Presentation

Jag har alltid velat göra någonting för samhället. Det är lätt inom epigenetik, eftersom epigenetik handlar om miljö och sjukdomsutveckling. Här kan jag göra människor medvetna om hur förändringar i deras närmiljö påverkar alla, och hur vi kan förebygga uppkomsten av sjukdomar.

Carlos Guerrero-BosagnaForskning inom livsstilssjukdomars uppkomst och utveckling har oftast fokuserat på deras genetiska grund. Men nyligen har fokus skiftat mot epigenetik och miljöaspekter, och det finns mycket som behöver utforskas här. Epigenetik är viktigt för samhället eftersom det ger oss en möjlighet att förstå hur miljön påverkar uppkomsten av livsstilssjukdomar, såsom fetma, ofrivillig sterilitet och liknande.

Epigenetik går bortom genetiken och kan förklara saker som genetiken inte kan. Ett exempel är autism, som forskarvärlden inte har lyckats hitta några relevanta genetiska markörer för. Vi har hittat kopplingar mellan föräldrarna och uppkomsten av autism men inga direkta genetiska samband. Epigenetiken kan ta autismforskningen ett steg längre genom att undersöka möjlig miljöpåverkan som en orsak till autism, hur föräldrarna påverkas av miljön och hur deras epigenetiska förändringar i sin tur kan leda till autism hos barnen.

Ett genom, hundratals epigenom

Epigenetik är studiet av de kemiska förändringar som sker i DNA och inte är relaterade till mutationer. Dessa epigenetiska förändringar ligger i stället som ett lager ovanpå genomet, och de reglerar det genetiska uttrycket och cellens fenotyp. Det betyder att en kropp, en person eller ett djur, bara har ett genom men kan ha hundratals epigenom - cellspecifika genetiska förändringar som gör varje cell till det den är.

Epigenetik för djurskydd

Drawing environmental epigeneticsVi forskar på epigenetiska markörer som är relevanta för välfärden hos produktionsdjur och människor. För närvarande undersöker vi hur olika typer av stress, såsom hanteringsstress eller stress orsakad av ljusrytmer, förändrar epigenomet hos specifika celler.

Om man kunde identifiera epigenetiska markörer skulle man till exempel kunna visa om en kyckling utsatts för stress i sitt liv. Att upptäcka nyligen upplevd stress är lätt, allt man behöver är ett blodprov och hormonanalys. Men det finns inget verktyg som kan visa om ett djur stressats tidigare i livet. Det är här som epigenetik har en stor möjlighet att bidra till djurskyddet.

För närvarande försöker vi utveckla epigenetiska verktyg som kan upptäcka långtidsstress hos produktionsdjur. Tanken är att hitta pålitliga markörer för stress i produktionsmiljön som skulle kunna utgöra ett verktyg för konsumenter eller certifierande organisationer såsom KRAV.

Idag kan en inspektör besöka en gård och se att djuren är välmående. Med epigenetiska markörer skulle ett simpelt blodprov göra det lätt för inspektören att se om djuren behandlats väl under hela sin livstid. Det skulle ge konsumenter möjlighet att veta att köttet de äter kommer från djur som verkligen behandlats väl, och hjälpa tillsynsmyndigheter att upptäcka och uppmärksamma problem inom djurhållningen.

Handledning

För mig är forskning meningsfylld, det finns en mening och en praktisk, samhällelig nytta i att forska, och detta försöker jag förmedla till de studenter och doktorander som jag handleder.

Som doktorand föreläste jag om grundläggande epigenetik och jag lade mycket tid på att skapa intressant och lärorik undervisning. Detta fick studenter att söka sig till mig, och gjorde att jag fick tillfälle att handleda ett antal mastersstudenter och doktorander, något som jag fortsätter med än idag.

När jag undervisar försöker jag alltid relatera det jag föreläser om till omvärlden. Jag försöker visa vilken roll epigenetik kan ha i samhället och hur det kan påverka enskilda individer. Det får studenterna att vilja lära sig mer eftersom de kan se praktiska poänger med forskningen, att den har förmågan att påverka världen. Det är vad jag älskar med vetenskap, att man kan hitta en utmaning och matcha den med ett konkret samhällsbehov, och jag hoppas kunna förmedla denna inställning till mina studenter.

Carlos Guerrero-Bosagna and students

Min roll som handledare

Som handledare försöker jag sätta mig in i mina studenters situation och komma på vad som skulle ha hjälpt mig om jag vore som dem. Och eftersom jag själv var doktorand ganska nyligen försöker jag undervisa på ett sådant sätt som jag skulle ha velat bli undervisad på. Jag försöker komma nära mina studenter och stötta dem där jag kan, att arbeta tillsammans med dem snarare än övervaka dem.

Om mina studenter gör misstag i labbet vill jag att de ska känna sig trygga att komma till mig och prata om det. Jag försöker därför visa dem att misstag är normalt i forskningen, att vi alla klantar oss då och då. När man är ung är man ofta osäker, och ibland skäms man för sina misstag, men jag försöker få mina studenter att se att det är bättre att komma till mig med deras problem så att vi kan lösa dem tillsammans.

Jag försöker var involverad i alla steg, från labbet till författandet av den slutgiltiga avhandlingen eller uppsatsen. Jag vill att mina studenter ha en mångsidig kompetens när de är färdiga så att de kan nå bortom laboratoriebänken och framgångsrikt presentera och kommunicera sina resultat. Som deras handledare försöker jag därför hjälpa dem i alla dessa steg och än så länge verkar mina studenter uppskatta det.

Handledning i urval

  • Veterinärmedicinstudent Tâmara Noronha (University of Passso Fundo, Brasilien), internship vid Linköpings universitet.
  • Mastersuppsats av Tom Prakash vid Linköping University (Linköping, Sverige; 2016).
  • Mastersuppsats av Nina Mittheiss vid Linköping University (Linköping, Sverige; 2016).
  • Doktorand Fabio Pertille (University of Sao Paulo, Brasilien), internship vid Linköpings universitet (Linköping, Sverige; 2015)
  • Mastersuppsats av Sofia Eleftheriadis vid Linköpings universitet (Linköping, Sverige; 2015)
  • Doktorand Els Willems (KU Leuven, Belgien), internship vid Linköpings universitet (Linköping, Sverige; 2013)
  • Undergraduate Honours Thesis av Ms. Tiffany Hylkema, Honors College, Washington State University (Pullman, WA, USA; 2011-2013).
  • Student i neurovetenskap Ms. Shelby Weeks, Washington State University (Pullman, WA, USA; 2010-present).
  • Undergrad Honours Thesis av Ms. Sean Leonard. Thesis title: ‘Analysis of Transgenerational DNA methylation Changes in Sperm’. Honors College, Washington State University (Pullman, WA, USA; 2008-2011).
  • Kandidathandledning av Ms. Fernanda Valdovinos, University of Chile (Santiago, Chile; 2005).

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2019

2018

Nyheter
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

Akademiska meriter

  • Biträdande universitetslektor - IFM Biologi, Linköpings universitet (2015-nuvarande).
  • Postdoktor - IFM Biologi, Linköpings universitet (2013-2015).
  • Postdoktor - School of Biological Sciences, Washington State University, Pullman, WA, USA (2008-2013).
  • Postdoktor, stipendiat - Division of Nutritional Sciences, Cornell University, Ithaca, NY, USA (2006-2008).
  • Forskarassistent - Institute of Nutrition and Food Technology, University of Chile, Santiago, Chile (2005-2006).
  • Doktorand i ekologi och evolutionärbiologi - Faculty of Sciences, University of Chile, Santiago, Chile (2000-2006).
  • Kandidatexamen i biologi - University of Chile, Santiago, Chile (1994-1998).

Bibliometriska meriter

  • Google Scholar Metrics: Citations = 2000; h-index = 21; i10-index = 26 (9 Maj, 2016).
  • 34 articles i peer reviewed-tidskrifter
  • 5 bokkapittel
  • 1 patentansökan (USA)
  • 1 metodologisk white paper
  • Vetenskaplig bloggare för Brazilianska Huffington Post (Brazil Post)
  • Återkommande vetenskapsskribent på Epibeat.com (nyhetsportal inom epigenetik)

Fullständig CV (PDF, engelska)

Beviljade medel i urval 

Huvudsökande för medel från ‘The Escher Fund for Autism’ (CA, USA) för studier av tidig påverkan och epigenetiska markörer för autism (2015-2016).

Huvudsökande för medel för post-doktoral anställning från Cornell University Vertebrate Genomic Program för studier av piRNAs roll i gen-imprinting (2007).

Delsökande för medel från FONDECYT (Funding for Development of Science and Technology of the Government of Chile) till projektet ‘Metabolic alterations derived from folate deficiency and their relationship with atherogenesis’ (2005-2008).

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2019

2018