matto84

Matilda Torstensson Wulf

Jag intresserar mig för frågor som har med text, språk och genus att göra. Om språket konstituerar verkligheten blir det bästa sättet att förstå och förbättra ett samhälle att försöka belysa de språkliga strukturer och praktiker som är normbildande. 

Ensamhet, författare och villkoren för konstnärligt skapande

Den senaste tiden har det romantiska konstnärsidealet (ensam och plågad) utmanats på flera håll. 

Hög av böckerNy teknik påverkar samhällsklimatet och innebär att det blir allt svårare att isolera sig, många upplever krav på ständig tillgänglighet och delaktighet. För författare, hos vilka ensamheten traditionellt sett ofta har idealiserats, innebär detta ökade krav på aktivt deltagande i olika typer av mediala sammanhang.

Det omöjliga valet: kärlek eller konst?

I min avhandling undersöker jag hur några samtida skandinaviska författare beskriver villkoren för sitt konstnärliga skapande. Särskilt fokus läggs på en konflikt mellan kärlek och konst, som många författare och konstnärer vittnat om genom tiderna. Att stor konst kräver uppoffringar och att personer som är verksamma inom konstfältet ofta måste välja mellan traditionell parbildning/familjeliv och sitt konstnärliga kall är en sedan romantiken väletablerad föreställning. (Som Ralph Waldo Emerson uttryckte saken 1860: ”Art is a jealous mistress”.) Denna konflikt tycks historiskt sett ha varit extra påtaglig för kvinnliga konstnärer och författare, som ofta förväntas lägga större vikt och energi vid hem och familj, och den är lika aktuell idag som den har varit under stora delar av 1900-talet.

Tikkanen, Knausgård, Andersson och Kulturmannen

Några olika skandinaviska författare analyseras för att belysa konflikten mellan heteronormativ kärlek och konstnärlig verksamhet kan belysas ur olika perspektiv. Märta och Henrik Tikkanens dialogiska texter illustrerar hur denna konflikt under andra vågens feministiska rörelse på 1970-talet återaktualiserades och hur den kan leda till kamp mellan kvinnligt och manligt. Karl Ove Knausgårds romansvit Min kamp 1–6 (2009–2011) analyseras som exempel på hur konflikten kan gestaltas ur ett samtida manligt perspektiv och Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande (2013) och Utan personligt ansvar (2014) visar hur den kan gestaltas ur ett kvinnligt perspektiv. De olika skönlitterära gestaltningarna möts när konflikten medialiseras, vilket diskuteras med utgångspunkt i den kulturdebatt om Kulturmannen som pågick i svensk press under framförallt 2014 och 2015. Avhandlingen beräknas vara klar 2018.

 

Film:  Introverta hjältar och twittrande litteratur

Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet - det ensamma geniet - utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten.

Filmen är en del av UR Samtidens serie om gestaltning och populärkultur.

Visa/dölj innehåll

Akademisk examen

  • Fil.kand. Kulturvetenskap 2011
  • Fil.mag. Litteraturvetenskap 2012
  • Fil.mag. Language and Culture in Europe 2012
  • Har också läst fristående kurser i bland annat praktisk filosofi.
 

Undervisning

  • Litteraturvetenskap på Kulturvetarprogrammet, Medie- och kommunikationsvetenskap, Turism och KSM.

Nätverk

Kulturproduktionens villkor (ISAK).

I media

Matilda Torstensson Wulf har intervjuats i Sveriges radio om sin forskning.

Nyheter
Visa/dölj innehåll

Forskning
Visa/dölj innehåll