Runtom i världen satsas miljarder på forskning och utveckling inom artificiell intelligens, AI, inte minst i Kina och USA. Nu vill det europeiska forskarkollektivet samla styrkorna i ett nätverk eller en hub, CLAIRE - Confederation of Laboratories for Artificial Intelligence Research in Europe.
– Det vi vill är att få till en bred satsning på AI för alla i Europa, inte en avgränsad satsning som gynnar några få stora företag. Europa har kapacitet att täcka hela AI-området och en möjlighet att verkligen sätta människan i centrum för utvecklingen, säger Fredrik Heintz, som förutom att vara forskare i AI vid LiU även är föreståndare för Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP:s forskarskola och medlem i EU-kommissionens expertgrupp inom AI, för att bara nämna några av hans olika roller.
– Ett särskilt viktigt område är offentlig sektor. En storskalig koordinering av hälso- och sjukvården är till exempel för svårt för oss, vi klarar inte av att hålla reda på och hitta mönster i enorma mängder information. Samtidigt finns det bra metoder inom AI för det, som också kan förutsäga vad som troligen kommer att hända, säger Fredrik Heintz.
Det är hjälpmedel som underlättar både planering och samarbete mellan de olika delar i vårdprocessen som i dag verkar i separata silos.
– Vi måste också bli tydligare för att enskilda människor ska förstå fördelarna, så att AI uppfattas som något positivt, säger han.
– AI kommer att påverka alla området och det behövs forskning för att göra rätt, men det behövs också utbildning och stöd till genomförande, säger han.
Regeringen har nyligen presenterat en stor satsning på fort- och vidareutbildning inom AI där en kunskapsplattform nu byggs upp mellan sju olika lärosäten i Sverige.
– Men vi behöver även en plattform här på LiU där industrin och kommunerna i regionen kan delta, säger Fredrik Heintz.
Vilka är LiU:s styrkeområden som du ser det?
Bildbehandling, naturligt språk, planering, visualisering, prediktion - beslutsstöd och delegationsprocesser, svarar han snabbt.
– Men de finns fler, konstaterar han. AI och tjänster är ett, hur man designar tjänster när AI är med. Inom hälso- och sjukvården finns Analytic Imaging Diagnostic Arena, AIDA, som är en nationell arena för forskning och innovation för AI inom bildanalys, där forskare, industri och sjukvård samverkar. AI i offentlig sektor är ett annat specialområde där LiU-forskare har workshops tillsammans med företag för att hitta utbildningsbehov och göra insatser.
Inom det stora forskningsprogrammet WASP, koordinerat av LiU, finns en stor, med svenska mått mätt, satsning på AI. Här ingår även en satsning på beräkningsinfrastruktur.
Claire-uppropet har nu skickats ut till universitet, organisationer och enskilda forskare i Europa med målet att förmå europeiska och nationella ledare att drastiskt öka de finansiella ramarna för forskning och innovation inom artificiell intelligens. Uppropet har när detta skrivs 2119 undertecknare.
– Vi vill se att politiker och ledare runt om i Europa avsätter medel i budget och har med AI i de strategiska planerna inför framtiden, men uppropet handlar också om att knyta samman de forskare och nätverk som är verksamma inom AI i Europa idag, säger Fredrik Heintz.
Uppropet i sin helhet
– Det vi vill är att få till en bred satsning på AI för alla i Europa, inte en avgränsad satsning som gynnar några få stora företag. Europa har kapacitet att täcka hela AI-området och en möjlighet att verkligen sätta människan i centrum för utvecklingen, säger Fredrik Heintz, som förutom att vara forskare i AI vid LiU även är föreståndare för Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP:s forskarskola och medlem i EU-kommissionens expertgrupp inom AI, för att bara nämna några av hans olika roller.
Bra metoder för offentlig sektor
Forskarna som undertecknat uppropet ser hur klyftorna i Europa ökar och ur välfärdsländer inte längre förmår att leverera den service som medborgarna förväntar sig. Här är den artificiella intelligensen ett viktigt hjälpmedel.– Ett särskilt viktigt område är offentlig sektor. En storskalig koordinering av hälso- och sjukvården är till exempel för svårt för oss, vi klarar inte av att hålla reda på och hitta mönster i enorma mängder information. Samtidigt finns det bra metoder inom AI för det, som också kan förutsäga vad som troligen kommer att hända, säger Fredrik Heintz.
Det är hjälpmedel som underlättar både planering och samarbete mellan de olika delar i vårdprocessen som i dag verkar i separata silos.
– Vi måste också bli tydligare för att enskilda människor ska förstå fördelarna, så att AI uppfattas som något positivt, säger han.
Större bredd behövs
Idag går en stor del av finansieringen inom AI till maskininlärning, men det är bara en liten del av AI-forskningen, menar undertecknarna av uppropet.– AI kommer att påverka alla området och det behövs forskning för att göra rätt, men det behövs också utbildning och stöd till genomförande, säger han.
Regeringen har nyligen presenterat en stor satsning på fort- och vidareutbildning inom AI där en kunskapsplattform nu byggs upp mellan sju olika lärosäten i Sverige.
– Men vi behöver även en plattform här på LiU där industrin och kommunerna i regionen kan delta, säger Fredrik Heintz.
Vilka är LiU:s styrkeområden som du ser det?
Bildbehandling, naturligt språk, planering, visualisering, prediktion - beslutsstöd och delegationsprocesser, svarar han snabbt.
– Men de finns fler, konstaterar han. AI och tjänster är ett, hur man designar tjänster när AI är med. Inom hälso- och sjukvården finns Analytic Imaging Diagnostic Arena, AIDA, som är en nationell arena för forskning och innovation för AI inom bildanalys, där forskare, industri och sjukvård samverkar. AI i offentlig sektor är ett annat specialområde där LiU-forskare har workshops tillsammans med företag för att hitta utbildningsbehov och göra insatser.
Inom det stora forskningsprogrammet WASP, koordinerat av LiU, finns en stor, med svenska mått mätt, satsning på AI. Här ingår även en satsning på beräkningsinfrastruktur.
Koppla till samhällsvetenskap och humaniora
– Men WASP har huvudsakligen ett teknikfokus, det behövs även satsningar kopplat till samhällsvetenskap och humaniora då AI kommer att påverka alla delar av samhället. Därför krävs ytterligare satsningar som är betydligt bredare, säger Fredrik Heintz.Claire-uppropet har nu skickats ut till universitet, organisationer och enskilda forskare i Europa med målet att förmå europeiska och nationella ledare att drastiskt öka de finansiella ramarna för forskning och innovation inom artificiell intelligens. Uppropet har när detta skrivs 2119 undertecknare.
– Vi vill se att politiker och ledare runt om i Europa avsätter medel i budget och har med AI i de strategiska planerna inför framtiden, men uppropet handlar också om att knyta samman de forskare och nätverk som är verksamma inom AI i Europa idag, säger Fredrik Heintz.
Uppropet i sin helhet
