Presentation

Varför gör djur som de gör? Varför agerar en kyckling på ett sätt, en hund på ett annat – och vad har det för betydelse? Att förstå beteendens orsaker är lika viktigt som att förstå deras konsekvenser.

Min forskargrupp är inriktad på frågor om djurs stressbeteende, domesticering och djurskydd på en grundläggande, genetisk nivå.

Genetik, epigenetik och arv

Genom att analysera de genetiska och epigenetiska förändringarna hos tamdjur jämfört med deras vilda anfäder kan vi skapa en biologisk modell för stressrelaterat beteende hos djur, och kanske även hos människor.

Epigenetik inbegriper alla de biologiska mekanismer som påverkar arvsmassan, de faktorer som styr hur och hur mycket en gen uttrycks. I min forskargrupp är vi främst intresserade i metylering av DNA, där cytosin, en av DNA-molekylens fyra grundstenar, förändras kemiskt. I sin tur påverkar metyleringen av cytosin hur genen transkriberas, det vill säga hur den kopieras till RNA och i förlängningen till proteiner.

Det intressanta med epigenetiska mekanismer är att de är dynamiska - de svarar mot förändringar i miljön. Om ett djur utsätts för stress kommer det därför att få epigenetiska förändringar i sin arvsmassa, förändringar som kan påverka hur djuret kommer att bete sig i framtiden. Och epigenetiska förändringar kan reproduceras till avkomman. Så stress som ett djur utsätts för kan ändra beteendet och generna hos dess avkomma, kanske flera generationer bort.

En stressmodell byggd på domesticering

Per Jensen med kyckling i labbetI min forskargrupp, ”AVIAN Behavioral Genomics and Physiology group” vid Linköpings universitet, använder vi domesticering, det vill säga den process genom vilken vilda djur blir till husdjur, som en modell för beteendets utveckling.

När en vild djurart tämjs sker ett urval som anpassar djuren till att leva tillsammans med människor, bland annat genom att de blir mindre känsliga för stress. Dessa förändringar är kopplade till variationer i artens arvsmassa och genom att jämföra arvsmassan hos tamdjuren med den hos deras vilda släktningar kan man analysera de genetiska mekanismerna som ligger bakom djurens stressbeteende.

Vi studerar mest höns; ett exempel på vår forskning är långtidseffekterna av stress baserat på när i livet man utsätts för den. En nykläckt kyckling som utsätts för stress reagerar annorlunda och får andra biverkningar av stressen än en tio- eller femton veckor gammal kyckling som utsätts för exakt samma typ av stress. Varför? Det försöker vi just nu ta reda på, bl a vad det är som gör att den nykläckta kycklingens epigenetik skiljer sig från den äldre.

Hundar som modell

En annan art som vi forskar på är hundar. Hunden är den äldsta domesticerade arten och har utvecklat en unik uppsättning metoder för att hantera stress: de använder människor som referenspunkt. Så en hund som utsätts för stress kommer att söka kontakt med sin husse eller matte för att läsa av hur man ska reagera, något som vargar inte klarar av att göra.

Om man till det lägger den otroliga variationen bland olika hundraser gör det att det finns en uppsjö av variation i beteende som man kan studera. På så sätt får vi få fram värdefull information inte bara om hundar utan även om andra djur och människor.

Unika förutsättningar

I vår AVIAN-grupp har vi världsunika förutsättningar i och med alla de faciliteter som vi har tillgång till. Vi har full kontroll över vårt forskningsmaterial, från avel och kläckning, via uppfödning i universitetets egna hönshus, till våra laboratorier utrustade för avancerade beteendestudier och dokumentation av djurens beteende. Utöver det har vi ett fullutrustat fysiologiskt laboratorium där vi kan utföra olika typer av mätningar och kirurgi. Allt detta kombineras med ett molekylärbiologiskt laboratorium i världsklass.

Dessutom är vi ett av få laboratorier i världen som har en egen population av röda djungelhöns, tamhönsens anfader. Det ger oss möjligheten att avla fram olika korsningar och göra direkta jämförande genetiska studier mellan tamhöns och deras vilda förfäder.

Kycklingar

Forskningssamarbeten

Jag har alltid ansett det viktigt att ha nära kontakter och samarbeten med andra forskare, för det är genom detta som vi får möjlighet att skapa verkligt gränslös forskning. Tillsammans med professor Linda Keeling vid SLU koordinerar jag för närvarande det rikstäckande excellenscentret för djurvälfärd (the Center of Excellence in Animal Welfare Science). Min forskargrupp, AVIAN, är en del av Linköpings universitets Centrum för systemneurobiologi  och vi har ett antal pågående samarbeten med Medicinska fakulteten som ligger till grund för många intressanta projekt riktade mot att hitta medicinska tillämpningar på vår genetiska och epigenetiska forskning.

Samarbeten i urval

  • Professor Linda Keeling, SLU – djurskydd.
  • Professor Leif Andersson, Uppsala University – genetik.
  • Professor Jonas Bergquist, Uppsala University – mätningar av hormonnivåer.
  • Professor Elena Jazin, Uppsala University – beteende och epigenetik.

Nyheter

Forskningsprojekt

Relaterat

Publikationer

2018

2017

Anställningar

  • Doktorsexamen i Tillämpad etologi, Sveriges lantbruksuniversitet, 1983
  • Docent i Etologi, Sveriges lantbruksuniversitet, 1985
  • Professor i Etologi, Sveriges lantbruksuniversitet, 1988
  • Gästprofessor, Linköpings universitet, 2002-2005
  • Professor i Etologi, Linköping University, 2005
  • Kontraktsprofessur, Linköpings universitet, 2008
  • Gruppledare: Avian - Behavioural Genomics and Physiology group, 2010

 

 

Publikationsmeriter

  • Över 150 publicerade peer-reviewed artiklar.
  • 7 läroböcker på svenska.
  • 2 läroböcker på engelska.
  • h-index: 42
  • Antal citeringar (Web of Science, sept. 2014): 4 500

Uppdrag i urval

  • Medlem och Ordförande i EU-kommissionens kommitté i Djurhälsa och djurskydd, 1994-2003
  • Medlem i Jordbruksverkets expertgrupp i Djurskydd, 2004-2006 samt 2013-nuvarande
  • Medlem i Formas vetenskapliga råd, 2007-2012
  • Medlem i Vetenskapsrådets panel för internationella post doktorala ansökningar, 2013-2015
  • Medlem i European Research Councils beslutsgrupp för consolidator grants inom livsvetenskaperna, 2013-2015