Presentation

Min undervisning började med laborativa moment på Biologi- och civilingenjörsprogrammen. Vi arbetade med aktivitetsstudier i kombination med molekylärbiologiska metoder. Därpå följde undervisning på Miljövetarprogrammet med laborativ undervisning, basgrupper och kursansvar. Nu undervisar och forskar jag inom industriell miljöteknik och biogas.

Undervisning inom miljöteknik

Huvudsakligen arbetar jag med undervisning på grundutbildningen. Jag är kursansvarig för kursen Miljöteknik, vilken erbjuds till alla LiU:s ingenjörsstudenter. Inom Miljöteknikkursen går vi igenom de flesta miljöproblem och fördjupar oss i några genom fallstudier och projektarbete.

Tidigare undervisade jag vid institutionen för Tema på Miljövetarprogrammet och då främst med laborativ undervisning samt som basgruppshandledare eftersom pedagogiken PBL (problembaserat lärande) användes.

Jag tycker att det är roligt att arbeta med undervisning och studenter. Det är stimulerande att följa studenters utveckling inom det område de brinner för. 

Miljörevisor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Jag är utsedd till en av de två miljörevisorer som finns här på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Enligt förordningen om miljöledning (2009:907) ska statliga myndigheter ha ett miljöledningssystem. I den interna miljörevisionsgruppen genomför vi revisioner av institutionernas miljöarbete enligt gällande plan. Revisionen innebär att vi kontrollerar miljöarbetet som finns och delger varandra kunskap från andra institutioner vilket leder till ett ständigt förbättrat miljöarbete på hela LiU. För att ständigt förbättra kunskapen i gruppen har vi utbildningar och möten.

Forskning som tar klivet in i “The Black Box”

Min forskning har varit inom områden där vårt samhälle nyttjar mikroorganismers tillväxt för ekosystemtjänster såsom rening av vatten och produktion av biogas. När vi utvärderar hur väl systemen fungerar är det vanligt att mäta in- och utvärden. Det fungerar bra när systemen är i balans och “går bra”. När systemen börjar krångla behöver vi undersöka mer i detalj – vi behöver gå in i ”The Black Box”. Med molekylärbiologiska metoder kan storlek och sammansättning av mikroorganismsamhället kartläggas. Aktivitetsstudier kan visa potentialen för det mikroorganismsamhälle som finns i systemet, dvs. är detta den maximala kapaciteten eller går systemet på ”halvfart”? Härifrån kan vi fortsätta vårt arbete med optimeringar. Nedan kan du läsa mer om forskningsprojekt  där jag har deltagit.

Optimering av biogasproduktion

Vår önskan att få ut så mycket biogas som möjligt ur tillsatt substrat. Kunskap om mikroorganismers krav för en maximal tillväxt finns och för att tillgodose dessa krav behöver vi känna till samhällsstrukturen som finns i biogasreaktorn, vilken påverkas av substrat och processförhållanden. Jag var med i en större kartläggning av biogasreaktorer i södra Sverige och vi identifierade att substrat och temperatur bidrar till skilda mikrobiella samhällen. Vi såg även att samhällsstrukturen influeras av om gödsel ingår som substrat. Denna kartläggning kan hjälpa till vid optimering av biogasproduktionen.
Deltagare:  Bo Svensson, LiU; Annika Björn, LiU; Anna Karlsson, Scandinavian Biogas, Carina Sundberg, LiU.

Anlagda våtmarker

Lakvatten från avfallsdeponier innehåller mycket ammonium och en väl fungerande nitrifikation är viktigt. Lakvattenrening i anlagda våtmarker nära deponin blir mer vanligt och våra studier i översilningsvåtmarker visar att det fungerar bra. Lakvattnet förefaller inte vara toxiskt, syretillgången framstår som tillräcklig och nitrifikationen fungerar även under kalla årstider. Det finns ofta gräsmark inom deponiområdet som kan nyttjas. Genom passiv översvämning kan lakvattnet fördelas energisnålt. 
Deltagare: Per- Eric Lindgren, LiU; Karin Tonderski, LiU; Carina Sundberg, LiU.

Bärarmaterial för ökad nitrifikation

Avfallsdeponier använder dammar för att samla upp lakvattnet. Från början var dammarna den plats där nitrifikationen skulle ske. Dammarna fungerar sällan bra eftersom de är djupa och ofta är syrefattiga. Nitrifikationsbakterier vill sitta fästade till ytor och de vill ha tillgång till syre. För att öka syretillgången placeras ”luftare” i lakvattendammar. För att gynna nitrifikationsbakterierna ytterligare simuleras tillväxtytor genom att sänka ned bärarmaterial, ofta tillverkade av plast. Jag har deltagit i en del sådana försök.
Deltagare: Karin Tonderski, LiU; Tove Jomer, Sweco, Carina Sundberg, LiU.

Torvprojekt

Jag har deltagit i ett större Torvprojekt, där torvmark i Europa studerades. Man har sett att nedbrytning av torv påskyndas av kvävenedfall och varmare temperaturer. Biodiversiteten och funktionen av torvmarker studerades i detta EU-projekt.
Delagare: Manchester University (UK), Utrecht University (NL), University of Bayreuth (D), Energy Research Center (NL), University of Ferrara (IT), Linköping University (SE)

Visa/dölj innehåll

CV i korthet

  • 2015 - Lektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell Miljöteknik, LiU
  • 2012 - 2015 Lektor vid Institutionen för Tema, Tema Miljöförändring, LiU
  • 2010-2011 Forskarassistent vid Institutionen för Tema, Tema Miljöförändring, LiU
  • 2008-2009 Postdoktor vid Institutionen för Tema, Tema Miljöförändring, LiU 
  • 2008 PhD i Medicinsk mikrobiologi vid Institutionen för Klinisk och Experimentell medicin, Medicinsk Mikrobiologi, LiU. Titel: Nitrifyers in constructed wetlands treating landfill leachates. (2008). Linköping University Medical Dissertations No. 1067
  • 2003 Magister i Biologi vid Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi, Biologi, LiU. Titel: ”Översilning som behandling av lakvatten från avfallsdeponi – Aktuell och potentiell nitrifikation”. (2003) Sundberg, C. LiU-IFM-Biol-Ex-1048.

Biogasforskning
Visa/dölj innehåll

Senaste publikationer
Visa/dölj innehåll

2018

2016

2014