Göm menyn

Simulatorer ger säkrare studenter

Om studenter får träna med simuleringsverktyg i sin egen takt, utan att oroa sig för att skada patienten, lär de sig bättre. Det visar en licentiatavhandling vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. 

Regelbunden träning av olika praktiska moment är en viktig del av utbildningar inom hälso- och sjukvård. Det vanligaste är att studenterna tränar på varandra eller på patienter under sin praktik. Numera har studenter vid Hälsouniversitetet möjlighet att träna blodprovstagning, kateterisering och annat på datoriserade simulatorer på träningscentret Clinicum. Då slipper patienter och andra att agera försökspersoner.

Studenterna fick veta om de gjorde rätt
– Jag ville undersöka den pedagogiska nyttan av simulatorerna. Därför utgick jag från studenternas syn på vad och hur de lär sig i simulerad färdighetsträning. Dessutom har jag tagit reda på vad de tycker är viktigt att tänka på i utbildningsplaneringen av färdighetsträningen, säger Eva Johannesson vid Avdelningen för sjukgymnastik och Pedagogiskt centrum.
I sin licentiatavhandling har hon studerat sjuksköterskestudenters användning av två olika simulatorprogram. Två grupper med studenter fick med hjälp av simulatorerna träna på att sätta ven- och urinvägskateter. De fick uppleva hur motståndet kan kännas när man sticker en nål genom huden och in i kärlet och när en kateter förs in i urinröret. Studenterna fick veta om de gjorde momenten i rätt ordning och vilka val de måste göra.
– Många uppskattade extra mycket att det samtidigt visades en anatomisk bild i genomskärning på dataskärmen, säger Eva Johannesson.
SimmanStudenter behandlar SimMan®, en datoriserad ”docka” som kan programmeras för olika sjukdomstillstånd.

Simuleringen ger självförtroende
Samtliga studenter tyckte att simulatorer var ett roligt undervisningssätt. De betonade att variation (att det finns olika inriktningar på övningarna) och realism (att övningarna ska kännas verklighetstrogna) är betydelsefulla faktorer. Men också att det är viktigt att få återkoppling på övningarna.
– Efter simuleringen fick studenterna veta hur många poäng de fick. Det blev en bekräftelse på deras förmåga att klara av övningen, säger Eva Johannesson.
Hon berättar att vissa av studenterna var tveksamma till simuleringen eftersom att de inte upplever den som tillräckligt verklighetstrogen.
– Jag fick veta att de ser på datasimuleringen som ett komplement till annan färdighetsträning. De tycker att simuleringen ger dem självförtroende och säkerhet inför arbetet med riktiga patienter.
Eva Johannesson kom även fram till att det är viktigt att utbildningen ger förutsättningar för studenterna att träna i en trygg miljö. De vill gärna jobba självständigt och få möjlighet att repetera övningarna ofta.  Dessutom är de positiva till att använda interaktiva multimedia och vill att simuleringsverktygen ska vara lätta att använda.
– Nu hoppas jag att mina studier kan bidra till att öka förståelsen för hur studenterna lär sig när det handlar om simulerad färdighetsträning.  Resultaten kan vara till hjälp vid planering och utförande av simulerad färdighetsträning inom hälso- och sjukvårdens utbildningar, avslutar Eva Johannesson.

ProvtagningSjuksköterskestudenter övar provtagning.


Text: Jessica Holm

Foto: Peter Karlsson/ Svarteld och Oskar Lüren

Licentiatavhandling: Learning manual and procedural clinical skills through simulation in health care education av Eva Johannesson (Linköping Studies in Health Sciences No 120) lades fram den 23 mars 2012.


 


2012-05-16




Så skapas ett bra sjukhus

Så skapas ett bra sjukhus

Sveriges tre bästa sjukhus i tre olika kategorier ligger även i år i Sydöstra sjukvårdsregionen. I det ingår Universitetssjukhuset i Linköping som fick priset "Bästa universitetssjukhus 2015". I Almedalen talade man hur man nåt dit.

Forskning i framkant

Spännande öppna föreläsningar i höst

Den uppskattade populärvetenskapliga föreläsningsserien "Forskning i framkant" fortsätter i höst. Tre nyaspännande föreläsningar öppna för allmänheten väntar – dessutom i nya lokaler.

CMIV visar hur ingen mördare går säker 2020

Virtuella obduktioner och rekonstruktioner av brottsplatser och kanske också en allvetande avatar kan i framtiden bidra till att lösa ännu flera brott. I Almedalen hölls en mordutredning 2020.

Markus Heilig

Så började metadon användas vid narkotikaberoende

Hör Markus Heilig, professor i neuropsykiatri, prata om när och hur Sverige blev ett av de första länderna i världen att erbjuda narkomaner metadon vid beroendebehandling. En omstridd substans som delat forskarvärlden.

Pedagogiska analyser

Lästips: Blivande docenter gör pedagogiska analyser

För att bli docent vid Medicinska fakulteten skriver sedan 2014 blivande docenter en pedagogisk reflektion/analys inom ett område som har betydelse för utveckling av undervisning vid fakulteten.

Digital patologi - en väg till mer jämlik cancervård?

Tillsammans med Visual Sweden deltar CMIV i en workshop om framtidens patologi i Almedalen. Från CMIV deltar Anders Person och Anna Bodén som också är patolog på patologiavdelningen på universitetssjukhuset i Linköping.

specialistsjuksköterska

Grönt ljus för specialistsjuksköterska

Utbildningen till specialistsjuksköterska för barn och ungdom vid LiU får klart godkänt av i uppföljningen av UKÄ:s granskning från 2014.

Nytt cancerläkemedel på horisonten

Arbetet för Stig Linder, professor i farmakologi, och hans forskargrupp med att ta fram ett nytt läkemedel mot cancer går framåt. Det berättar Linder i en intervju med radiumhemmetsforskningsfonder.se.

Margareta Kristenson

Tillit, hopp och framtidstro avgörande för att hälsoklyftor ska minska

Förmågan att ha tilltro till sig själv och att känna framtidshopp påverkar hälsan i mycket stor utsträckning. Folkhälsoprofessor Margareta Kristenson presenterar nya resultat i Almedalen.

Kemisk signal kan underlätta personanpassad medicinering

Ett internationellt forskarlag som leds från LiU har sökt efter icke genetiska orsaker för vanliga immunsjukdomar. De har funnit att en signal, så kallad Hydroxymetylcytosin (HMC), finns i många DNA regioner med genetiska förändringar som ses vid flera immunsjukdomar.

Hjärnaktivitet

Programvaror för fMRI räknar fel

De statistiska metoder som används för att analysera hjärnaktivitet genom bilder tagna med magnetkameror är för dåliga. Det visar LiU-forskare i högt rankade tidskriften PNAS.

Nöjda SSK- och BMA-studenter

De är nöjda med sina VFU-platser

Sjuksköterske- och BMA-studenterna tycker om sina VFU-platser. Linköpings universitet hamnar på fjärde plats av tjugofem lärosäten när Vårdförbundet Student presenterade sin VFU-ranking för 2016.

LiU-forskare får postdoc-bidrag

Josefine Åhsberg och Elin Nyman, medicinforskare vid LiU, får bidrag från Vetenskapsrådet för att göra en internationell postdoc.

David Engblom

Halv miljon till forskning om obehag och lidande

Vad är det som gör att vi uppfattar smärta och illamående som obehagligt? Och fungerar känslan av obehag på samma vis beroende på vad vi utsätts för?

Att stärka immunförsvaret kan vara lösningen för behandling av tuberkulos

Forskare vid Linköpings universitet har gjort fynd som kan bidra till hur man i framtiden tar fram nya vaccin och behandlingsalternativ för tuberkulos. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

Nöjda läkarstudenter

Mycket nöjda läkarstudenter i Linköping

LiU:s läkarstudenter hör till de som är nöjdast i landet. Det visar en undersökning som gjorts bland de som läser på läkarprogrammets sjätte termin.

Han får vårens Kandidat Kork-pris

Mattias Ekstedt, universitetslektor, tilldelas läkarstudenternas vandringspris Kandidat Kork, vårterminen 2016.

Puffbild på knän

Det etiska i medicinska åldersbedömningar

Om den medicinska åldersbedömningen är osäker – fria hellre än fäll. Det är ett av råden i en etisk analys av medicinska åldersbedömningar som två Linköpingsforskare tagit fram åt Socialstyrelsen.

Markus Heilig

Unik metod ska hjälpa deprimerade

En ny behandling mot depression startar nu på Universitetssjukhuset i Linköping. Markus Heilig, professor i psykiatri, ansvarar för behandlingen. Med magnetisk stimulering av nervceller djupt nere i hjärnan ska svårt deprimerade personer få hjälp. Metoden finns enbart på ett fåtal sjukhus i världen.


Sidansvarig: johan.jager@liu.se
Senast uppdaterad: 2016-07-08