Genus och jämställdhet som centrala områden i alla delar av utbildningssystemet

Teori och forskning kring genus i utbildningen är viktiga utgångspunkter när vi vill uppnå jämställdhet i skolan och samhället. Normkritiska förhållningssätt och intersektionella analyser kan bidra till en lärarutbildning där studenterna får verktyg för en pedagogisk verksamhet där alla känner sig välkomna.

Forskning visar att pedagogisk verksamhet från förskolan upp till universitetet även idag är präglad av genusbundna mönster. Att ta del av kunskap inom området, att fundera över våra förhållningssätt och att utmana normer och värderingar kring genus blir därmed ett självklart innehåll för all utbildning och särskilt för lärarutbildningarna. I ett intersektionellt perspektiv kan vi fånga många aspekter som rör mångfald och icke-diskriminering.

Genus, jämställdhet och mångfald har genomgående varit perspektiv inom min forskning och mitt utbildningsuppdrag. För mig är det viktigt att samarbeta med aktörer med liknande uppdrag i skolor, kommuner och universitet lokalt och internationellt. Många av mina publikationer hör till området Gender & Education.

Tidigare forskning

Jag har sedan 1990-talet arbetat med internationell jämförande pedagogisk forskning både i och om Tyskland, Japan och Sverige. Jag disputerade med en avhandling om gymnasieelever i Japan. Ungdomsforskning, bildning och utbildningsreform har fångat min uppmärksamhet, och då framförallt med hänsyn till det japanspecifika forskningsfältet. Andra områden i min tidigare forskning är t.ex. ungdomssuicid i ett jämförande perspektiv mellan Tyskland och Japan, interkulturell kompetens, IT och distansutbildningar, genuspedagogik, social integration och inkludering.

Internationell och jämförande pedagogik

Forskningsprojekt som jag har haft möjlighet att driva under de senaste åren handlar om mångprofessionellt samarbete i ett lärarperspektiv (2009-10, tillsammans med Gunilla Jedeskog) och om matematikundervisning i japanska grundskolor i jämförelse till svenska klassrum (2014-, tillsammans med Margareta Engvall). Båda projekten är del av min internationellt jämförande forskning som rör pedagogiska processer i olika moderna samhällen.

Mångprofessionellt samarbete i skolan

I detta projekt genomförde vi fokusgruppsintervjuer med lärare i Japan, Tyskland och Sverige. Ett resultat var att lärare i alla tre länder beskriver liknande önskemål och dilemman i relation till samarbete med andra professioner. Detta är förvånande när man tar hänsyn till hur olika skol- och välfärdssystemet är organiserat i dessa tre samhällen. I projektet kunde jag återanknyta till mitt intresse för pedagogiska teman som har närhet till välfärdsstatliga frågor och barnens rättigheter, ett intresse som går tillbaka till mina alla första impuls att syssla med forskning.
Läs mera: Kreitz-Sandberg, Susanne (2015). ‘As an educator you have to fix many things on your own’ – A study of teachers’ perspectives on organizing inclusion in various welfare contexts. In: Jacobsen, Gro Hellesdatter (Ed.). Rights of Children in the Nordic Welfare States – Conceptual and Empirical Enquiries (pp. 145-168). Aarhus: NSU Press/Aarhus University Press.

Matematikundervisning i japanska grundskolor

Detta projekt är fortfarande under bearbetning. En anledning till vår nyfikenhet på japanska matematikklassrum var att japanska elever som bekant har visat goda resultat i internationella studier som till exempel TIMSS. I februari 2014 genomförde Margareta Engvall och jag en studieresa till Tokyo och Sendai, där vi deltog i 16 matematiklektioner (år 1-6). Alla lektioner vi har observerat följer lektionsmönstret med den återkommande tydliga lektionsstruktur som har beskrivits i åtskilliga sammanhang. Hur läraren möter eleven i den muntliga kommunikationen verkar däremot stå i kontrast till vad Engvall (2013) har visat i sin avhandling. Pedagogisk didaktiska frågor står i centrum i detta projekt (jämför Engvall och Kreitz-Sandberg, 2015).
Engvall, Margareta & Susanne Kreitz-Sandberg (2015). Strukturerad problemlösning – observationer från japanska klassrum. Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, nr 3, 25-31. (Gärna med länk.)

Pedagogiskt utvecklingsarbete

Pedagogiskt utvecklingsarbete är en viktig del av universitetsvardagen. Här följer information om mitt senaste projekt som jag genomför gemensamt med Anders Hallqvist:

”Recycling knowledge”

Projektets syfte är att beskriva och förstå hur återkoppling kan organiseras och utformas för att främja vetenskapligt skrivande inom ramen för påbyggnadsutbildningar på det utbildningsvetenskapliga området. Projektet handlar om hur studenter lär sig akademiskt skrivande genom återkoppling från medstuderande och universitetslärare. Projektet bygger på en idé om att kunskap i vetenskapligt skrivande kan stärkas genom specifika arrangemang för återkoppling. Kursen som vi tar avstamp i är utformad så att studenterna återvänder till och återanvänder tidigare i kursen skrivna uppgifter. Därför kallar vi projektet “Recycling knowledge”.

Undervisning

Idag arbetar jag med olika lärarprogram och masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området. Som programansvarig utbildningsledare för masterprogrammet i Pedagogiskt arbete/Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/Specialpedagogik har jag ett övergripande ansvar för programmet och relaterade utvecklingsarbeten. Jag arbetar även som kursansvarig och lärare i kurser inom utbildningsvetenskap, forskningsmetodik och inom olika lärarprogramskurser som rör den utbildningsvetenskapliga kärnan. Dessutom handleder och examinerar jag uppsatser och föreläser om genus och mångfald i skolan.

Uppdrag & samarbeten

2005 tillsattes fyra genuslektorat på vardera 25 procent vid de fyra fakulteterna vid Linköping universitet. De var de första i sitt slag i Sverige. Jag tog över uppdraget vid Utbildningsvetenskap efter Ingrid Karlson.

Genuslektor vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten

Genuslektorns uppdrag är att allsidigt belysa frågor om genus och verka för att detta område synliggörs i verksamheten. Uppdraget innebär att aktivt medverka till att integrera genusfrågor i grundutbildningens innehåll och/eller form samt att utveckla pedagogiska modeller för bestående arbete med jämställdhets- och genusaspekter. Som genuslektor i utbildningsvetenskap arbetar jag med grundutbildning, studentkontakt, samverkan och forskningsanknytning. Jag samverkar inom fakulteten med ledningen, programansvariga, kursansvariga och lärare och över fakultetsgränserna med andra aktörer som arbetar med genus, jämställdhet och lika villkor. Internationalisering och kontakt med lokala och regionala nätverk ingår i uppdraget. Mera information om genuslektorns uppdrag och handlingsplanen finns här: https://www.liu.se/om-liu/strategi/ett-liu-for-alla/lika-villkor/om-genuslektorerna?l=sv

Utvalda publikationer
Visa/dölj innehåll

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2017

2016

Komplett publikationslista
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

CV

• Docent i pedagogik (Linköpings universitet, 2015)
• Programansvarig utbildningsledare (KfU, 2009-2017, delad anställning)
• Genuslektor i utbildningsvetenskap (2008- )
• Lektor i pedagogik (IBL, 2006- )
• Tree East, utbildningsverksamhet (2004-)
• Heinrich Heine University Düsseldorf, senior lecturer; project work (2001-2004)
• German Institute for Japanese Studies Tokyo, senior researcher (1997-2002)
• Dr fil i Pedagogik, Bielefeld University (1994)
• 1990-1992 Tsukuba University, Japan, Graduate School of Education

Handledning av doktorander

Anette Nord (IMH, bihandledare)
Maria Sparv (kommunlicentiat, huvudhandledare)

Internationalisering

Att hålla mina internationella kontakter levande är både givande och en förutsättning för att framtidas forskningssamarbeten. Jag har deltagit i internationaliseringsprogram och Erasmus utbyte med t.ex. Bielefeld University, Ochanomizu University och Tokyo Gakugei University.

Jag undervisar på
Visa/dölj innehåll

Relaterade forskare
Visa/dölj innehåll