Göm menyn

Naturekonomisk teori vidgar perspektiven

Linné har inspirerat Per Frankelius, docent i företagsekonomi, till tankar på en ny, naturekonomisk teori.

– Ekonomin är både orsak till och lösning på miljöproblem. Ekonomerna borde bli mer aktiva i miljödiskussionerna och ta ansvar för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Företagsekonomin, till exempel, är avgörande för att nya, smarta miljöalternativ ska få fäste och spridning, säger Per Frankelius, docent i företagsekonomi.

Han presenterade sina idéer i en föreläsning i samband med Mattias Klums fotoutställning ”Vår tid på jorden” på Östergötland museum i våras och i samband därmed också i ett radioprogram.

Per Frankelius på skogsmässaAv tradition tänker ekonomer i första hand på begreppet ekonomi som hushållning med begränsade resurser. Per Frankelius vill vidga tankebanorna:
– Jag menar att det är ett akademiskt synsätt som har sin grund i en missuppfattning av den antika termen oikonomia. Går man till källorna och läser till exempel vad Aristoteles skriver i boken Politiken handlar ekonomi lika mycket om resursskapande som resurshållande.

Vad spelar det då för roll?
– Definieras ekonomin även som en upptäckandets konst, med uppgift att skapa resurser och att till stora delar skapa dem utifrån nya kombinationer av kunskap om jordens naturtillgångar – och hur de kan värnas – blir förhållningssättet bredare. Och det ger ekonomerna incitament att bli mer aktiva, till exempel i innovationsprocesser av olika slag.

Patenterad såmaskin som gick i stå– Många goda idéer och uppfinningar som skulle ha kunnat bidra till en mer hållbar resursanvändning har gått i stå därför att de aldrig utvecklats marknadsmässigt och fått spridning, säger Per Frankelius, som tillsammans med LiU-kollegan Charlotte Norrman stod för en forskarrapport från Vinnova om stöd till enskilda uppfinnare och innovativa småföretag, publicerad i mars i år.

Från de grekiska tänkarna till Carl von Linné.
Det finns en parallell mellan Aristoteles idé att ge sig ut på haven eller in i skogen för att upptäcka nya försörjningsmöjligheter och Linnés resor, menar Per Frankelius.
– Varför inte se det som rena omvärldsanalysen?
Intresset för ”Blomsterkungen” som innovativ ekonom blev ett stickspår redan då han arbetade med sin doktorsavhandling på 1990-talet.
– Linné hade ett genuint ekonomiskt perspektiv vid sidan av sitt naturintresse. Det han sysslade med var i grunden att samla kunskap för att förbättra välfärden i 1700-talets fattigsverige där försörjningen var långt ifrån given.

Men hur formulerade Linné själv sina tankar om ekonomin och hushållningen i förhållande till naturen?
Per Frankelius ville gå till källorna – och upptäckte att Carl von Linnés Systema Naturae, publicerad 1735, i sin helhet aldrig översatts, vare sig till engelska, svenska eller något annat språk.
– Det är verkligen uppseendeväckande! Skrifter av Sveriges genom tiderna mest berömda vetenskapsman hade aldrig översatts!

Stickspåret han gett sig i kast med utvecklades till ett översättningsprojekt, stött av Riksbankens Jubileumsfond.
– Jag åkte till London och The Linnean Society, där originaltexterna på svenskt 1700-talslatin förvaras och jag sökte med ljus och lykta efter någon som kunde översätta det, berättar Per Frankelius.
Men han hade inte behövt se sig om så långt. I Norrköping fanns den pensionerade latinlektorn Bertil Aldén, en av få som hade tillräckliga kunskaper i det speciella latin som användes på Linnés tid. Efter några år resulterade projektet i en bok, Linné i nytt ljus (Liber) som dels innehöll Per Frankelius analys av Linnés ekonomiska perspektiv, dels Systema Naturae i den första översättningen från latin.

Titelblad Flora Oeconomica– Läser man nu Linné, framför allt hans tidiga skrifter, inser man snabbt att det ekonomiska perspektivet var helt centralt. Han hade idéer om att upptäcka dolda potentialer och såg naturens ”tre riken”, mineralriket, djurriket och växtriket, i ljuset av möjligheterna att upptäcka nya resurser för hushållning och för medicinska bruk. Hans arbete med systematiseringen var egentligen en utgångspunkt för det.

– Linné hade ständigt nya praktiska användningar för försörjningen för ögonen, och han gör hela tiden kommentarer om sådant som kan göra Sverige mer självhushållande och oberoende av import, säger Per Frankelius och tar blomman linnea som exempel:
– 1740 lägger han fram en idé om lappländska storodlingar av linnea till te för att på sätt slippa dyrbar import från Kina.
Och när Linné far förbi Norrköping påpekar han att det importerade gula färgämnet i tygproduktionen kan ersättas med växtfärger från Vikbolandet …

Inom såväl national- som företagsekonomi spelar naturen idag en perifer roll och ses inte som en del av samhället.
Det vill Per Frankelius ändra på och han skulle inte ha något emot framväxten av ett helt forskningsfält, byggd på naturekonomisk teori.
– För Linné var det naturligt att koppla samman ekonomi och natur. Det borde ekonomer också göra idag: det är naturtillgångarna som lägger grunden för många ekonomiska processer – från lantbruksgrödor till biomimicryprojekt, där man imiterar olika naturliga funktioner i till exempel utvecklingen av nya produkter. Eller av kulturella koncept, som Dalhalla.

I idén om en naturekonomi ligger utvecklingen av ett hållbart samhälle och vikten av varsamt bevarande, vilket förutsätter ett aktivt samspel mellan olika kunskapsområden och mellan naturvetare och ekonomer.
Det kräver också en större uppmärksamhet på hoten mot den biologiska mångfalden och konsekvenserna av dessa.
– Dels för att biologin har ett värde i sig som borde respekteras högre, dels för att den också är en strategisk fråga. Den är helt enkelt en ekonomisk resurs – med dolda potentialer för framtiden.
Per Frankelius återgår till Linné:
– Han använde begreppet ekonomi på ett sätt som idag snarast beskriver ekologi. Hans publikation Oeconomia Naturae (1749) handlar om samspel och kretslopp i naturen.

Linnés plogritning från LapplandsresanDessutom insåg Linné vikten av att sprida kunskap och idéer och han gjorde regelmässigt noggranna ritningar över till exempel jordbruksredskap. Och hans kalendrar med mängder av tips för hushåll och försörjning som fick en enorm spridning.
– Goda idéer räcker sällan. Ska vi komma tillrätta med miljöförstöring och klimatförändringar krävs innovationer, alltså att idéer får genomslag i nya tankesätt.

Fotnot. Andra bilden uppifrån: Lars Gottfridssons flerfunktionsmaskin ”Ekoodlaren” med bland annat ett sofistikerat hydraulsystem för perfekt sådjup trots ojämn mark, ett exempel på en uppfinning med potential som aldrig kom längre än till patent. (Ur rapporten Uppfinningars betydelse för Sverige.)
Bilden längst ned: plogritning från Linnés lappländska resa 1732

Läs också LiU-nytt om Vinnovas forskarrapport ”Uppfinningars betydelse för Sverige”.

Text: Gunilla Pravitz
Bilder: privata
2013-06-11
 


Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Nödvändigt att sänka kraven i jobbet för att minska utbrändhet

Det är en myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. Kraven i sig kan leda till utbrändhet.

Surrogatbehandling utomlands bemöts väl av vården

Homosexuella och heterosexuella par som har fått barn genom surrogatbehandling utomlands upplever inte förhöjda stressnivåer kopplade till sitt föräldraskap. Flertalet tycker att de kan vara öppna om barnets ursprung och bemöts väl i den svenska hälso- och sjukvården. Det visar en ny studie från LiU och Reproduktionsmedicinskt centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Ger allt för att skydda den biologiska mångfalden

Pepp eller depp? Rebecka Le Moine, bevarandebiolog och Årets alumn 2018, väljer helst pepp. Med outsinlig energi vill hon föra ut kunskap om allt som kan göras för att bevara den biologiska mångfalden. Den är vår viktigaste resurs för överlevnad.

Skarpsynt förlossningsexpert blir Årets alumn

Ett födelsevrål går genom Sverige. Kvinnor berättar om sina förlossningsskador och kräver rätten till professionell vård. Mitt i bruset står gynekologen och Årets alumn Eva Uustal, med skarp blick och lugn kontroll.

2000 forskare i upprop för AI

En bred satsning på artificiell intelligens krävs i Europa, en satsning som sätter människan i centrum för utvecklingen. Det skriver fler än 2000 forskare i ett upprop. "Särskilt viktigt är AI inom offentlig sektor", säger Fredrik Heintz, undertecknare av uppropet.

Semi-professionella kan hjälpa räddningstjänsten vid olyckor

Flera yrkesgrupper skulle kunna bli ett viktigt stöd i olika typer av räddningsverksamhet. Med rätt utbildning och utrustning kan det också bli en stor samhällsekonomisk vinst..

Så kan människor och robotar samarbeta

Robot + människa = sant. Ett flerårigt LiU-projekt har visat hur stora industrirobotar och människor kan samarbeta i framtiden.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Sep 20 14:10:25 CEST 2018