Bengt Erik Eriksson

Professor

”Vetenskapen har visat att…” Jag är i min forskning fascinerad av hur sannings- och kunskapsanspråk uppkommer, formuleras, ges makt och påverkar våra vardagsliv i tid och rum genom akademiska kultur, mediekultur och populärkultur.

Hur uppstår en sanning?

Med utgångspunkt i sociologin har ett genomgående tema i min forskning varit den kulturella bestämningen av sanning och frågor kring hur olika former av kunskap eller praktiker i tid och rum kan etablera sig som och få makt som förgivettagna.

I en serie studier har jag analyserat de diskursiva formerna för konsensus och konflikt i vetenskap och populärkultur och då utgått från psykiatriskt tänkande, livsstilsförändrande kampanjer, allergi som kulturellt tillstånd, samhällsvetenskapens former, föreställningar om självmordsbeteende, handikapp i ett komparativt perspektiv och andra fält. I min forskning har jag inspirerats av kunskapssociologi, kulturstudier i största allmänhet och visuella kulturstudier i synnerhet, sociala studier av vetenskap samt komparativa perspektiv.

Forskningsledare med tvärvetenskaplig inriktning

Jag blev filosofie doktor vid Göteborgs universitet 1989 och har varit professor vid Linköpings universitet sedan 1994. Under åren har jag varit forskningsledare för projekt och program i olika tvärvetenskapliga sammanhang och engagerad i att utveckla forskargrupper kring sådana ämnen som social styrning, folkhälsoarbete, handikappstudier, samhällsvetenskaplig matforskning samt visuell kultur. Engagemanget i forskarutbildning har varit en viktig del av mitt arbete och jag har nu varit handledare för nästan trettio doktorsavhandlingar. 

Undervisning i samhällsvetenskaplig metodik

Utanför forskarutbildningen har jag på olika akademiska nivåer primärt undervisat kring samhällsvetenskaplig metodik, visualitet och samhällsvetenskapernas historia. Vid sidan av mitt arbete som forskare och lärare har jag bland annat varit prefekt för Institutionen för Tema vid Linköpings universitet under sex år samt prodekan vid den filosofiska fakulteten under tre år. 

Jag har också arbetat på utbildningsdepartementet samt haft uppdrag som expert inom en rad utvärderingar, som styrelseledamot i diverse organ inom och utom Linköpings universitet samt varit opponent eller betygsnämndsledamot i samband med doktorsdisputationer ett trettiotal gånger.

Akademiska meriter
Visa/dölj innehåll

Akademisk examen

  • Filosofie doktor 1989. 
  • Professor 1994.

Undervisning

  • Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet.

Mina senaste böcker

  • Bokbärare, utgiven 2015 tillsammans med Camilla Smedberg och Peter Ullgren.
  • Kropp och politik, utgiven 2014 tillsammans med Eva Palmblad.
  • Bokbyggare, utgiven 2013 tillsammans med Johanna Dahlin och Gustav Källstrand.    

Publikationer
Visa/dölj innehåll

Aktuell forskning
Visa/dölj innehåll

Bokläsare, kokböcker och människors olikheter är ämnen för mina pågående forskningsprojekt.

Eliter I Sverige

Bengt Erik Eriksson, Mikael Holmqvist och Lena Sohl (red)

I det här projektet har de tre redaktörerna, varav jag är en, samlat en rad forskare som på olika sätt söker belysa samtida svenska eliter och elitiseringsprocesser samt diskutera hur modern forskning om eliter kan motiveras och se ut. De grupper och sammanhang som undersöks är varierade, allt från elitskolornas värld över föreningsliv och elitnätverk till boendeformer och yrkeskarriärer. Volymen är tänkt att på ett samlat sätt belysa eliterna i det svenska samhället, särarterna i dessa samt hur man kan förstå eliternas plats i samhällsutvecklingen. På så sätt anknyter bidragen till klassiska kultur- och samhällsvetenskapliga frågeställningar men applicerar samtidigt nya perspektiv och begrepp på dessa. Denna bok ges ut under september 2018 av bokförlaget Studentlitteratur. 

Kategorisering

Bengt Erik Eriksson och Eva Palmblad

I detta projekt analyseras hur föreställningarna om människors olikheter förändrats och vidmakthållits från mitten av 1800-talet och fram till idag – hur skillnaderna tolkats, förståtts, konstituerats, begreppsliggjorts, kommunicerats, ifrågasatts och omvandlats till olika maktpraktiker och vetenskapliga sanningar. Speciellt fokus ligger på de sanningsregimer i skärningspunkten mellan biologi, fysik, pedagogik och psykologi som under perioden breder ut sig inom politik, samhällsreformer, utbildning och i framväxten av olika vetenskapliga discipliner. På flera sätt är detta en fortsättning på en tidigare bok, ”Kropp och politik”, som kom i ny upplaga 2014. Det här projektet publiceras i bokform under 2019 av bokförlaget Liber i serien Begreppbart.

Bokbesökare

Bengt Erik Eriksson och Marin Hellström

Detta är ett projekt om böckers läsare. Då och då blossar det upp debatter om att läskunnigheten sjunker och att boken håller på att förlora sin kulturella position. I det här projektet granskas hur läsandet förändrats samt de olika praktiker och motiv som är kopplade till läsandet av böcker. De läsare som här aktualiseras är både de som på olika sätt har läsandet som professionell sysselsättning, som kritiker eller bokbloggare, och de som har läsandet som en kontinuerlig eller sporadisk del av sitt privata vardagsliv. Frågor om klass, genus, socialisation, familj, livslopp och kulturell identitet belyses i relation till olika läspraktiker, liksom den svårgripbara och inte sällan djupt personliga relationen mellan läsaren och det lästa. Detta är den tredje volymen i en serie om bokens sociala landskap där den första, Bokbyggare, kom ut 2013 och den andra, Bokbärare, publicerades 2015. Denna tredje volym är planerad att ges ut under 2020. Samtliga böcker i denna serie ges ut av Carlsson bokförlag. 

Kokboken som kulturell självpresentation

Bengt Erik Eriksson

Böcker i bokhylla

I det här projektet läser jag kokböcker utifrån vad de kan säga om kulturell bestämning, identitet, lokalitet, särart osv., dvs. den kulturella självpresentationen. Bland annat görs utifrån texterna och bilderna i kokböckerna en slags sverigekarta där de bestämningar som formuleras om olika orter och regioner, inklusive mentaliteter och kvaliteter, läggs till grund för en analys av den medierade bilden av Sverige. På liknande sätt görs analyser av genusordningar, av föreställningar kring den moderna familjen, av teckenläran kring hög och låg kultur osv. Jag har tidigare skrivit om kokböckers visuella världar och detta är en fortsättning och utvidgning av det intresset. 

 

Baksidestexter till de tre senaste böckerna
Visa/dölj innehåll

Bokbärare 

Det här är en bok om de platser där böcker möter sina läsare och de människor som är verksamma där, deras arbete, deras drivkrafter, deras tillfredsställelser och otillfredsställelser. Läsandets betydelse på individuell och samhällelig nivå uppmärksammas överallt samtidigt som många verksamheter lever under svåra ekonomiska förhållanden. Vad innebär nya villkor, ny teknik och nya kommunikationskanaler för biblioteken, bokhandeln och antikvariaten? Många engagerade aktörer tänker nytt, utvecklar, traditionen och arbetar fram nya förhållnings- och distributionssättsätt för att föra ut boken till läsaren. Författarna har rest kors och tvärs i landet, besökt stora och små, idealister och realister, rutinerade och mindre erfarna personer och verksamheter i storstäder, mindre orter och på landsbygd, som alla står mitt uppe i den utmaning som ligger i att bära boken rätt.

Kropp och politik

I Kropp och politik skildras hur varierande hälsobudskap och hälsoideal avspeglar det svenska samhällets förändring från andra världskriget fram till idag. Kampanjer för en friskare befolkning och råd om hur den egna kroppen ska skötas får illustrera grundläggande visioner om det goda samhället. Den rätta kosten, den rätta motionen, de riktiga förhållningssätten till kropp och själ motsvarar de normer som det moderna Sverige byggs upp kring. På så sätt sammanvävs den enskilda kroppen med samhällets politiska strävanden. Idag är samma intresse för hälsa, välbefinnande och kropp i högsta grad levande och mer synligt än någonsin.

Bokbyggare

För första gången tecknas här bilden av ett mindre bokförlags arbete och inriktning. Tre forskare vid Linköpings universitet beskriver vilken typ av böcker förlaget ger ut, vilka böcker man inte vill publicera och vad arbetsuppgifterna består i. Forskarna har grävt i arkiven, gått igenom brev och recensioner, böcker och kataloger, intervjuat och samtalat. I Bokbyggare skriver dessutom ett 20-tal författare om sina erfarenheter av att ge ut sina böcker på och samarbeta med förlaget. Boken är illustrerad med 30 böcker ur den omfattande utgivningen, alla med sin unika historia. 

Forskning vid Tema Q
Visa/dölj innehåll