Offentlig förvaltning och ekonomiska värderingspraktiker

Min forskning inriktas på ekonomiska värderingspraktiker i den offentliga sektorn. Med sådana praktiker avser jag t.ex. användandet av ekonomiska policyinstrument, out-sourcing, valfrihetsreformer och upphandling av offentlig service.  

Sådana praktiker genomsyrar många av kärnverksamheterna i den offentliga sektorn. Medborgare, företag och det civila samhället påverkas alltmer av konsekvenserna av dessa ekonomiska värderingspraktiker. Detta handlar till exempel om formerna för myndighetsutövning, hur man bedriver offentlig upphandling, och hur välfärdstjänster produceras och tillhandahålls.

Med detta fokus bedriver jag empiriska, kvalitativa fallstudier av sådana ekonomiska värderingspraktiker. I dessa studier strävar jag efter att lyfta fram både detaljerade empiriska insikter och teoretisk kunskap om hur ekonomiska värderingspraktiker påverkar den offentliga sektorn på ett nyanserat sätt. Detta höjer diskussionen om ekonomiska värderingspraktiker över detaljnivå, samtidigt som diskussionen mycket konkret handlar om hur dessa praktiker faktiskt formar välfärdsstatens värden. Hur vill vi att sambandet mellan ekonomiska värderingspraktiker och välfärdsstatens styrning ska se ut? Med min forskning anser jag att denna fråga är central. För att förbättra styrningen är det nödvändigt att arbeta med begrepp som är anpassade till den verkliga världens faktiska praktiker, i stället för att bara upprepa färdiga idéer om vad ekonomiska värderingspraktiker är och vad de kan och inte kan göra i den offentliga sektorn.

Min avhandling, som lades fram 2015 vid Tema Teknik och social förändring på Linköpings universitet, undersökte hur viktiga värden hanterades i det praktiska utformandet av vårdvalsreformen i primärvården. I synnerhet uppmärksammade jag hur inköpstjänstemän på en landstingsstab arbetade med ett betydande styrinstrument, den så kallade regelboken för vårdcentraler. Regelboken var framträdande för det praktiska genomförandet av vårdvalsreformen och tillät mig att studera hur offentliga värden formades i reformprocessen.

Avhandlingen hävdade att tjänstemännens praktiska verksamhet och utformande av regelboken var en form av ”politics by other means”. Deras arbete formade mycket konkret de offentliga värdena och gav dem specifika betydelser. Särskilt ett värde kom att dominera reformprocessen: konkurrensneutralitet. Trots att konkurrensneutralitet skulle vara ett sätt genom vilket andra värden, såsom kvalitet och tillgänglighet för offentlig service, förverkligades, översattes den till ett mål i sig. Som en konsekvens blev andra värderingar och uppfattningar om god vård inte lika viktiga i vårdvalsreformen.

För närvarande deltar jag i två studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Den ena är en studie om värdering och prissättning av cancerläkemedel, och den andra avser konsekvenserna av värdebaserade bedömningar på innovation i styrning av marknader för medicintekniska produkter.

Jag undervisar i statsvetenskap på följande kurser: Det svenska politiska systemet (733G16), Svensk politik (733G45), Statsvetenskapliga metoder 1 (733G22), Självständigt arbete i statsvetenskap (733G27) samt kandidatuppsats i statsvetenskap (733G35).

OrganisationVisa/dölj innehåll