Talförståelse i brus och kognitiv kapacitet

Beroende på dess ljudstyrka, frekvens, innehåll, varaktighet och förutsägbarhet, kan omgivningsbuller ha en negativ inverkan på vår förmåga att lyssna på och förstå tal. Min doktorandforskning indikerar att individuella skillnader i kognitiv kapacitet till stor del förklarar hur bra normalhörande människor klarar sig i bullriga lyssningsmiljöer.

I min senaste studie1 undersöktes ungdomars förmåga att förstå tal i olika sorts bakgrundsbuller. Studien jämförde två grupper: ungdomar (11-18 år) med adhd-diagnos och en kontrollgrupp i vilken förekomsten av adhd-symtom var försumbar. Alla ungdomar som ingick i studien hade normal hörsel och kunde uppfatta tal i tystnad vid en normal samtalsnivå på nära avstånd.

Vi såg att i samtliga brusförhållanden behövde adhd-gruppen mycket lägre brusnivåer än kontrollgruppen innan de kunde förstå talaren. Och skillnaderna mellan grupperna ökade avsevärt när kvaliteten på talsignalen var försämrad. Det tyder på att adhd-gruppens kognitiva system var sämre på att kompensera under de svåraste lyssningsförhållandena. När vi undersökte vilka faktorer som kunde förklara deltagarnas generella tal-i-brusprestation såg vi att skillnader i hörselförmåga bidrog till en väsentlig del av resultatet men att kognitiv kapacitet spelade en ännu viktigare roll för hur väl en individ presterade på tal-i-brustestet. Ju högre resultat en individ fick på våra kognitiva tester desto bättre presterade denne på tal-i-brustestet. Överlag visar det samlade resultatet att ansträngande lyssningssituationer som kan uppstå pga en otydlig ljudsignal eller en bullrig bakgrund, är betydligt mer krävande för personer med nedsatt kognitiv kapacitet än personer med vanlig kapacitetsnivå.

Interaktion mellan degraderade ljudsignaler och kognitiva processer

Vid sidan av min doktorandtjänst, assisterar jag med datainsamling och deltagarrekrytering i en stor longitudinell studie, "Öra, minne och demens", som undersöker alternativa hypoteser om interaktionen mellan auditiv signalbearbetning och kognition hos människor.2 Deltagarna genomgår en noggrann utvärdering av hörselförmåga och även kognitiva förmågor med hjälp av tester som omfattar arbetsminne, exekutiv funktion, uppmärksamhet och semantisk inferens. Projektet omfattar cirka 10 seniora forskare med olika bakgrund och sponsras av bidrag från Vetenskapsrådet genom Linnécentrum HEAD och Svenska forskningsrådet för arbetsliv och social forskning.

Perceptuell klarhet av tal i brus

Perceptuell klarhet av tal i brus (PKTB) förstärks av kognitiva förmågor såsom: semantisk koherens; förkunskaper och kontextuell erfarenhet (långtidsminne-baserade förutsägelser); filtrering av irrelevant information; och arbetsminneskapacitet.3  Fastän vi förstår att delaktigheten av dessa system är avgörande för PKTB, är exakt när och hur hjärnan löser dessa uppgifter inte väl förstått.

Det har varit ett privilegium för mig att assistera med datainsamling och dataanalys för en postdoktoral forskargrupp som undersöker neurala korrelat till PKTB. Projektet använde MEG (magnetoencephalogram) för att mäta de neurala processerna hos  provdeltagare som utförde ett tal-i-brus hörseluppgift.  Datan hoppas vi kan ge oss en bättre förståelse för rollen prediktiva mekanismer och arbetsminneskapacitet har inom olika stadier av talbearbetning och hur dessa två processer samverkar.

Referenser

1 Blomberg, R., Danielsson, H., Rudner, M., Söderlund, G. B. W., and Rönnberg, J. (2019). Speech Processing Difficulties in Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Front. Psychol. 10. doi:10.3389/fpsyg.2019.01536.

2 Stenfelt, S., Rönnberg, J., 2009. The signal-cognition interface: Interactions between degraded auditory signals and cognitive processes, Scand. J. Psychol. 50, 385

3 Rönnberg, J. A., Rudner, M. A., Lunner, T. A., Zekveld, A. A., 2010. When cognition kicks in: Working memory and speech understanding in noise. Noise & Health, 263.

Publikationer

Blomberg, R., Danielsson, H., Rudner, M., Söderlund, G. B. W., and Rönnberg, J. (2019). Speech Processing Difficulties in Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Front. Psychol. 10. doi:10.3389/fpsyg.2019.01536.

Blomberg, R. (2013). Evoked Multisensory Cortical Representations During Unisensory Stimulation. Linköping University, Department of Computer and Information Science (Bachelor Thesis).

Blomberg, R. (2015). Cortical Phase Synchronisation Mediates Natural Face-Speech Perception. Linköping University, Department of Computer and Information Science (Master Thesis). 

Examen

Kandidatexamen, 2013

Mastersexamen , 2015

PublikationerVisa/dölj innehåll

2020

2019

2018

2017

ForskningsprojektVisa/dölj innehåll

ForskningsmiljöerVisa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll