Göm menyn

Lust att lära

Röntgen avslöjar möbelhistoria

Med röntgen som verktyg får Ann-Sofie Stjernlöf, student i möbeltapetsering, gamla stoppmöbler att berätta sin dolda historia.

Ann-Sofie Stjernlöf, porträttI den glasade korridoren med uppsikt både över innergård och den gröna lilla kullen under tallarna på utsidan av huset har en entusiastisk tapetserarstudent med detektivanlag lagt beslag på en egen hörna.
Här samsas en enorm fåtölj av modernt snitt, något studentarbete förstås, med en massa röntgenbilder som Ann-Sofie Stjernlöf satt upp på väggarna bakom sitt skrivbord.
Hon är nätt och jämt klar med en treårig utbildning till möbeltapetserare på LiU Malmstens i Larsberg på Lidingö och det moderna huset, som invigdes 2010 och fortfarande känns nytt, står i en härlig kontrast till den inriktning på studierna hon valt.
– Jag klarade inte av att tänka med allt bankande omkring mig i verkstäderna, säger hon som förklaring till att hon flytt studenternas vanliga arbetsplatser i verkstäder och ateljéer.

Ann-Sofie Stjernlöf, demonstrerar baksidan av en stolsitsTeori, teknisk analys och kulturhistoria. I slutet av årskurs 1 fastnade Ann-Sofie Stjernlöf i möbelhistorien. Närmare bestämt i gamla stoppmöbler, dokumentation och konservering.
– Jag valde att bli tapetserare för att jag tycker det produceras för mycket nytt. Det är bättre att ta vara på det som redan finns.
– Så insåg jag vilka enorma samlingar kulturhistoriska stoppmöbler det finns; är man historiskt intresserad är de jättespännande att jobba med. Vi har ett kulturarv att ta ansvar för, säger hon.
Från årskurs 2 riktade Ann-Sofie Stjernlöf in studierna mot målet, stoppmöbelskonservering.
Ett riktigt nördjobb?
– Ja, visst är det, säger hon entusiastiskt.

Tidernas första internationella konferens i stoppmöbelskonservering hölls i Cadstena för några år sedan, med Carl Malmsten Furniture Studies och Linköpings universitet som värd. Där samlades specialister från hela världen för att jämföra erfarenheter och tekniker. Hela forskningsområdet uppmärksammades och LiU:s kontaktnät stärktes.

I höstas for Ann-Sofie Stjernlöf till New York på två månaders praktik hos stoppmöbelkonservatorn Nancy Britton på Metropolitan Museum of Art.
– Det var fantastiskt inspirerande. Där använder konservatorerna sig ofta av röntgenteknik för att undersöka möblerna utan att behöva göra åverkan på dem.
Ann-Sofie Stjernlöf tog med sig idéerna hem och som examensarbete utarbetade hon en manual med titeln ”Se men inte röra” som hon hoppas ska fungera som stöd för användningen av röntgen inom stoppmöbelskonservering.
– Röntgen användes för övrigt redan 1896 för första gången inom kulturvården, då röntgades en peruansk mumie, berättar hon.

Ann-Sofie Stjernlöf, i utställningenI vårens examensutställning på Carl Malmsten Furniture Studies hänger stora vepor med dekorativa röntgenbilder bakom två utställda stolar och två stolsitsar som Ann-Sofie Stjernlöf gjort fallstudier på.
– Genom okulärbesiktning tillsammans med röntgenbilder ville jag veta om man kunde få svar på en rad frågor utan att göra några ingrepp på möblerna. Kan man se vilka material som använts? Vad säger de om möbelns historia? Vilka tekniker har används? Kan man utläsa något om möblernas ursprung utifrån dem? Och vilka tecken kan man leta efter för att avgöra om stoppningen är original? Kan man se om möbeln renoverats, hur och vad det tillfört?

Rena detektivarbetet alltså.
Förre intendenten på Nationalmuseum, Lars Sjöberg, ställde möbler från sina privata samlingar till förfogande och Ann-Sofie Stjernlöf tog dem till Visby och Riksantikvarieämbetet för att göra digitala röntgenundersökningar.
– Att röntga gör teknikerna, så innan fick jag tänka efter vilka bilder som skulle tas och ge instruktioner.

Hon reste hem med närmare ett 70-tal bilder som hon analyserade i datorn. I sitt arbete har hon noga redogjort för inställningar, strålstyrkor och exponeringstider:
– Det är många parametrar som ska stämma om man ska få en perfekt bild och man måste veta vad man letar efter. Samtidigt måste man vara observant för oförutsedda uppgifter.
I de flesta fall måste man kombinera tekniker, en del information går förlorad i röntgenbilderna som först kan vara både suddiga och ojämna i kontrasterna.
– Så de måste redigeras manuellt i dataprogrammet innan man kan göra analysen.

Röntgenbild av stolI timmar har Ann-Sofie Stjernlöf analyserat bildmaterialet.
– Först är allt kaos. Sedan börjar man bena upp materialet och saker faller på plats. Det är då man kommer in i den maniska fasen och kan hålla på hur länge som helst.

Avslöjar tygfragment under nubben tidigare klädsel? Eller färgflagor av gammal målning under klädseln?
Finns spikhål efter nubb som dragits ut? Är stoppningen original eller har den påverkats? Och kan man se vilka material som används – halm, tagel, djurhår, träspån?
Hur ser stygnen som håller stoppningen på plats ut?
Vilka slags nubb har används? Ser spikningen ut att vara gjord samtidigt eller kan ojämna rader avslöja något?

– På Metropolitan fick jag göra en egen undersökning – utan röntgen – av några stolar för att se om de hörde ihop eller var tillverkade på olika håll, de hade donerats och tidigare stått ihop i grupp. Då lärde jag mig hur viktigt det var att använda många olika tekniker och diskutera fynden med andra konservatorer. Jag har också en halv utbildning till möbelsnickare började också titta på trästommarna och upptäckte att träslaget i en stol var ett annat, stommen var förmodligen importerad.

Hon säger förmodligen.
– Ja, man måste alltid gardera sig för man kan sällan veta helt säkert.
Vad kan hon då säga om de möbler hon undersökte för sitt examensarbete?
– En svartmålad senbarockstol från 1740-50 med grön lädersits verkar vara i originalskick, nubb och spik ursprungliga men man har någon gång tryckt in fyra trasor för att återskapa sitsens form. En av trasorna var stickad, berättar Ann-Sofie Stjernlöf.
I rätstickning, kan man tillägga.

Ann-Sofie Stjernlöf, visar i sin manual på röntgenbildOm den andra stolen, en gråmålad gustaviansk från sent 1700-tal, kunde Ann-Sofie Stjernlöf konstatera ett och annat: förmodligen originalstoppning, eventuellt med en påfylld överstoppning vid en senare omklädsel – den vackra blommiga klädseln stolen har idag är alltså inte original.
Och om de bägge stolsitsarna kan hon berätta om rester av olika äldre klädseltyger i spikhålen, tidigt kompletterade stoppningar, ojämna spikrader, olika sorters material i sadelgjord med mera, med mera.

Röntgenbild med nålMitt i en av dynorna ligger en kvarglömd nål, som en personlig hälsning från en 1700-talstapetserare. Ett fynd som tydligt syns på röntgenbilden.
– Bilderna är dessutom rent estetiskt tilltalande, det ger jobbet en extra dimension.

Ett nördjobb – behöver man inte vara väldigt kunnig på väldigt många områden?
– När något är riktigt roligt snappar man upp ny kunskap hela tiden. Och man inser vad man behöver lära sig mer, och då går det lätt.
Men det vimlar inte av jobb i Sverige för stoppmöbelskonservatorer, medger hon.
– Å andra sidan har vi oerhört många kulturhistoriska stoppmöbler i det här landet. Ett arbete på Riksantikvarieämbetet vore väldigt roligt, säger Ann-Sofi Stjernlöf.
För henne återstår en redovisning av examensarbetet, sedan bär det av ut i yrkeslivet. Till att börja med väntar renovering av lädertapeter.
– Det blir en sommar på Salsta slott. Det är inte det sämsta!

Ann-Sofie Stjernlöfs hemsida

Carl Malmsten Furniture Studies

Text och bild: Gunilla Pravitz
2013-06-10


Lika intresserade

Flickor utforskar.Flickor är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som pojkar, visar forskarna Anders Jidesjö och Åsa Danielsson.


Heligt maktlustspel

Strålkastare, ljusbordet i bakgrundenSnart är det premiär på Påvarna och troföljden. Men utan ljus blir det inte mycket till studentspex.

 

Akademisk bojkott mot USA

Protestplakat mot Trumps inreseförbudOckså LiU-forskare har skrivit på det internationella uppropet om bojkott av vetenskapliga konferenser i USA.

 

Riskfylld perfektionism

Kvinna sminkar sigPsykologistudenter deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism.

 

social hållbarhet

Stressade storstadsmänniskor på språng i StockholmSocialt värdeskapande är en faktor som allt fler företag och organisationer sätter på sin agenda. Erik Jannesson, lektor i ekonomistyrning, har just skrivit en bok om det.

 

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

81 miljoner kronor till forskning inom naturvetenskap och teknik

Vetenskapsrådet delar ut 81 miljoner kronor till forskning vid LiU. Totalt 22 forskare får dela på pengarna som ska gå till projekt inom bland annat organisk elektronik, visualisering och maskininlärning. Bland dem finns fem unga forskare som beviljats bidrag för att bygga upp egna forskargrupper.

Forskning inom utbildningsvetenskap får 34 miljoner kronor

LiU var det lärosäte som fick störst utdelning vid Vetenskapsrådets årliga utlysning inom utbildningsvetenskap. Forskningsprojekten rör allt från läsning och fysisk kontakt i förskolan till lässvårigheter och visualisering inom naturvetenskap.

Unga med migrationsbakgrund vill studera vidare – men ojämlikhet försvårar

En majoritet av unga med utrikesfödda föräldrar vill studera vidare på universitet och högskola. De har ofta stöd från sin sociala omgivning, men vägen till vidare studier kan försvåras av ojämlikheter i skolan. Det visar en doktorsavhandling vid LiU.

Så påverkar din personlighet dina ekonomiska beslut

Vår personlighet påverkar de ekonomiska beslut vi tar och hur vi uppfattar vår ekonomiska situation. Det visar en ny avhandling i beteendeekonomi vid Linköpings universitet. Men resultaten är inte entydiga och har till viss del förvånat forskarna.

Rovdjuren dör ut först när lämpliga livsmiljöer försvinner

Forskare vid LiU har simulerat vad som händer i ekosystem när olika arters livsmiljöer försvinner. När växter och djur förlorar lämpliga livsmiljöer är det rovdjuren högst upp i näringskedjan som dör ut först. Fynden kan bidra med ny kunskap och stärka insatser för att bevara biologisk mångfald.

LiU-forskare i dokumentär om Vättern

Filmen ”Vättern under ytan” ger en dyster bild av Vätterns skick – sjön är förorenad, och ett antal experter varnar för riskerna som följer med detta. Henrik Kylin, professor i miljökemi vid LiU, medverkar i filmen.

Högre risk att avlida i covid-19 för äldre som bor ihop med en yrkesarbetande

Äldre stockholmare som bor med någon i arbetsför ålder löper 60 procent högre risk att dö i covid-19. Detta jämfört med äldre som endast bor med andra äldre. Det visar en ny studie som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2020-10-30