Funktionsupphandling av järnvägens infrastruktur

Att kvantitativt utvärdera potentiella ekonomiska- och miljömässiga förändringar vid användning av livscykelkontrakt ligger i centrum för min forskning. Slutresultatet är verktyg och riktlinjer som ska komma till användning i Trafikverkets val av kontraktsformer, vilket ska komma till nytta i framtida upphandlingar och leda till en mer pålitlig järnväg och transportalternativ för resenärerna.

Bakgrunden till problemet med dagens järnväg är att byggnation och underhåll hanteras i separata kontrakt, med separat budget och utan någon egentlig kommunikation emellan de ansvariga avdelningarna på Trafikverket. Kostnadsbesparingar görs i byggnationsdelen för att hålla budgeten men detta påverkar underhållsdelen, som får ta smällarna för spår och ledningar som inte håller längre än den korta garantitiden. Detta orsakar suboptimering av järnvägssystemet, som i slutänden drabbar slutkunderna, dvs. resenärerna.

Om man redan i byggnationsdelen tar hänsyn till att järnvägen ska underhållas i flera decennier är det troligt att andra val görs när det gäller material och processer. Det är nämligen så att det till byggnation och underhåll används stora mängder av olika material, vilket medför en stor negativ miljöpåverkan. Bättre planering av underhåll och val av material skulle inte enbart ha en direkt effekt, genom en bättre fungerande järnväg, utan skulle även bidra till en mer hållbar och resurseffektiv järnväg. Ett sätt att uppnå detta är att använda sig av livscykelkontrakt där fokus ligger på resultatet eller funktionen och inte på produkten i sig. För järnväg är det funktionen ”att se till att tågen kommer fram utan problem”, som är det viktiga, inte det exakta antalet slipers som använts för att komma dit. Slutresultatet är det viktiga inte vägen dit.

I dagens system byggs järnvägen med en typ av kontrakt där det inte finns något utrymme för utföraren, entreprenören, att påverka arbetssättet eller materialvalet. Underhållskontrakten är utformade på ett liknande sätt. Om kontrakten istället skulle innefatta både byggnation och underhåll samt gälla för en längre tid så skulle entreprenörerna få ett helhetsperspektiv och därmed kunna påverka en större del av livscykeln för anläggningen. Tanken är att detta skulle minska totalkostnaden genom att avvägningar kan göras mellan byggnation och underhåll.


Publikationer
Visa/dölj innehåll

2015

2014

Nyheter
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

CV

  • Civilingenjör i Industriell ekonomi med internationell inriktning, 2009, Linköpings universitet

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2015

Forskning
Visa/dölj innehåll