Presentation

Logistik och planering är avgörande för att ett samhälle ska fungera. Detta är en av anledningarna till att jag intresserat mig för forskning och undervisning inom just dessa ämnen. För att möta målet med fler byggda bostäder försöker jag bidraga med forskning inom logistik och planering riktad mot just byggbranschen.

Logistik och planering är avgörande för att ett samhälle ska fungera. Detta är en av anledningarna till att jag intresserat mig för forskning och undervisning inom just dessa ämnen. För att möta målet med fler byggda bostäder försöker jag bidraga med forskning inom logistik och planering riktat mot just byggbranschen.
Undervisningen bidrar till utvecklandet av studenter som kan möta samhällets utmaningar men utan forskningen uppstår legitimitetsproblem då vi inte kan utveckla undervisningen baserat på forskningsresultaten. Därmed finns det en tydlig och viktig symbios mellan undervisningen och forskningen. 

Yrkeskarriär

2017-09 – pågående 
Biträdande universitetslektor i Bygglogistik, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, ITN LiU
2017-04 – pågående
Forskare i Bygglogistik, Institutionen för fastigheter och byggande, KTH
2017-01 – 2017-08 
Forskningsingenjör i Bygglogistik, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, ITN LiU
2011-01 – 2016-12
Doktorand i Bygglogistik, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, ITN LiU
2010-09 – 2010-12
Forskningsingenjör, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, ITN LiU

Akademisk utbildning

2016 Tekn Dr i infrainformatik (inr Bygglogistik), LiU
2013 Tekn Lic i infrainformatik (inr Bygglogistik), LiU
2008 Civ ing i kommunikations- och transportsystem, LiU

Bakgrund

Forskning

Huvudfokuset i min forskning är att på olika sätt bidraga till att logistiken kan förbättras i byggbranschen och därmed förbättra branschen i stort. Till stora delar har det handlat om hur entreprenören kan förbättra sin logistik genom planering, prestationsmätning och flödeskartläggning. 
 
Planeringen är A och O eftersom resurserna är begränsade och ska räcka till flera olika projekt samt att skarpa krav och dead-lines sätts från både beställare och kommuner. I min forskning har jag varit med och utvecklat processer och verktyg för att planera materialflöden och resursanvändning hos entreprenörerna. Digitaliseringen inom byggbranschen får ett alltmer välförtjänt intresse från olika aktörer, frågan är hur digitaliseringen kan nyttjas för att förbättra planeringen av material och resurser?
 
Ett annat brinnande intresse är hur prestationsmätning och flödeskartläggning som metoder kan nyttjas för att förbättra logistiken hos entreprenörerna. Fokus på mätning just nu i byggbranschen är att följa upp hur väl tidplaner och budget hålls, men ofta glömmer man att mäta det som kommer in, t.ex. hur ofta material kommer i rätt tid.
 
Genom att mäta och kartlägga flödena får man ofta god förståelse för vad som fungerar och vad som behöver förbättras ”what gets measured gets done”. Problemet är att många av mätetalen och systemen för att kartlägga och mäta logistik inte är anpassade för byggbranschen, frågan är hur mätetal och system ska utformas för att passa logistik i en byggkontext och hur man kan få entreprenörerna att använda dessa på ett bra sätt?
 
Det är inte bara entreprenörerna som är av intresse för mig. På sista tiden har börjat intressera mig för byggherrar, kravställare och arkitekters roller för en välfungerande logistik i byggbranschen.
 
 Som byggherre äger man projektet och dessutom brukar ofta kommuner ställa krav på t.ex. buller, transporter och miljö vid större projekt. Klart är att dessa har en viktigt roll i logistiken men frågan är vilka typer av krav kommunerna ska ställa och om byggherren helt och hålet ska utlokalisera ansvaret för logistiken till entreprenören eller om de ska agera på något sätt. 
 
Till det kommer andra aktörer som t.ex. arkitekter vars val av material kommer få en påverkan på logistiken. Frågan är då hur en god kommunikation mellan arkitekter, beställare och entreprenörer kan skapas för en positiv inverkan på logistiken?

Undervisning och institutionstjänstgöring

Undervisningen har i mångt och mycket handlat om att utbilda studenter till goda logistiker med god förmåga inom både problemformulering och problemlösning. Ledord inom undervisningen är systemtänkande. 
 
All min undervisning bedrivs efter detta ledord och innebär att studenterna drillas i att se helheten och att olika delar påverkar varandra. Genomförs en logistisk förändring i en del av kedjan kommer det få effekt på de andra delarna. Därav är det viktigt att studenterna får med sig detta i sin utbildning för att minimera risken för suboptimering i framtiden. 
 
Kurser (både på kandidat- och masternivå) som jag varit med att undervisa i har handlat om:
  • Grunder i logistik
  • Logistik och lönsamhet
  • Produktion och distribution
  • Planering av logistikresurser
  • Bygglogistik
  • Försörjningskedjor
  • Logistikprojekt

Det absolut roligaste med undervisningen är att se hur studenterna mognar i sig själva och sitt logistiktänkande. Från starten i sin utbildning då de ofta är osäkra och novisa till slutet av sin utbildning när de ska genomföra sitt examensarbete och bli säkra och kunniga inom sitt område. Det är inte helt ovanligt att studenterna när de skriver sitt examensarbete blir ”studenten som överträffar sin mästare”, då vet man att man har handlett studenterna på ett bra sätt. 

Totalt har jag handlett ett 30-tal studenter på kandidat- och masternivå under deras examensarbeten.

Samverkan med det omgivande samhället

Samverkan med det omgivande samhället är en viktig del för en forskare. Det vi forskar om och det vi kommer fram till måste komma samhället till gagn på något sätt. Genom att deltaga i samhällsdebatten kan en forskare bidraga med sin kunskap och sitt vetenskapliga förhållningssätt till de komplexa problemen i samhället. 
 
Jag är en återkommande talare på konferenser och mässor fokuserade på framförallt byggbranschen men jag syns även som debattör och skribent i olika branschtidningar. Återkommande konferenser och mässor som jag brukar synas på är Logistikföreningen Plans forskning och tillämpaningskonferenser och Bygg och VVS mässorna. 
 
Branschtidningar jag brukar synas i är Byggindustrin, Husbyggarna, Intelligent logistik och Supply chain effect. Utöver detta håller jag på att skriva en bok om logistik och materialförsörjning inom byggbranschen som kommer kunna fungera både som utbildningsmaterial för studenter och förkovringsmaterial för folk inom branschen. 
 
Ett annat viktigt sätt att bidraga till samhällsutvecklingen genom samverkan är att deltaga där beslutsfattandet äger rum. Jag bidrar med forskningsperspektivet och min kunskap genom att sitta med i olika utskott i branschorganisationer (t.ex. BEast:s logistikutskott) och ledningsgruppen för Yrkeshögskolans Logistikprogram i Norrköping.
 

Publikationer

2017

Micael Thunberg, Martin Rudberg, Tina Karrbom Gustavsson

Categorising on-site problems: A supply chain management perspective on construction projects

Ingår i Construction Innovation

Artikel i tidskrift

Micael Thunberg, Anna Fredriksson

Bringing planning back into the picture: How can supply chain planning aid in dealing with supply chain related problems in construction?

Ingår i Construction Management and Economics

Artikel i tidskrift

Anna Fredriksson, Micael Thunberg, Johan Danielsson, Henrik Hyll, Erik Sandberg, Arvid Westin

Hur taktisk planering kan underlätta resursplanering i byggbranschen – Processer och IT-verktyg

Konferensbidrag

Anna Fredriksson, Micael Thunberg, Hafez Shurrab, Joan Torres

Exploring contextual variables of tactical planning within the construction industry

Konferensbidrag

Micael Thunberg, Anna Fredriksson, Johan Danielsson, Henrik Hyll, Erik Sandberg, Arvid Westin

PLANNING IN CONSTRUCTION - HOW ARE THE DIFFERENT PLANNING PROCESSES LINKED?

Ingår i PROCEEDINGS OF THE 33rd ANNUAL CONFERENCE, ARCOM (Association of Researchers in Construction Management)

Konferensbidrag

Relaterad information