Pågående forskning

Malin Thor Tureby kombinerar sina forskningsfält i tre pågående forskningsprojekt:

Judisk och kvinna. Intersektionella och historiska perspektiv på judiska kvinnors liv i Sverige under 1900- och 2000-talet.

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka judiska kvinnors historia och eventuella erfarenheter av antisemitism och sexism under 1900- och 2000-talet i Sverige. Projektets empiriska mål är att undersöka hur den judiska kvinnan har diskuterats och positionerats i den svenskjudiska offentligheten och hur judiska kvinnor själva berättar om sina liv, positioner och eventuella erfarenheter av antisemitism och sexism samt att undersöka skillnader/kontinuiteter över tid. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet.

Berättelser som kulturarv. Makt och motstånd i insamlingsprocesser och berättelser om och med invandrare vid Nordiska museets arkiv.

Ett kulturarv skapas genom att personer bestämmer sig för att värdera något som ett kulturarv som ska bevaras. Skapandet och bevarandet binder samman människor i tid och rum. Det skapar gemenskap, men riskerar också samtidigt att stänga ute. Därmed förstås kulturarvsskapandet, som en process som kan studeras. I detta projekt undersöks hur minnesinstitutioner inom kultur- och kulturarvsområdet bidrar till och i det förflutna har bidragit till att skapa och upplösa gränser för den svenska gemenskapen genom att in- och exkludera invandrare i den kulturarvsskapande processen. Detta görs genom en granskning och en analys av tillvägagångssätten, villkoren för och innehållet i insamlingar av berättelser om och av invandrade personer vid Nordiska museets arkiv vid olika tidpunkter under perioden 1970-2015. Projektet drivs tillsammans med Jesper Johansson vid Linnéuniversitetet och är finansierat av Vetenskapsrådet.

Lokala perspektiv på judisk flyktingverksamhet 1933–1946.

I projektet undersöks hur den judiska flyktingmottagningen i Göteborg och Malmö organiserades och debatterades av de mosaiska församlingarna i städerna 1933–1946 och hur hjälp- och flyktingarbetet i Göteborg och Malmö kan förstås i en nationell och historisk svenskjudisk kontext. Projektet är finansierat av Malmö kulturhistoriska förenings stipendiekommitté och Västergötlands Fornminnesförening.

Projekt under utveckling:

Universitet utan minne (arbetstitel)

Med avstamp i forskningsfälten arkivvetenskap, digital humaniora och oral history ska Malin Thor Tureby tillsammans med docent Annika Olsson vid Stockholms universitet utforska universiteten som minnesintuitioner. Syftet är att kartlägga och undersöka hur svenska forskare och akademiska ledare tänker och agerar i relation till att arkivera och tillgängliggöra skapat forskningsmaterial. 

 

Tidigare forskning

Malin Thor Turebys tidigare forskning har rört arkiv- och metodfrågor, migration samt judisk historia, inte minst judiska flyktingars situation i Sverige under 1900-talet.  Hennes doktorsavhandling ”Hechaluz – en rörelse i tid och rum. Tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933–1943” (2005) handlar om tyska judiska ungdomar som kom till Sverige före och under andra världskriget med sikte på att utbilda sig inom jordbruk för att sedan resa vidare till Palestina. 

Under åren 2006–2008 arbetade Malin Thor Tureby i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt tillsammans med Norma Montesino. I projektet ”Föreställningar om arbetsförmåga och hälsa. Icke-arbetsföra flyktingar i Sverige 1950–2005”. (finansierat av VR) undersöktes från ett brett kulturbegrepp hur föreställningar om (o)hälsa inverkat på svensk flyktingpolitik och flyktingmottagning under perioden 1950–2005. Inom ramen för detta projekt undersöktes även vilken roll som hälsopolitiska bedömningar spelade för hur flyktingmottagningen i Sverige har organiserats i ett historiskt perspektiv. 

Åren 2008-2013 (inklusive två föräldraledigheter) drev Malin Thor Tureby projektet "Narrativa identiteter och intersektionalitet” (finansierat av VR) De viktigaste resultaten från projektet var av metodologisk art. En metodologi som sammanför oral history med diskursanalys utvecklades som visade hur en genom en dekonstruktion av (in)samlingars arkivaliserings- och arkiveringsprocesser kan synliggöra såväl diskursers kontext- och situationsanknytning som de historiska och samtida aktörernas inverkan på de narrativa källornas form och innehåll. Vidare utforskades analysmetoder för att utveckla intersektionalitet både i relation till narrativa skriftliga källor men även eget skapat och arkiverat intervjumaterial. Intersektionella analyser som tar sin utgångspunkt i olika sociala kategoriseringar valda av forskaren och i relation till hegemoniska föreställningar (om till exempel nationen och kvinnan) prövades också inom ramen för projektet.

Forskning

Oral history in Sweden (OHIS)

Malin Thor Tureby verkar även för att återetablera oral history som forskningsfält i Sverige. Hon har tillsammans med bland annat docent Annika Olsson, Stockholms universitet och med finansiering av Riksbankens Jubileumsfond (2012–2015) skapat forskarnätverket Oral history in Sweden (OHIS). Nätverket är en mötesplats för verksamma inom området, men också en förening som ordnar workshops och konferenser.

 

Undervisning 

Malin Thor Tureby har ett särskilt intresse för metodologiska frågor och undervisar i historia med särskilt fokus på metod och teori.

Handledning

Malin Thor Tureby är handledare för doktoranden Kristin Wagrell, Tema Q.

Publikationer i urval

    • 2017) ”Svensk flyktingpolitik, tjeckiska och polsk-judiska flyktingar 1968–1972” i Historisk tidskrift 2017:1, s. 137–143.
    • (2016) ”Narratives from multicultural Sweden – Positioning and identification in immigrant collections at the archive of the Nordic Museum 1970–2015”, i Oral History, No 2, 2016, s. 81-90 Med J. Johansson.
    • (2015) ”Svenska änglar och hyenor möter tacksamma flyktingar. Mottagningen av befriade koncentrationslägerfångar i skånsk press under året 1945” i Historisk tidskrift 2015:2, s. 266-300. 
    • (2015) Muntlig historia i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund. Redaktör tillsammans med Lars Hansson. 
    • (2015) ”En svensk historikers perspektiv på oral history i en historisk och internationell kontext” i Malin Thor Tureby & Lars Hansson (red.), Muntlig historia i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund.
    • (2015) ”Kontextualisering och (åter)användning. Att arbeta med arkiverade intervjuer” i Malin Thor Tureby & Lars Hansson (red.), Muntlig historia i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund.
    • (2013) “The Swedish Jews and the Jewish survivors. The first public narratives about survivors in Swedish Jewish press” i Reaching a State of Hope. Refugees, Immigrants and the Swedish Welfare State, 1930-2000, eds. M. Byström & P. Frohnert, Lund.
    • (2013) “To hear with the collection. Contextualisation and recontextualisation of archived interviews" i Oral history, No 2, Volume 41, s. 63–74.
    • (2012) Kibbutzer i Sverige. Judiska lantbrukskollektiv i Sverige 1936–1946, Stockholm. 
    • (2012) “Kibbutz/lantbruksskolan Svartingstorp 1936–1940” i M. Thor Tureby (red.) Kibbutzer i Sverige, Stockholm. 
    • (2011) ”Gemenskapens förutsättningar och gränser. En intersektionell analys av ”judisk” flyktingverksamhet i Sverige under 1930- och 1940-talen” i H. Müssener (red.), Judarna i Sverige – en minoritets historia.
    • (2010) ”På tröskeln till Kalmar. Kommittén för flyktinghjälp, den mosaiska församlingen och flyktingarna i Kalmar 1945-1946”, i L. Berggren, et.al. (red.), Samhällshistoria i fokus, Malmö. 
    • (2010) ”Kvoten fylldes av blonda och nyttiga” i Invandrare & minoriteter, 2010:2. 
    • (2010) ”Föreställningar kring flyktingars arbetsförmåga och ohälsa” i Tvärsnitt, 2010:2. 
    • (2009) “Oral history, constructions and deconstructions of narratives: Intersections of class, gender, locality, nation and religion in narratives from a Jewish woman in Sweden”, Enquire, Vol. 2, Issue 1, s. 1-24. Med I. Dahl. 
    • (2009) ”Migration och folkhälsa. Hälsovårdpolitiska bedömningar i den svenska flyktingmottagningen under 1940-talets första hälft”, Historisk tidskrift, s. 27–46. Med N. Montesino. 
    • (2008) ”Arbetsmarknadsstyrelsen och kvotflyktingarna. Föreställningar om kön, nationalitet, (o)hälsa, yrkeserfarenhet och ålder vid kvotuttagningarna av flyktingar under 1950-talet och 1960-talets första hälft” i Ellinor Platzer & Svante Lundberg (eds), Efterfrågad arbetskraft? Amers årsbok 2008, Växjö University Press. 
    • (2008)”Svallvågorna av katastrofen kom också till vår stad” Hjälpverksamhet inom Norrköpings mosaiska församling i skuggan av Förintelsen” i Lars M. Andersson & Karin Geverts Kvist (red.) En problematisk relation? Flyktingpolitik och judiska flyktingar i Sverige 1920–1950, Uppsala. 
    • (2007)” ’Det är billigare att bota ett TBC-fall än att uppfostra en svensk.’ Den svenska kvotuttagningen av icke-arbetsföra flyktingar ca 1950–1956” i Jan Ekberg (red.) Sveriges mottagning av flyktingar – några exempel, Växjö University Press. 
    • (2006) Muntlig historia, Studentlitteratur, Lund. Med L. Hansson.
    • (2006) ”Analys av muntliga källor i form av levnadsberättelser. – Eller är det möjligt att skriva en demokratisk historia?” i Muntlig historia, Studentlitteratur Lund 2006. 
    • (2006), ”Muntliga källor och källkritik” i Muntlig historia, Studentlitteratur Lund 2006.
    • (2006)”’ ”…en, efter förhållandena utmärkt tillvaro…” De danska flyktingarna, arbetsmarknadskommissionen och hjälpkommittén för danska flyktingar i Kalmar 1943” i K. Hjelm (red), Flervetenskapliga perspektiv i migrationsforskning, Växjö University Press.
    • (2005) Hechaluz – en rörelse i tid och rum. Tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933–1943, Växjö University Press. (avhandling)
    • (2005) ”Memories of the Exile. Young German Jews Remember the Forced Emigration Experience” i Johannes-Dieter Steinert & Inge Weber-Newth (eds), Beyond Camps and Forced Labour Current International Research on Survivors of Nazi Persecution, Secolo Verlag Osnabrück.
    • (2001) ”Oral history – mer än en metod” i Historisk Tidskrift 2001:3.
  • Nyheter