpåverkan både för produkter och processer. Miljömärkningar måste ta hänsyn till de totala miljöeffekterna och det måste bli en avveckling av subventionerna till flyg, fiske och jordbruk och stopp för alla undantag från reglerna.

Det låter sig sägas – men göras?
– Det hänger på om viljan faktiskt finns. Vi har tillräckliga erfarenheter av hur styrmedel, regleringar och andra åtgärder kan kombineras för att skapa mer innovationsfrämjande klimat- och näringspolitik.

Långsiktigt är det alltså ”kreativ förstörelse” som leder till framgångar.

– Men till exempel reglerna för utsläppsrätter har snarast verkat konserverande. En stor del av dem har tilldelats fritt efter producenternas historiska utsläpp. Och politikerna har ägnat stor möda åt att skydda etablerade storutsläppare.

Inom EU pågick hösten 2008 klimatförhandlingar för att konkretisera målen fram till 2020: en 20-procentig minskning av koldioxidutsläpp och en ökning av förnybar energi till 20 procent.

– Det ledde till en intensiv lobbyverksamhet anförd av högutsläppssektorerna speciellt i Tyskland och Polen och man drev fram en mängd undantag och fördröjningar.

Sådant gagnar inte några innovatörer. Christian Berggren ger i sin artikel också exempel på miljösatsningar som hamnat i återvändsgränder. Kaliforniens lagkrav på nollutsläpp från bilar 1990 är ett. Alltsedan 1959 har man där successivt skärpt kraven på avgasrening (dock inte koldioxid) och lyckats bra med det – ett exempel är utvecklingen av katalysatorerna.

Men steget till nollutsläpp blev för stort. Industrin slog bakut när politikerna försökte reglera fram en viss typ av teknik. I det här fallet elbilar.

– Är tekniken för omogen reagerar företagen med att skicka fram sina advokater i stället för att sätta ingenjörerna i arbete.

Industrin blockerade lagstiftningen domstolsvägen och lagen omformulerades i omgångar.

– Det resulterade i en osäkerhet om vad som gällde. Och är det något marknaden ogillar, så är det osäkerhet, säger Christian Berggren.

Den svenska satsningen på etanol är en annan sorts feltänk, menar han. Den gjordes i första hand för att passade existerande produktion och skydda inhemsk industri.

– Den satsningen har inte drivit fram någon teknikutveckling över huvud taget, inte ens bränslesnålare motorer. Etanolen har kostat svenska skattebetalare miljardbelopp. Globalt sett har den dessutom ingen framtid: man räknar med att det 2035 kommer att rulla 2 miljarder bilar, det finns inte en chans att världen skulle kunna producera etanol så det räcker.

Vad kan då fungera? Vilka förslag vill Christian Berggren lägga på bordet?

– När det gäller energianvändningen finns bara en väg som ger resultat – effektivisering.

Utvecklingen av dieselmotorer ser han som ett lyckat exempel. Under en tjugoårsperiod har EU i fem omgångar skärpt kraven på avgasrening, vilket fått tillverkarna att satsa stort på teknisk utveckling. När man nu dessutom infört ett tak för koldioxidutsläpp produceras idag bilar som drar 0,4 liter per mil eller ännu mindre.

– Det hade ingen trott var möjligt för ett decennium sedan.

Politiska stöd och subventioner måste driva teknikutvecklingen genom stegvis ökade krav på förbättringar. Och det måste finnas en förutsägbarhet.

Därutöver krävs en näringspolitik som stöder teknikbredd, trots insikten att bara en del av satsningarna har en chans att bli framgångsrika. Man kan ju aldrig på förhand säga vad. Många lovande tekniker stannar på förhoppningsstadiet.

– Dessutom underskattar man ofta tiden det tar för ny teknik att spridas och bli billig genom stigande produktion, säger Christian Berggren.

Här har de stora aktörerna en chans, till exempel Vattenfall, att verka som kreativa beställare av ny teknik.

– Vattenfall skulle som beställare och investerare kunna spela en aktiv roll för en långsiktig omställning mot fossilfri europeisk kraftproduktion. Men svenska regeringen har inte använt möjligheten att som ägare påverka utvecklingen.

– Man måste också politiskt ta ansvar för att driva utvecklingen av en marknad kring nya innovationer. Idag finns ofta ett glapp, man ger stöd för forskning och utveckling, men inget för långsiktig industrialisering och produktionsutveckling, inget för att bygga upp en fungerande brygga forskning och marknad.

FoU-stöd saknar vanligen det allra viktigaste för kommersialiseringen av ny teknik: marknadsskapande åtgärder. Men här har Christian Berggren ett exempel på en lyckad europeisk satsning, Tysklands system med inmatningstariffer för förnybar energi.

– Det har fungerat bra. Producenter av till exempel vindel får möjligheter till nätanslutning med garanterat långsiktigt pris, vilket minskar osäkerheten i investeringarna. Men man har också byggt in effekterna av lärande i systemet.

Subventionerna trappas successivt av, med lägre tariff för senare tillkomna – och effektivare – anläggningar. Sedan kan det alltid diskuteras hur snabbt stödet ska trappas av. Här finns inga absoluta svar – det är en fråga om lärande.

Idéerna, erfarenheterna och kunskapen finns. Kostnaderna för politisk passivitet är dessutom stigande med tiden, skriver de åtta forskarna i sin rapport och summerar:

– Vi som lever i de industrialiserade delarna av världen bär ett större ansvar för att klimatmålen nås. Vi har historiskt stått för de största utsläppen, har betydligt större materiella resurser och större kapacitet att finansiera åtgärder för att stå emot klimatförändringens konsekvenser. Samtidigt har vi goda möjligheter att utveckla tekniker och företag som ska frodas i den fossilfria eran. Men det kräver samlade insatser för en långsiktig omställning.

Kvarstår den besvärliga frågan: finns viljan?

Gunilla Pravitz, 2009-12-02

Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Konstgjorda muskler som drivs av glukos

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från sockerarten glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Utvecklingen kan vara ett steg mot möjliga framtida implanterbara konstgjorda muskler eller självgående mikrorobotar som kan drivas av biomolekyler i omgivningen.

I år är LiU en del av O-ringen

Världens största orienteringsäventyr, traditionstyngda och familjevänliga O-ringen, avgörs i år i skogarna runt Finspång och Kolmården. Under veckan gör de allra vassaste elitlöparna upp om LiU-sprinten onsdagen den 24 juli – en tävling som rakt genom industrilandskapet och Campus Norrköping.

IT-studenter lär sig genus

Från och med höstterminen 2019 kommer Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi få en ny kurs som heter ”Mångfald och genus inom applikationsutveckling”.

LiU-professor prisas för kurslitteratur

LiU-professorn Mattias Elg vinner tillsammans med två andra forskare ett av Kurslitteraturprisets hederspriser för en ny bok om kvalitetsstyrning - Quality Management: An introduction.

LiU-doktorand möter Nobel-pristagare

Tim Cornelissen, doktorand på IFM, är en av de unga forskare som bjudits in till årets Nobelmöte i tyska Lindau. 580 studenter, doktorander och postdoktorer få här möjlighet att träffa och diskutera vetenskap med Nobel-pristagare.

Hållbar matproduktion och konsten att expandera naturen

Behovet av mat ökar stadigt. På kort sikt behövs bättre förutsättningar för lantbruket, på lång sikt behöver vi transformera samhället med hjälp av gröna tjänster. Tjänster som till och med expanderar ekosystemet, enligt fyra LiU-forskare i företagsekonomi.

Biogasproduktion kan effektiviseras med rätt val av organiskt material

Hittills har produktionsökning av biogas varit förknippat med en rad problem. Luka Šafarič vid Linköpings universitet har undersökt problemet med att rötslam tjocknar i biogasreaktorn. Hans avhandling visar att vilket organiskt material man matar in i reaktorn påverkar rötslammets tjocklek och i förlängningen effektiviteten.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20