Jag är ekolog, med intresseområden inom både praktisk och teoretisk ekologi. Min forskning fokuserar på två olika ämnen. Inom praktisk ekologi forskar jag kring skötsel av artrika ängs- och hagmarker, för bevarandet av de höga naturvärdena i dessa. Inom teoretisk ekologi forskar jag kring modeller av spridning av smittsamma sjukdomar till lantbruksdjur, via vektorer så som myggor.

Skötsel av artrika gräsmarker

Mängden artrika ängs- och hagmarker, och därmed även de arter som är beroende av dessa områden, har minskat kraftigt under de senaste 60 åren. För att bevara de gräsmarker som finns kvar krävs skötsel, oftast i form av bete eller slåtter (där växtligheten slås med hjälp av lie eller maskiner). Målet med min forskning är att hitta de bästa skötselmetoderna för att se till att så många växt- och djurarter som möjligt överlever. Genom att titta på svenska och europeiska studier, och även studier från andra kontinenter, jämför jag effekten av bete och slåtter, olika slåttermetoder och olika slåtterfrekvenser (antalet slåttertillfällen per år). Med hjälp av meta-analyser, som gör det möjligt att analysera resultatet från många olika studier samtidigt, kan jag undersöka vilken skötselmetod som har mest positiv effekt. Utifrån dessa metoder har jag och mina kollegor bland annat kommit fram till att bete är något bättre än slåtter, men att effekterna ofta skiljer sig i olika typer av gräsmarker.

Vektorburen smittspridning

Vektorburen spridning av sjukdomar, med andra ord sjukdomar som sprids av exempelvis myggor eller fästingar (t.ex. Malaria, Borrelia), är ett ständigt aktuellt ämne. I min forskning fokuserar jag på sjukdomar som sprids via vektorer till lantbruksdjur som nötboskap och får, exempelvis Blåtunga (eng. Bluetongue). Spridningen av dessa sjukdomar kan få stora konsekvenser, eftersom det är kostsamt att bekämpa och förhindra ytterligare spridning vid stora sjukdomsutbrott. Målet med mitt projekt är att skapa en datormodell för att undersöka hur smittspridning sker i olika typer av landskap. Några av frågorna jag försöker besvara är hur långt sjukdomar kan spridas om exempelvis många gårdar ligger nära varandra, om det sker djurtransporter mellan gårdar och om det finns vilda djur, som exempelvis hjortar, som kan bidra till spridningen. Dessutom undersöker jag hur tillgången till vektorhabitat – habitat där exempelvis myggor reproducerar sig, och hur olika kontrollåtgärder som transportförbud, påverkar spridningen. Målet är att göra dessa modeller för simulerade och verkliga landskap. Vad skulle exempelvis kunna ske under ett utbrott i södra Sverige?

Skötsel av vektorhabitat

I framtiden är min förhoppning att försöka koppla ihop mina två forskningsämnen, genom att undersöka hur skötselmetoder som bete eller slåtter påverkar förekomsten av vektorer. Bete på områden med mycket myggor kan nämligen potentiellt minska antalet mygglarver. Därför skulle skötsel av gräsmarker kunna vara en effektiv kontrollåtgärd, som dessutom bidrar till, exempelvis, ökat antal växtarter. 

Publikationer

2018

Malin Tälle

Conservation of semi-natural grasslands: Effects of different management methods on biodiversity

Doktorsavhandling, sammanläggning

Tim Möhlmann, Uno Wennergren, Malin Tälle, Guido Favia, Claudia Damiani, Luca Bracchetti, Willem Takken, Constantianus J. M. Koenraadt

Community analysis of the abundance and diversity of biting midge species (Diptera: Ceratopogonidae) in three European countries at different latitudes

Ingår i Parasites & Vectors

Artikel i tidskrift

Per Milberg, Malin Tälle, Håkan Fogelfors, Lars Westerberg

Corrigendum to "The biodiversity cost of reducing management intensity in species-rich grasslands: Mowing annually vs. every third year" [Basic Appl. Ecol. 22 (2017) 61-74]

Ingår i Basic and Applied Ecology

Artikel i tidskrift