Beslutsfattande och prioritering

Organiseringen av beslutsprocessen och resultatet av ett beslut har betydelse för prioriteringsarbetets trovärdighet.

Vid prioritering av resurser i hälso- och sjukvård och särskilt i samband med beslutsfattande behövs två ”byggstenar” - information för att underbygga beslut och organisering av trovärdiga processer. Ibland ställs dessa beståndsdelar mot varandra men motsättningen är överdriven; det är uppenbart att det behövs kunskap om vad som fungerar, gör nytta och är kostnadseffektivt i hälso- och sjukvård. Men det räcker inte. Ibland framförs åsikten att information ”talar för sig själv”. Det är knappast rimligt! Urval av information och hur den organiseras fram till beslut, och vem som får vara med i att organisera och delta i beslutsfattandet, avgör till stor del hur beslutet kommer att se ut.

Beslutsfattandet måste vara organiserat på ett sätt så att de som deltar både kan och törs fatta beslut på grundval av information. Eftersom avvägningar av resurser i hälso- och sjukvård får stora konsekvenser för de som arbetar i vården och för patienter/anhöriga/medborgare är det ett känsligt område. 

Hittills har prioriteringsarbeten i Sverige mest varit inriktade mot att ta fram processer som syftar till intern legitimitet, d.v.s. att säkerställa ett förtroende för prioriteringar inom hälso- och sjukvårdens egen organisation, genom en ansvarsfördelning mellan och ett deltagande av olika funktioner som den politiska, den administrativa och den kliniska. En större och svårare fråga, som pockar på uppmärksamhet i många länder, är hur man kan säkerställa extern legitimitet så att också medborgarna kan känna förtroende för de avvägningar/prioriteringar som måste göras inom en gemensamt finansierad hälso- och sjukvård. Forskning om beslutsprocesser inom hälso- och sjukvårdssektorn i samband med resursfördelning för att vinna mer kunskap om både intern och extern legitimitet är därför av stor betydelse.

Exempel på projekt som jag arbetar med

Förutsättningar för personcentrerad vård

Jag undersöker hur idén om ”personalisering” i hälso- och sjukvård tolkas och tillämpas inom Region Östergötland och vilka faktorer som underlättar och hindrar en sådan utveckling (tillsammans med Ann-Charlotte Nedlund).

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2019

2018

2016

Visa/dölj innehåll

Utbildning

Filosofie doktor (hälso- och sjukvården i samhället) 1989

 

 

Relaterat material
Visa/dölj innehåll

Senaste publikationer
Visa/dölj innehåll

2019

2018

2016

Forskningscentrum
Visa/dölj innehåll

Relaterad verksamhet
Visa/dölj innehåll

Relaterade medarbetare
Visa/dölj innehåll