Göm menyn

Med avancerade specialistsjuksköterskor försvinner glappet

Landets första utbildning av avancerade specialistsjuksköterskor finns på Linköpings universitet. Med en ökad kompetens ska sjuksköterskorna kunna ta över vissa av läkarnas arbetsuppgifter.

Marie Stenlund tröttnade på att sälja telefoner och blev sjuksköterska. ”Det bästa jag gjort”, säger hon. Tio år senare är det dags för nästa lyft: masterutbildning för en ny yrkesroll i svensk sjukvård.

Komna halvvägs i det för svensk del unika masterprogrammet har ”syster Marie” och kollegan och pluggkompisen ”syster Karolina” blivit ”NP Stenlund” och ”NP Härle”.

På sjukhusen går sjuksköterskor av tradition under sina förnamn, medan läkarna kallas vid efternamnen. Marie Stenlunds och Karolina Härles nya roller vänder lite på begreppen och säger en del om vad det hela handlar om: de ska överbrygga glappet mellan medicin och omvårdnad.

– Vården stannar av på dagtid när kirurgerna står på operation. I det glappet får patienterna vänta i onödan på att få en remiss eller att skrivas ut, säger Marie.

avancerad-specialistSSKDe har mer eller oftast mindre seriöst kallats lättviktsläkare, läkerskor och supersyrror. Själva värjer de sig för sådana etiketter och föredrar NP, en förkortning av det amerikanska begreppet ”Nurse practitioner”. På sjukhus i USA har de funnits i femtio år. Syftet från början var att förse sjuksköterskor med kompetens att ge primärvård på landsbygden där det saknades läkare.

– I Skandinavien är vi sent ute, men det kan bero på att vi länge har haft en specialistutbildning för sjuksköterskor, säger Pia Yngman-Uhlin, universitetslektor och kursansvarig för masterprogrammet ”avancerad specialistsjuksköterska – kirurgisk vård”.

Hälsouniversitetet är ensamt i landet om utbildningen. Den körs på halvfart så de tolv deltagarna jobbar parallellt på sina hemmasjukhus i Linköping, Norrköping, Uppsala, Jönköping, Värnamo och Göteborg.  Inför nästa omgång av utbildningen, med start våren 2014, hoppas Hälsouniversitetet även kunna attrahera specialistsjuksköterskor från andra kirurgiska specialiteter som gynekologi, ortopedi och urologi.

Marie Stenlund och Karolina Härle arbetar hela 80 procent på Universitetssjukhusets kirurgklinik (KAVA) och pluggar 50, med full lön. Det var den deal som klinikledningen erbjöd, tufft men fördelen med att varva jobb och studier vägde över. De frikopplades från sina tidigare uppgifter för att i stället jobba sida vid sida med läkarna. Med sin ökade kompetens får de ta sig an allt mer avancerade saker, till exempel:

  • Göra kroppsundersökningar (lungor, hjärta, buk och neurologiska reaktioner)
  • Bevaka svar från röntgen och labb
  • Hålla dialog med ansvarig läkare
  • Skriva ut och remittera patienter.

Kan de någon gång känna oro inför det ökade ansvaret? Ja, säger Karolina Härle, vi är vana vid att ta ett stort ansvar, men nu handlar det mer om att inget får hamna mellan stolarna.

– Vi hoppas att någon gång i framtiden få en särskild legitimation, säger hon.

Högre lön? Förhoppningsvis, men än så länge har de inte ens blivit erbjudna fasta tjänster.

– Jag är övertygad om att tjänsterna kommer att inrättas och att det kommer att synas i lönekuvertet, säger Marie Stenlund.

Text: Åke Hjelm
Foto: Vibeke Mathiesen

Publicerad i Liu Magasin. Läs artikeln i sin helhet

Läs mer om masterprogrammet avancerad specialistsjuksköterska med inriktning mot kirurgisk vård


Sidansvarig: johan.jager@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Feb 27 13:57:37 CET 2017