Ny teknik påverkar samhällsklimatet och innebär att det blir allt svårare att isolera sig, många upplever krav på ständig tillgänglighet och delaktighet. För författare, hos vilka ensamheten traditionellt sett ofta har idealiserats, innebär detta ökade krav på aktivt deltagande i olika typer av mediala sammanhang.Det omöjliga valet: kärlek eller konst?
Tikkanen, Knausgård, Andersson och Kulturmannen
Några olika skandinaviska författare analyseras för att belysa konflikten mellan heteronormativ kärlek och konstnärlig verksamhet kan belysas ur olika perspektiv. Märta och Henrik Tikkanens dialogiska texter illustrerar hur denna konflikt under andra vågens feministiska rörelse på 1970-talet återaktualiserades och hur den kan leda till kamp mellan kvinnligt och manligt. Karl Ove Knausgårds romansvit Min kamp 1–6 (2009–2011) analyseras som exempel på hur konflikten kan gestaltas ur ett samtida manligt perspektiv och Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande (2013) och Utan personligt ansvar (2014) visar hur den kan gestaltas ur ett kvinnligt perspektiv. De olika skönlitterära gestaltningarna möts när konflikten medialiseras, vilket diskuteras med utgångspunkt i den kulturdebatt om Kulturmannen som pågick i svensk press under framförallt 2014 och 2015. Avhandlingen beräknas vara klar 2018.
Film: Introverta hjältar och twittrande litteratur
Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet - det ensamma geniet - utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten.
Filmen är en del av UR Samtidens serie om gestaltning och populärkultur.
