Forskning i teknisk audiologi

Med utgångspunkt i en grundutbildning i elektroteknik och medicinsk teknik har jag tillbringat i stort sett hela mitt yrkesliv i området audiologi.

Ursprungligen anställd vid Universitetssjukhusets i Linköping audiologiska klinik har jag varit involverad i alla delar av det klinisk-audiologiska arbetet – diagnostik, rehabilitering med fokus på hörapparater och cochleära implantat, och förebyggande arbete, främst relaterat till hörselskador orsakade av exponering för alltför starka ljud.

Med det kliniska arbetet som bas har ett växande antal forskningsprojekt vuxit fram under åren:

Audiologisk diagnostik

Mitt tidigaste forskningsintresse gällde elektrofysiologiska mätmetoder. Vår klinik var pionjärer i Sverige i tillämpningen av denna teknik, som baserar sig på avledning av den svaga elektriska aktivitet som kan registreras med elektroder på skallens yta som svar på akustisk stimulering. 

Tekniken ger således möjlighet att analysera hörselfunktioner utan att kräva medveten aktiv medverkan från den undersökta personen. Aktivitet från innerörat, hörselnerven, hjärnstammen och hjärnbarken kan registreras med olika typer av ljudstimuli och ger därmed möjlighet att bedöma olika egenskaper i hörselsystemet från periferi till centrum.

Under senare år har ökande uppmärksamhet väckts kring det diagnostiska begreppet auditiv neuropati - i engelskspråkig litteratur ibland kallat ”hidden hearing loss”, dold hörselnedsättning. Begreppet hörselnedsättning referera till nedsatt känslighet i hörselorganet, normalt orsakat av skador på innerörats yttre hårceller. 

Omfattningen av denna skada mäts med tonaudiometri, som anger hur mycket starkare toner från bas till diskant behöver vara för att nätt och jämt uppfattas. Ett antal djurexperiment har dock visat att skador kan ske på inre hårceller och hörselnerven, bl.a. efter bullerexponering. Sådana skador påverkar inte känsligheten, d.v.s. tonaudiogrammet, det vanliga hörselprovet, som visar normala resultat om inte de yttre hårcellerna påverkats. 

Denna ökade kunskap leder till behov av bättre diagnostiska metoder och gör samtidigt att gränsvärden och riskkriterier för exponering för starka ljud kan behöva skärpas.

Audiologisk rehabilitering

I slutet av 1980-talet presenterades de första programmerbara hörapparaterna, där ljudåtergivningen kunde justeras in efter den enskilde brukarens behov med ökad precision. 

Den digitala signalbehandlingen närmade sig hörapparattillämpning och efter samarbete med en av de danska tillverkarna kunde vår forskargrupp medverka i den första helt digitala hörapparat som kom i produktion. Frågor kring hur hörapparatbrukare upplever nytta av rehabiliteringen har fått en central roll tillsammans med utveckling av olika verktyg för att värdera hörapparatnytta. 

Jag är engagerad i Forskningsinstitutet Hörselbrons arbete med en i det närmaste nationell databas avseende hörapparatnytta och kvarstående problem efter rehabilitering. I det fortsatta arbetet kring digitala hörapparater breddades fokus till att inkludera samspelet mellan den tekniska signalbehandlingen och brukarens kognitiva förmågor för att nå bästa möjliga rehabilitering i samverkan med kognitionsvetare vid LiU flera externa aktörer.

Kognitiv hörselvetenskap

Redan i mitten av 1980-talet hade samarbete inletts med forskargruppen i kognitiv psykologi vid LiU kopplat till hörselskadade. Detta blev en inledning till det nya forskningsområde som växte fram under rubriken kognitiv hörselvetenskap som en central del av Institutet för handikappvetenskap vid LiU. 

I detta fält samverkar forskare med bakgrund i kognitionspsykologi, teknik, medicin m.fl. för att bättre förstå hörselskadans konsekvenser och förutsättningarna för rehabilitering.

Förebyggande av bullerskador

Redan på 1970-talet byggde vi upp en förebyggande audiologisk verksamhet riktad främst mot industrier med höga ljudnivåer i arbetsmiljön. Detta har lett till flera forskningsprojekt och engagemang kring risker med och möjligheter att skydda sig mot exponering för starka ljud. 

Detta gäller såväl arbetsmiljöer som fritidsmiljöer. I detta perspektiv har jag genomfört utredningsuppdrag åt Arbetsmiljöverket avseende yrkesmusiker men också arbetsmiljöer generellt, Socialstyrelsen avseende ljudnivåer vid offentliga konserter och Konsumentverket avseende höga ljud från leksaker.

Mina uppdrag idag

Sedan min pensionering från aktivt yrkesarbete har jag huvudsakligen engagerat mig i projekt avseende bullerorsakade hörselskador.

Jag ansvarade för en arbetsgrupp med uppdrag från Arbetsmiljöverket att utarbeta ett program för förebyggande av hörselskador hos yrkesmusiker och andra yrkesgrupper inom underhållningsindustrin. Läs mer på Arbetsmiljöverkets sida

På uppdrag av Socialstyrelsen har jag gjort en genomgång av det vetenskapliga kunskapsläget avseende risker för hörselskador hos publiken vid offentliga konserter. Slutsatsen från den analysen var att föreslå en sänkning av de rekommenderade maximala ljudnivåerna vid konserter. Rapporten kan läsas här

Ett annat uppdrag från Arbetsmiljöverket har avsett en kunskapsöversikt angående risker för hörselskada i arbetsmiljön. Läs rapporten "Hörsel och hörselskador i arbetslivet: Kunskapssammanställning"

PublikationerVisa/dölj innehåll

2017

2016

Birger Kollmeier, Michael A. Akeroyd, Stig Arlinger, Ruth A. Bentler, Arthur Boothroyd, Norbert Dillier, Wouter A. Dreschler, Jean-Pierre Gagne, Mark E. Lutman, Jan Wouters, Lena Wong (2016) Letter: Reply to the Comment on International Collegium of Rehabilitative Audiology (ICRA) recommendations for the constructor of multilingual speech test by Akeroyd et al by Cas Smits in INTERNATIONAL JOURNAL OF AUDIOLOGY, vol 55, issue 4, pp 269-271 International Journal of Audiology , Vol. 55 , s. 269-271