Göm menyn

Den underskattade hunden

Hundars kognitiva förmågor får till och med forskarna att tappa hakan. I höst utkommer Per Jensen, etologiprofessor vid LiU, med ännu en bok om hundars beteende.

Per Jensen på promenad i skogen med en golden retrieverDen första, ”Hundens språk och tankar” från 2011, klättrade snabbt på fackböckernas bästsäljarlista. Och nu är alltså nästa på gång: ”Hunden som skäms – myt eller sanning?”, där Per Jensen en än gång sätter in resultaten av ett hundratal vetenskapliga artiklar i en hundlig vardag.

Ännu en populärvetenskaplig bok om hundar! Varför då?
– Därför att det är så himla roligt att skriva dem. Och för att det finns så mycket att berätta. Varje gång jag får höra folk dra historier om kloka hundar, kan jag förklara det mesta utifrån nya forskningsresultat.

Vid sekelskiftet kom några banbrytande artiklar och sedan dess har hundforskningen internationellt formligen exploderat – och tyckas bara fortsätta. Också vid LiU och Institutionen för fysik, kemi och biologi, leder Per Jensen numera en forskargrupp, inriktad på hundar och beteendegenetik.

– Hundforskning är nog en etologs våta dröm. Vill man förstå hur djurens tankevärld fungerar, är det jättebra att ha hundar som studieobjekt. Till skillnad från alla andra djurarter är de fullständigt genomskinliga i sina beteenden, det är lätt att läsa av dem. De kan aldrig hålla masken. ”Stiff upperlip” är inget för hundar, säger Per Jensen och skrattar.

Efter 15 000 år av samlevnad förstår människor instinktivt hundars känslouttryck – och vice versa. Även små barn utan erfarenhet vet vilket hundskall som uttrycker glädje, ensamhet eller rädsla, hundar reagerar på människogråt med spontan tröst och kan tolka våra gester, ansiktsuttryck och blickriktningar.

Vi är så vana vid att ha hundar omkring oss – i Sverige finns cirka 700 000 registrerade – att vi inte ens tänker på hur märklig anpassningen mellan människa och hund är. Kanske framför allt hundarnas utvecklade förmåga att tolka människan. Ur deras synvinkel är våra beteenden nog så genomskinliga och vi är dessutom lättdresserade.

– Hundaveln visar också hur snabbt evolutionen kan gå, hur det är möjligt att förändra beteenden bara på några generationer. Rasen golden retriever gick på kort tid från att vara en mörkgul, smidig och arbetsvillig apportör till att bli en rätt bekväm sällskapshund; ljus, stor och fetlagd. Det är intressant ur forskarperspektiv. Det ger oss möjlighet att förstå hur beteendeförändringar nedärvs och till och med kartlägga vilka gener som är inblandade.

Raden av vetenskapliga experiment de senaste 15 åren visar att hundägare inte alls bara ”förmänskligar” sina älskade jyckar.

– Hundar har visat sig ha en kognitiv kapacitet som gång på gång fått forskarna själva att tappa hakan. Och det som gäller för hundar, gäller i olika grad för många andra däggdjur, inte minst husdjur. Det gör forskningsresultaten användbara på många områden.

Bland det som Per Jensen förvånats mest över är hundars förmåga att lära sig vårt språk. Då menar han inte belöningsmässigt inlärda kommandon utan ord de lär sig i bara farten.

– En psykolog i USA beslöt sig för att systematiskt lära sin hund Chaser ord. Han visade en sak, berättade vad den hette och så lekte de lite med den. Nästa dag fick Chaser en ny grej, så höll de på i flera år.

Chaser har numera ett dokumenterat ordförråd på över tusen olika grejer. Han klarar av att kategorisera dem i grupper, typ pipleksaker eller bollar. Dessutom kan han koppla ihop dem med verb och förstår skillnaden mellan att putta på något eller hämta det.

– Det intressanta är också att Chasers inlärning i princip är linjär, han visar ingen trötthet. Normalt brukar annars inlärningskapacitet plana ut.

Flinga ser dyster ut efter utebivet beröm i träning tillsammans med OzzyVetenskapligt mer spännande är studier som berör vad Per Jensen kallar ”theory of mind” – det finns faktiskt inget bra svensk benämning, påpekar han.

Det handlar till exempel om omvärldsuppfattning, förmåga att förstå att andra individer har andra perspektiv än de egna och att anpassa sitt beteende efter det. Eller upplevelser av mer sammansatta känslouttryck. Per Jensen ger svartsjuka, rättvis behandling eller skam som exempel på sekundära känslorna.

– Hundar reagerar till exempel, precis som vi, mot orättvisor. Det kan räcka med enkla experiment för att visa det, som att några hundar får räcka vacker tass. Alla belönas, helt ok. Ingen belönas och det är också helt ok. Men den hund som ser andra få belöning men själv blir utan, slutar med beteendet och går undan.

Aussien Flinga skäms över sönderbiten leksakAndra studier visar att hundar har stenkoll på var deras människor har uppmärksamheten. Få tar en förbjuden godsak när de ser att människan ser dem. Men är människan borta (i experimentsituationen mörklagda) kan det vara en annan sak, likaså om hundarna vet att de är ensamma.

Och här kommer skamkänslorna in i bilden. Så många hundägare upplever att hundar skäms när de gjort något förbjudet eller dumt. Är det bara inbillning?

– Skäms och skäms … Men just när hundar bestämmer sig för att sno det där godiset när de tror sig osedda, går pulsen upp liksom halterna av stresshormon. Det har man kunnat mäta. Och de allra flesta hundägare kan i en testsituation avgöra om deras hund knyckt den förbjudna kakan bara genom att titta på dem, säger Per Jensen.

Att avstå från något i väntan på något bättre, klarar också de flesta hundar efter lite träning. För människor utvecklas den förmågan vid treårsåldern.

Flinga håller ett paket korv i munen i väntan på bytut-träningHundar kan lära sig att spotta ut ett godis (i experimentsituationen lägga det i en liten låda) till förmån för ett godare godis. Eller byta ut en korv de fått när de förstått att de kan få två istället. Eller byta två korvar mot tre …
Rekordet har förstås en vallhund, som i studierna väljer att sitta en hel kvart med en korv i munnen i visshet om att den kommer att dubbleras!

Men det finns sådant som hundar inte kan räkna ut på egen hand. Till exempel att lösa omvägsproblem, som att förstå hur de ska ta sig runt ett hinder, de har rätt uselt lokalsinne och kan ha svårt att hitta hem, de förstår inte alltid att saker kan sitta ihop eller att saker inte kan gå rätt genom fasta föremål.

– Men tillsammans med människor löser de sådana problem galant, säger Per Jensen.

Han fick förra året ett prestigefullt forskningsanslag, Advanced grant, från Europeiska forskningsrådet, ERC på cirka 22 miljoner kronor. Det gav utrymme för beteendegenetisk hundforskning även på LiU.

En studie handlar till exempel om utvecklingen hos två grupper av labradorer, de som föds upp för jakt och de som inriktats mot sällskapsliv. Avsikten är att se hur den aveln påverkat hundarnas beteende och om de går att spåra i DNA.

Närmast i pipeline för publicering ligger en studie om hundarnas spontana förmåga att be människor om hjälp när de vill något de inte klarar. Dra ut en låda som innehåller tuggben, till exempel.

– Det är ett beteende som de flesta hundägare känner igen. Men alla hundar är inte lika bra på att be oss om hjälp, här finns en stark genetisk komponent som styr variationen. Den har vi undersökt.

Svartvitt porträtt utomhus i skogDet är omöjligt att bortse från hundforskningens populärvetenskapliga underhållningsvärde. Per Jensen har späckat schema med populärvetenskapliga föreläsningar landet runt och senast fick han tillbringa en timme i studion hos Morgonpasset i P3.

– Det var oväntat rolig upplevelse, de var både pålästa och uppriktigt intresserade. Och det finns faktiskt inget roligare än att prata om hundar.

Möjligtvis då prat i kombination med lärande. Den i särklass mest sökta enstaka kursen på LiU är just Hundens beteendebiologi, 7,5hp. Den här hösten med 1020 sökande till 90 platser (VHS statistik).

Men för Per Jensen har forskningen på hundarna även en betydligt allvarligare dimension, med återverkningar på djurhållningen allmänt.

– Den bidrar med ny kunskap som ställer oss inför moraliska dilemman och ger implikationer för hur vi kan behandla djur, till exempel för matproduktion. ”De är faktiskt bara djur som lever i nuet och inte kan tänka och känna som människor” är alltså inte längre en hållbar inställning. En gris är inte bara en blivande falukorv.

 

Biologi vid Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi
Per Jensens forskarblogg
Morgonpasset P3, Per Jensen pratar hund
Kunskapsexplosion om människans bästa vän (LiU-nytt 2011-12-12)

Text: Gunilla Pravitz
Foto: överst och underst Per Jensen privat. Övrigt Gunilla Pravitz
2014-09-08

 

 


Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Läkemedel för människor påverkar syrsors beteende

Varför uppvisar djur olika personligheter? Forskare vid LiU använde läkemedel för människor som påverkar två signalämnen i hjärnan, serotonin och dopamin, för att se om dessa påverkar beteendet även hos andra arter. Ta en närmare titt i videon på syrsorna som användes i studien.

Bok om prostatan ger nya perspektiv

Prostatan är för många ett organ som framför allt förknippas med cancer. I boken Prostatan – det ständiga gisslet? visar en rad forskare hur inte bara prostatan orsakar besvär, utan också föreställningar kopplade till prostatan. Även dessa kan påverka mäns hälsa och livskvalitet, menar forskarna.

Uppdrag: att matcha ihop kommunen och universitetet

Att hitta varandra över organisationsgränserna. Det är målet med konferensen Spotlight Välfärd som anordnas gemensamt av Norrköpings kommun och Linköpings universitet i veckan.

Sverige behöver kunskapscenter för samhällets digitalisering

Sverige behöver ett nationellt kunskapscenter för samhällets digitalisering. Det föreslår Ulf Melin, professor i informatik vid LiU, som utrett frågan och i dagarna presenterar en ny rapport.

Suzanne Osten ska få barnforskare att tänka nytt

Teorier och begrepp inom barnforskningen ska stötas och blötas vid en internationell workshop, Child Studies Multiple, som hålls av Tema Barn. Suzanne Osten, banbrytande dramatiker inom barnteatern, är inbjuden för att få forskarna att tänka nytt.

De testade nya sensorer för Skeldar

Inom det Vinnova-finansierade kompetenscentrumet Link-Sic har de deltagande företagen möjlighet att få hjälp av sommarjobbande studenter. Sara Nilsson och Julius Kokko Ekholm testade navigationssensorer för obemannade helikoptrar.

Campusråd som vill få saker att hända

Efter sex månader som campusråd i Norrköping har Martin Rantzer blivit varm i kläderna. Den öppenhet och vilja han möter i samarbetet med Norrköpings kommun ser han som goda förutsättningar att uppnå konkreta resultat.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Nov 15 14:24:21 CET 2018