monsa51

Monica Sandlund

Universitetslektor

Jag följer en grupp lärare med utländsk bakgrund i en longitudinell studie om deras 15 första år av tjänstgöringar i svenska skolsammanhang. Studien pekar på de jämförelser de kan göra mellan olika skolkontexter och egna yrkesidentiteter över tid.

Lärare med utländsk bakgrund – hur tas de tillvara i svenska grund- och gymnasieskolan?

När en lärare bestämmer sig för att utöva sitt yrke i ett annat land än i hemlandet krävs en fast övertygelse över att det är verkligen lärare man vill vara.

Att undervisa på ett språk som inte är modersmålet ger stora utmaningar och ledarskapet behöver förstärkas med hög grad av planering. Vad som ändå upplevs som bestående är att interaktionen med elever är livgivande. 

Att möta en ny skolkontext som den svenska kan innebära att man som lärare behöver förändra sin kravsättning på elevers prestationer. Man kan behöva anpassa sig till nivåer som man inte fullständigt tycker är rimliga. Man kan även behöva försvara sin yrkesidentitet gentemot kollegor och elevernas föräldrar. Lyckas man med detta så kan man kalla sig svensk lärare.

Mitt forskningsområde är lärares identitetsskapande. I mitt avhandlingsprojekt har jag utforskat hur berättandet kan ses som en handling och en dominerande uttrycksform för identitetsskapande. I avhandlingen lyfts sju lärare fram genom deras yrkeslivsberättelser om den svenska mångkulturella skolan. Studien är en longitudinell undersökning och empirin består av fjorton livsberättelseintervjuer som gjorts i två omgångar med ett till fyra års mellanrum. Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om lärare med utländsk bakgrund och deras möte med den svenska skolan genom deras berättelser. Studien har sin grund i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med förståelsen att mening skapas i interaktion med andra. 

Med hjälp av livsberättelseansatsen som teoretisk och metodologisk utgångspunkt analyseras följande frågeställningar: Vilka yrkesethos framträder i lärarnas berättelser om möten och relationer i den svenska skolan? Vilka positioner intar och tillskrivs lärarna i sina berättelser? Hur gestaltas legitimitet i lärarnas berättelser? Resultatet diskuteras i relation till teorier och diskurser om skola, lärarprofession, mångkulturella/interkulturella intentioner samt sociala strukturer. Studien visar att lärarna gör identitetsframträdanden i sina berättelser gällande legitimitet. I avhandlingen framkommer indikationer på att det i skolan förutsätts att det är de utländska lärarna som ska anpassa sig efter rådande normer och att toleransen för alternativa förhållningssätt är begränsad. Lärarna positionerar sig i berättelserna genom att både acceptera och göra motstånd mot kraven på konformitet.

Jag nu går vidare ifrån empirin som samlades i avhandlingsarbetet med en uppföljande intervjuserie då mina informanter varit verksamma som lärare under minst 15 år i den svenska skolan.

 

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2014

2011

2010

Visa/dölj innehåll

Forskningsgrupper och nätverk

Utbildningsledarnätverket/Programledningsgruppen/Nätverket för examensarbete/ Genuslektors referensgrupp

Forskning inom skola och utbildning,

Forskning om ledarskap

PeDi/Pedagogiskt arbete/berättelseseminariegruppen

CV

  • Universitetslektor i pedagogiskt arbete, IBL, LiU, 2010
  • Filosofie doktor i pedagogiskt arbete, IBL, LiU, 2010
  • Filosofie magister i pedagogiskt arbete, IBL, LiU, 2004
  • Filosofie kandidat i pedagogik, IBL, LiU, 2002
  • Mellanstadielärarexamen, Linköpings lärarhögskola, 1976

Uppdrag

Programansvarig utbildningsledare för Grundlärarprogrammets inriktningar F-3 och 4-6

Medarbetare
Visa/dölj innehåll